Goṭa Dhạrti Maejiu Mãhã Manotkeda NAGR

image_pdfPDFimage_printPrint

Aṭhwar hiloḱ (8 March) Chapainawabgonj jilạ reaḱ Amnura Mission re goṭa dhạrti maejiu mãhã ko manotkeda National Agency for Green Revolution (NAGR). Jao serma leka niạ dhao hõ goṭa disomre maejiu mãhã dinko manotkeda. Niạ serma maejiu mãhã reaḱ mul jos katha do tahẽkana, Teheńaḱ Goṭawaḱ Darakan din reaṅ hike hok bicạr. Rukhiạḱ ma maejiu ar kuṛi gidrạwaḱ Ạidạri.

1857 serma reaḱ noa dinre Markin Juktorastro New York naṅgraha reaḱ kićrić kạrkhanare maejiuko do ạḍi ghạrić ko kạmikan, gidrạ umer re khaṭaok, mạńjri emoḱre begar nonkanaḱ birudre teṅgo daram ar hike hok ạidạri, voṭ emoḱ reaḱ ạidạri, kạmi reaḱ okte 8 ghonṭa nonkanaḱ dạbi ko babotre kulhi ḍaharkoreko ńir oḍoklena. Enhiloḱ mạliki ko onko cetanre ạḍi bạṛićko beoharlet́ rehõ bako thir daṛeat́koa. Inạ tayom 1910 serma Kopenhegen re hoyen maejiu koaḱ jarwaḱre somajtantrik maejiu ạyurić Clara Zetkin noa din do goṭa dhạrtire maejiu mãhã mente manot reaḱe nenḍa keda.1911 serma reaḱ 8 March pạhil dhao leka noa maejiu mãhãko manotkeda Austria, Denmark, Jarmany ar Swizerland. Un khonge goṭa disomre maejiu ar herel mit́ ạidạri ar maejiukoaḱ lahanti lạgit́te noa mãhã manot hijuḱ kana. Baṅgladisom hõ jao sermage goṭa dhạrti maejiu mãhã dine manoteda.

Maejiu mãhã manot akhṛare manotan peṛa lekate seṭere tahẽkana, NAGR ren Acting Director Mn.Subas Mardi, NAGR ren Tresarer Mn.Hingu Murmu, 1,2,3 ward Jhilim Union Porisod ren Maejiu member Johra Begum, Amnura Lutheren Mission Hospital ren Dr.Arpona Murmu. Ona sãote arhõ selet́ko tahẽkana, NAGR ren Program Manager Prodip Hembrom, NAGR Finance Manager Minoti Murmu ar NAGR Office Admin Promila Hasdak. Ar maejiu mãhã akhṛa ạyurre tahẽkana Sumitra Murmu.

Pạhilre maejiu mãhã gapalmarao akhṛa do Amra konna amra bhogni, Amra jaya jononi sereń talateko ehoṕkeda. Maejiu mãhã akhṛare selet́ko talare manotanko do ạḍi daman daman kathako roṛkeda. 1,2,3 ward Jhilim Union Porisod ren Maejiu member Johra Begum do aćaḱ jionre hoe akan aema lekan ghoṭnakoe lại sodorkeda. Jemon do maejiuko aćaḱ kathateko udgạuḱ. Uni doe menkeda, maejiukoaḱ jion do ạḍi hahaṛa. Mit́ṭen maejiuwaḱ jionre aema dhap se porjai hijuḱa. Jemon pạhilte kuṛi, inạkate, maejiu, inạkate, gogo nonkan dhap do jionre hijuḱa. Noako joto dhap mit́ṭen maejiu aćaḱ jionre khemaoa. Somajre, gharońjre maejiuko jemon do serma ipil lekabon joloḱ. Dhạrti jingire aema lekan muskil heć paṛaoḱa. Aema tạkićaḱko hijuḱa. Enrehõ abo maejiu do babon as chuṭạuḱa. Ente aboaḱ oka ạidạri menaḱtabon ona hameṭ reaḱbon kurumuṭuia.

Onka leka Amnura Lutheren Mission Hospital ren Dr.Arpona Murmu hõ aćaḱ khaṭo daman kathate lại sodorkeda, goṭa disomre maejiuko joto sećteko laha akana. Office, adalot, iskul, college, sarkari, besarkari joto lekan kạmi ṭhãonare maejiuko kạmi reaḱ ạtko ńamakada arko kạmi kana. Onate delabon abo hõ babon duṛuṕ thiroḱa. Aboaḱ hok ạidạri hameṭ kate aboaḱ jionre gharońjre jemon bon lahanti daṛeaḱ.

NAGR Finance Manager hõ maejiu mãhã akhṛare sanam maejiuko johar salaḱe menkeda, maejiu do mit́ṭen gharońjren asol mukhiạ kanae. Gharońj reaḱ jotowaḱ dạyik maejiu cetanre. Enrehõ adom adom somaj se gharońjre maejiuko aema lekateko koclon ocoḱkana. Arhõ ńeloḱ kana adom gharońjre koṛa gidrạ ḍherko jotonkoa. Ona lek do baṅ kana, Koṛa gidrạ ar kuṛi soman joton lek kana. Nonkate maejiu ar baba hoṛ talare oka begar menaḱ ona do bại bạite cabaḱa. Menkhan joto jaegarege maejiu ar baba hoṛaḱ soman dạyik kana. Ente bana hoṛaḱ kạmi ar miljulte mit́ṭen mońj gharońj do benao rakaboḱa. Onatebon kurumuṭuia jemon soman ạidạribon ńam.  

Office Admin Promila Hasdak hõe menkeda, teheń din do maejiukoaḱ gorob reaḱ din kana. Ente maejiuko lạgit́ 8 March se bochor reaḱ mit́ṭen din nenḍa akana. Oka do maejiu mãhã din bon metaḱkan. Sạrige sãotare gharońjre maejiuaḱ dạyik do ạḍi utạra. Mit́ṭen gidrạ hara buru khon ehoṕkate gharońj reaḱ jotowaḱ kạmi eskarte mit́ṭen maejiue sambṛao daṛeaḱa. Arhõe udgạuket́koa jemon abo maejiuko gharońjre, sãotare, kạmi ṭhãonare joto jaegarege aboaḱ hok ạidạri bon hameṭ daṛeaḱ. Abo maejiukoaḱ arhõ lahanti reaḱ jạruṛ menaḱtabona. Onate delabon joto lekan tạkićaḱko dea giḍikatebon laha idiḱa.

Mucạtre Acting Director NAGR gharońj seć khon maejiu mãhã ńutumte johar selet́ jemon maejiuko joto sećteko laha idiḱ noa babotre uskur ar udgạu salaḱ mit́ bar daman kathako khaṭote lại sodorkeda. Jotokote maejiu mãhã gapalmarao akhṛa do napaete hoe purạuena.

image_pdfPDFimage_printPrint

Comments are closed.