Hoṛmo Reaḱ Ojon Sucoḱ se Body Mass Index Do Cet́ Kana?                            

Jonathon Hasda, Student, Rajshahi Govt. Model School & Collage.

image_pdfPDFimage_printPrint

              Hoṛmo do aboaḱ join reaḱ mit́ṭen maraṅ utạr sandes bo men dareyaḱa. Gidrạ oktereń paṛhao leda, hoṛmoge joto suk reaḱ asol tet́. Noa nitoḱ aḍi bes te bo aṭkar dareyaḱa. Ente napai hoṛmo ge mit́ṭen adorso hoṛmo tear re maraṅ dạyiḱ se bhumikae doho dareḱa. Ar abo laha khonge bon badaya je napai hormo rege mit́ṭen napai mondo tahẽna.

Adisedae ren nindạn se sadharon hoṛ ko doko hudiset́ tahẽ kana, napai homo hoṛ doko unko kana okoeaḱ hoṛmo do usul ar moṭa soṭa. Menkhan biggan se science doe meneda usul ar moṭa soṭalen khan ge do napai hoṛmo do ban kana. Onate nitoḱ sedae se laha okte reaḱ hudis se dharona do ar bako hitaoaḱ kana.

Mosby’s Medical Dictionary, 8th edition, 2009 lekate hoṛmo do hoyoḱ kana; rog bidhi se eman teaḱ osabhabiḱ poristithi khon sahaṛakae hoṛmo haṭiń, mon reaḱ hudis-cinta ar sãotareaḱ bhage dosa. Onate okoe bạṛtiko moṭa unko joto hoṛ do menkhan bolbana do baṅko hoe daṛaya. Boroṅ okoe bạṛti ko moṭa unko ge aema lekan hoṛmo reaḱ muskil dosare ko tahẽn kana. Ar non ka aḍi moṭa hoyoḱ reaḱ sana kan gea sthulota se ledgeć moṭa do. Cetan reaḱ songa lekate, sthulotha se ledgeć moṭa do bogić bodolte ruạ lek mente Cikit́sa biggan se Medical Science re mit́ nawa sakha upel akana. Sthulota se ledgeć moṭa khatirte hoṛmo reaḱ ojon do sabhabik lekate ge ḍher calaḱa. Purạ boyosko mit́ hoṛaḱ hoṛmo re matra bạṛti ojon goṭaḱ lạgit́ usul ar hoṛmo reaḱ ojon re oka anupatik har sodoroḱ onage bon metaḱ kana Body Mass Index se hoṛmo reaḱ ojon sucoḱ. Khaṭ̣o te noa do BMI ńutum ko bahanaya . Body mass index baḍae okte re abo do mit́ṭen katha se word ‘Sthulota’ se ledgeć moṭa soṅge bon oprom akana. Nitoḱ thoṛa khaṭote baḍae reaḱ bon kurumuṭu legi.

Sthulota se ledgeć moṭa do cet́ ko metaḱa?

Sadharon lekate lại lekhan adorso hormo ojon reaḱ 20% se ona khon bạṛti poriman med se itil jarwalen khan ona do sthulota se ledgeć moṭa ko metaḱ kana. Sthulota se ledgeć moṭa do nonkan mit́ dosa kana tinre jãhãe hoṛ hoṛmo seć te moṭaḱ tegiye tahẽna.

Cekate bon bujhạoa je in do sthulota se ledgeć moṭa dosare talare menạńa se baṅ?

Sthulota se ledgeć moṭa reaḱ dosa soṅ lạgit́ do BMI se Body Mass Index reaḱ hudis pheḍ hoe lena. Belgium ren Jotirbid, Gonitbid, Sonkha tottobid, ar Somajbiggani Adlophe Quetelet joto khon pạhil hoṛmo reaḱ noa sucoḱ reaḱ video doe sodor ledae. Wikipedia reaḱ khobor lekate 1830-1850 Serma reaḱ bhitrire uni do noa babotre jạṛuṛoḱ lekan bhe̠de sodor kedae.

BMI se hoṛmo reaḱ ojon sucoḱ cet́ lekate nirnoya?

Body Mass Index se hoṛmo reaḱ ojon sucoḱ reaḱ soṅga khon abo bon badae akada je mit́ hoṛaḱ hoṛmore matra khon bạṛti ojon goṭae lagit́ usul ar ojonre oka anupatik har se rate sodoroaḱa onage hormo reaḱ ojon sucoḱ se Body Mass Index ko metaḱ kana.

