15 August Baṅgladisom reaṅ mit́ Bhaban Din

Mithusilak Murmu

image_pdfPDFimage_printPrint

Teheń do 15 August, goṭa disomre maraṅ duk din. No̠a dinre abo Baṅgladisom reaḱ hoe-serma, dari-nạṛi hoe raḱ leda. Saon cando, 1975 serma reaḱ 15 August mit́dol ulbuliạ ar bạrić horteko taṛam let́ miliṭạry koṛako disom shạdinren asol hoṛ Jạtren baba mente ganao akade Baṅga bandhu Shek Mujibur Rahman ko ṭhu goć ledea. Teheń do 45 dinisạ mãha kana.

1975 Serma reaḱ 15 August gogoćko do Baṅga bandhu Shek Mujibur Rahaman saõte uniren oṛaḱ hoṛ Shek Fajilatunnesa, koṛa Shek Kamal, Shek Jamal, Shek Rasel, Shek kamal ren oṛaḱ hoṛ Sultana Kamal, Jamal ren bahu Roji Jamal, Baṅga bandhu ren boeha Shek Naser, SB officer Siddikur Rahman, Cornel Jamil, Military member Soiyad Mahbubul Haq; ona okterege arho gogoć ko do Baṅga bandhuren bhạgnạtet́ Shek Fajlul Haq Moni oṛaḱ ko seṭerente Shek Fajlul Haq Moni, Fajlul Haqren bạhu Arjumoni, Baṅga bandhuren Teńatet́ Abdur Rob Serniyat oṛaḱ ho ko eset́ket́ te ko goć ket́ koa. Onḍe ko goć ket́ koa Abdur Rob Serniyat, uniren kuṛi Baby, koṛa Arif serniyat, goṛom koṛa Sukanto Babu, Abdur Rob Serniyat ren lạṭu boeharen koṛa Sajib Serniyat ar mit́ peṛae tahekana Bentu Khan. Bangladisomren kukmuguru ar benaoić kanae Shek Mujib do. 1971 march 7,  Banga banduaḱ hoho tege dilgạriạ Santal hopon koho jiwi alaekate disom rukhiạ ar sạdhin lạgit́ko lạṛhại lena. 1972 serma reaḱ 4 November constitution bahallen hiloḱ onatege sodorleda Baṅladisom reaḱ asol khunṭi do hoyoḱ kana jạtiạri (nationalism), sãota (socialism),  Gãotaren sanamko hotete ạyur se Gonotontro (democracy) ar secularism. Noa dhạrtire tinạḱ din Bangladisom tahena, unạḱ din ńutum tae do sermaren joloḱ ipil leka jolok taya.

image_pdfPDFimage_printPrint

Comments are closed.