Ce̠ṭe̠r khon bańcaoḱ lạgit́ Manwa koaḱ husiạr tahe̠n kạmiko:

-Samiel Mardy, Upojila Project Implementation Officer, Department of Disaster Management, Thakurgaon Sadar, Thakurgaon.

image_pdfPDFimage_printPrint

Abo manwako do̠ hoe lo̠lo̠ ar bharḍo ar huḍur bijli dinre̠ lać re̠ṅge̠ć marao̠ ar jio̠n jiṅgi khe̠mao̠ lạgit́ nalhabon khaṭao̠ḱa. O̠ka do̠ bilạn bạihạṛ ar hõ o̠ka do̠ dare̠ umul, sanam ṭhạ̃ire̠ge bon kạmi joṅa. Me̠nkhan niạ nalha kạmi se̠ dhạrti ṭuṅḍạṅjoṅ jio̠n re̠ abo do̠ ae̠ma le̠kan mũhim kore̠ bo paṛao̠ḱa. O̠na ko mo̠dre̠ mit́ maraṅ mũhim kana ce̠ṭe̠r do̠. Ae̠ma hoṛge apanarḱ bhul karonte̠ ackage jiwiko at́e̠da niạ ce̠ṭe̠r ńurte̠. Teheň do̠ niạ khon ce̠kate̠ bańcao̠bon ńama o̠na re̠aṅ tho̠ṛa lại so̠do̠rabona.

Jo̠to̠ se̠rma ge ce̠ṭe̠rte̠ ae̠ma hoṛgeko go̠ć giḍiḱ kana. Dhạrtire̠ ae̠ma diso̠m le̠kage abo Baṅgladiso̠m re̠ ae̠ma  hoṛko gujuḱkana. Dạkhin America re̠aḱ Venejuwela diso̠m jo̠to̠ khon bạṛti ce̠ṭ̠er ńuro̠ḱ diso̠m kana; O̠na diso̠m re̠aḱ rajjo ketat̠amba gaḍare̠ se̠rmare̠ 365 mãha bhitri re̠ 300 mãhã ce̠ṭe̠r ńuro̠ḱ te̠hõ ńuro̠ḱgea. O̠nate̠ o̠na do̠ dhạrtire̠ ce̠ṭe̠r naṅgraha me̠nte̠ko oporoma. NASA do̠ o̠na naṅgraha ce̠ṭe̠r naṅgraha me̠nte̠i gho̠so̠na ke̠da.

  • Ce̠ṭe̠r ńe̠l daram: Daḱ-jạput́ din kore̠ se̠ cạt-bạisạk cando me̠taḱme̠ (March khon September) do̠ hoe̠ bharḍo ar jạput́ hoyoḱa. Ar un o̠kte̠ huḍur se̠le̠t́ bijli são̠ ce̠ṭe̠r ńurgo̠ḱ re̠aḱ gho̠ṭo̠na gho̠ṭaḱ kana. O̠nate̠ niạ o̠kte̠ abo o̠ko̠e̠ko kạmi–kạsni kobo calaḱ kana bise̠s kaete̠ casbas kạmiko, jạliạko me̠taḱ me̠ hako go̠go̠ć ho̠ṛ ko, bilạn ṭanḍire̠ pạṭ kạmi ho̠ṛko tho̠ṛa niạm batao̠ lagao̠bona.
  1. Huḍur-bijli o̠kte̠ baṅre̠ hõ kajaḱ asray hatao̠ lagao̠ abona.
  2. Bijli do̠ poribahi jinis koe akorsona; o̠nate̠ bilạn bạihạṛre̠ huḍur bijli o̠kte̠ bo̠ho̠ḱ gugut́te e̠se̠t́ kate̠ duṛuṕboḱ hoyoḱa.
  3. Lạṭu gaṅga,jo̠la, pukhri khon do̠ jhạl re̠ tahen lagaoabona. Ae̠ma ho̠ṛ me̠naḱ koa niạ huḍur bijli daḱ o̠ḱte̠ jo̠la-gaṅa, pukhri, gaḍa-so̠ḍo̠ḱ kore̠ hako goćko daṛana. Disạe lagaoabona je̠ hako ko khon do̠ apnar jiwi re̠aḱ dam do̠ ḍhe̠rgea.
  4. Huḍur-bijli ho̠rte̠ calaḱ o̠kte̠ me̠ṛhẽt́ jinis ko me̠taḱ me̠ me̠ṛhẽt́ chatar ḍanḍo̠m tahen khan o̠na bon bạgiaḱa, ar hõ cycle ce̠tan kore̠bon tahen khan hako pako phe̠ḍkate̠ o̠na bon bạgiaḱa.
  5. Gidrạko barhe̠ babon o̠doṅ ocoakoa daḱ se̠ huḍur–bijli o̠kte̠ .
  6. Daḱ o̠kte̠ jahan dare latarre̠ asray se̠ baṅ bon umulkoḱma, e̠nte̠ lạṭu darere̠ bijli se̠ ce̠ṭe̠r ńurle̠nkhan o̠nate̠bon e̠laṅo̠ḱa. O̠nate̠ aḍe̠pase̠ paka o̠ṛaḱ kore̠ umulo̠ḱ lagao̠abona.
  7. Jãhan mẽṛhẽt́ jinis je̠mon pipe, karenṭ khunṭi, jogajog (mobile) tower aṛere̠ alobon tahenma.
  8. Ce̠ṭe̠r ńuro̠ḱ o̠kte̠ telephone plug , computer line do̠ tut́ kat́ lagao̠ḱa o̠na do̠ je̠mon alo bon bebohar.
  9. O̠ṛaḱ duạr ce̠ṭe̠r khon bańcao̠ lạgit́ o̠ṛaḱ re̠aḱ chad kona re̠ 4/5 feeṭ jiliń karenṭ poribahi galvanizing meṛhẽt́ hasa latar re̠ topa kat́ lagaoḱa. Je̠mon ce̠ṭe̠r o̠kte̠ o̠nate̠ sorasori ce̠ṭer calao̠ taboḱ. Ce̠ṭe̠r o̠kte̠ gạḍi bbhitri re̠bon tahen khan duạr,janala kobon bond kaḱa baṅbon joṭe̠da.
  10. 10.Ce̠ṭe̠r ńuro̠ḱ o̠kte̠ se̠ huḍur o̠kte̠ lutur banar tite̠bon e̠se̠t́kaḱa, je̠mon lutur po̠rda baṅ no̠sṭo̠ḱ.
  11.  Huḍur-bijli o̠kte̠ mẽt́ bon e̠se̠t́ kat́a je̠mo̠n mẽt́ baṅ kãṛãḱ.
  12. Ce̠ṭe̠r-bijli cabakate̠ hõ adha gho̠nṭa hạbić barhe̠te̠ babon o̠ḍoṅa.

Nia ko manaole khan ge sanamko ce̠ṭe̠r ńuroḱ khon do sarhaṛ akan bo tahena.

image_pdfPDFimage_printPrint

Comments are closed.