Noate abobon men daṛeaḱa je Monekaḱme amaḱ hoṛmo reaḱ ojon 60 kg ar am do 5 feet 6 inch usul mit́ hoṛ kanam. Noa te amaḱ BMI reaḱ man tinaḱ? Se amaḱ sthulota se ledgeć moṭa reaḱ oka dosa re menaḱmea. Dela pạhil re BMI man ligi; nonde amaḱ hoṛmo reaḱ ojon do 60 kg ar hormo reaḱ usul do 5 feet 6 inch:

Abo bon baḍaya: 1 inch = 0.0833 feet,

 metaḱme 6 inch = (0.0836) = 0.04998 feet.

Tobe amaḱ usul tiṅgoena = (5+0.04998) feet = 5.4998 feet.                             

Abo bon baḍaya: 1 feet = 0.305 meters.

Tobe 5,4998 feet = 0.3055.4998 = 1.677439 meters.

Cetan reaḱ somikoronre asol man bạesạo lekhać ńamoḱa;

                 BMI=21.32

Tobe amaḱ hoṛmo reaḱ ojon sucoḱ do hoyoḱ kana 21.32

 

Nitoḱ latar reaḱ chok bon ńela.Nonde BMI man reaḱ sreeni bibhag tear hoe akana.Abo bon bujhạo daṛeaḱ kana je amaḱ BMI man Jodi 18 latar re tahen unre bujhạo hoyoḱa je am do roga hormo antem bosobasoḱ kana.

 

BODY MASS INDEX (BMI)

Classification

BMI score (kg/)

Under weight

18.5

Normal

18.5-24.9

Over weight

25.0-29.0

Obese

30.0-40.0

Extreme

40.0

 

Amaḱ man Jodi 18.5- 24.9 hoyoḱ tobe sabhabik ar bogi hoṛmo menama. Bạṛti ojon khetro re noa reaḱ man sadharonto 25.0-29.0 tahena. Ar sthulota se ledgeć moṭa hoṛmo reaḱ pạhil stor khettro re 30-34.9 hoyoḱa. Amaḱ man Jodi 35-40 hoyoḱ tobe amdo sthulota se legeć moṭa hoṛmo reaḱ dosar dhaṕ re menama. Am Jodi hoṛmo reaḱ ojon sucok 40 khon bạṛti man ńel ocole khan tobe amaḱ sthulota se ledgeć moṭa hormo do tesar dhaṕ re menaḱa. Onate am do bujhạo lagaoama je amaḱ hoṛmo reaḱ dosa do bạṛić seć. Jahãtin okterege amaḱ duạre koṭab daṛe atama. Ente sthulota se ledgeć moṭa hoṛmo khạtirte Koronari koram ruạ, ṭaip-2, Diabetes, Cancer (breast, colon) High blood pressure, Stroke, ar hõ aema aema botoranaḱ ruạ hoe daṛeya. Onate noa babotre sontor akae tahẽn do adi bogia.

Sthulota se legeć moṭa do cekate hoyoḱa?

Mimit́ hoṛ ạḍi bạṛti Calories jom, menkhan jạruṛ lek hoṛmo ban khaṭao ge sthulota se ledgeć moṭaḱ reaḱ maraṅ karon mente ganog kana. Ona chaḍa baṅ jạpit́ dareaḱ, jạṛuṛ leka jirạoḱ, unko boss re menaḱ (Genetic), Gharoj reaḱ join jiṅgi, mon sećte bajao ar eman tiaḱ ko hõ sthulota se ledgeć moṭa reaḱ karon mente lekhaḱ kana.

Cekate sthulota se ledgeć moṭa do bon tegu darama?

Noa khetro re jao hiloḱ beyamoḱ (Exercise) chaḍa ar cet́ hõ bạnuḱa? Din hiloḱ setaḱre taram, paeraḱ ar eman teaḱ hotete ḍheṛkaete sthulota se ledgeć moṭa do koṭa gidića. Ona chaḍa pusṭi jomaḱ ko jom, laloć jomaḱ ko jom bạgi, daṛeaḱ khan hoṛmo reaḱ ojon jao hiloḱ aribạndite aema rukhiạ ńamoḱa.

 

 

image_pdfPDFimage_printPrint

Comments are closed.