12-18 Serma Umerren Paṛhaoḱ Gidrạko Pfizer Ar Moderna Reaḱ Ṭikạ ko Ńama

Sastho ar PoribarKollan Montri Jahid Malek do̠e men akada, ’12 serma umer khon cetan, me̠nkhan 18 khon latar umerren paṛhaoḱ gidrạko Pfizer ar Moderna ṭikạko emakoa. Menkhan 12 serma umer ren paṛhaoḱ gidrạko ṭikạ emako babotre goṭa hatao hoyoḱa. Montri do arhõe me̠nkeda, Bisso Sastho Songstha reaḱ ḍhạḍ ho̠ra (guidline) lekate – Skul College ren sikhnạt gidrạko ṭikạ emako do̠ onkoaḱ umer cetanre girhạṛoḱ kana. Paṛhaoḱ gidrạkoaḱ umer 18 serma cetan hoylen khan, enḍekhan jãhãṭaḱ ṭikạgeko hatao daṛeaḱa. Me̠nkhan 12 serma umer khon cetan ar 18 serma umer khon latar umer renko do̠ lahanti akan disạmkore Pfizer ar Moderna ṭikạko emako kana. Aboaḱ noa disạmre paṛhaoḱ  gidrạko ṭikạ emako e̠hoṕlen khan, ‘Bisso Sastho reaḱ ḍhạḍ hora (guide line) o̠to̠ṅ katećge ṭikạ do̠ e̠moḱgo̠ḱa.

Source: Sonali sangbad




13 September Khon Medical Pạthuạkoaḱ Kelas Eho̠bo̠ḱa

Darakan 13 September kho̠n jo̠to̠ Medical College ar Bissobiddaloy reaḱ kelas eho̠bo̠ḱa me̠nte Sastho Montri Jahid Malek do̠e lại so̠do̠rkeda. Medical ren pạhil, dosar ar mõṛẽaḱ sermaren pạthuạkoaḱ kelas eho̠boḱa. Me̠nkhan niropon hoṛmo tahẽn lạgit́ sanamaḱ ạn-ạriko manao ganao hoyoḱa. Bạṛtikaete mask ho̠ro̠ḱ ar hoṛko kho̠n pharak pharak tahẽn hoyoḱa. Inạ tayom jo̠to̠ Skul, College hõ pạri pạrite jhijoḱa.

Tumạl-Korotoa




Niạ Candoge Kelas Oṛaḱre Biḍạu Ko Ema 2 Lakh 20 Hajar Pạṭhuạko

Bond akan biḍạu do̠ niạ cando khonge ehoṕ lạgit́e mo̠nejoṅ kana Jatiyo Bissobiddaloy. Darakan 7 -9 September khon klas oṛaḱre Masters ar Degree dosar serma reaḱ bidạu do̠ hatoaḱa. Degree reaḱ biḍạu musạt́ lạgit́ 10 din okte lagaoḱa. Ar Masters reaḱ biḍạu do̠ 2 din hoyoḱa. Noakin banar biḍạuge calaḱ kan serma reaḱ March candore ehoṕlen rehõ tayomte bond hoyena. Masters Final ren mit lakh 30 hajar ar Degree dosar dhapre mit́ lakh 90 hajar oloḱ paṛhaoḱ kan gidrạko seledoḱa.

Jatiyo Bissobiddaloy reaḱ website re bidạu hoyoḱ okte cet́ko niạm manao jạruṛ sanamaḱ do̠ puṣute me̠nakana. Jatiyo Bissobiddaloy reaḱ biḍạu hatao ar biḍạure seledoḱ ar tinạḱ do̠ jopoṛao menaḱko sanamko hoṛmo haṭiń reaḱ ạnko tạńkhie hoyoḱa. Bidạu centre re pạṭhuạko bar hoṛ talare pe fuṭ jaiga phaka do̠hokate duṛuṕ hoyoḱa. Jatiyo Bissobiddaloy ren biḍạu ạyurić Bodruzaman do̠e me̠nkeda, Nit́ khon bidạu do̠ porjai lekate calaḱa.

Niạ candoge Masters Preliminary ar Degree tesar dhap reaḱ biḍạu hõ ehoṕbo̠ḱa. Jo̠to̠ Mahasoe, Officer, Pạṭhuạko ar kạmiạko mask ho̠ro̠ḱkate bidạu centrete bo̠lo̠ḱ hoyoḱa. Mask do̠ niạm lekate horoḱ lagaoḱa. Me̠nkhan biḍạuko reko seledoḱ pạṭhuạkoaḱ oprom se̠ onko cinhạuko lạgit́ mask ocog men hoedaṛeaḱa. Ar hõ batlaore noa me̠nakana, Biḍạu caentre re bo̠lo̠ḱ lahare ti ạruṕ saphae lạgit́ sạbun, daḱ ar sanitizer reaḱ  bebosthae hoyoḱa.

source: Kalerkantha




Jatiyo Bissobiddaloy Reaḱ Bond Tahẽkan Mucạt́ Dhap Reaḱ Masters Biḍạu Do̠ 8 September

Jatiyo Bissobiddaloy reaḱ 2018 serma reaḱ bond tahẽkan Masters mucạt́ dhap reaḱ baṅ hoypurạu  akan biḍạu do̠ darakan 8 September e̠ho̠bo̠ḱ lạgido̠ḱ kana. Arhõ ṭhik hoeakan somoysuci lekate darakan 29 September dhạbić noa biḍạu do̠ calaoḱa. Setaḱ 9 baja o̠kte eho̠ṕkate kukli kago̠j (prosnopotro) re ulek tahẽn o̠kte dhạbić. Jatiyo Bissobiddaloy reaḱ Website re (22 August) Robibar biḍạu ạyurić Bodruzzaman suhi akat́ mit́ dhạrwạḱre me̠n akana, 2017- 2018 sikhnạt  Sermaren jaoge, 2016- 2017 ar 2015- 2016 sikhnạt sermaren do̠jnap (oniyomito) ar grade lahanti ar CGPA lahanti, MA, MSS, MBA ar SSC mucạt́ dhap (ICT) selet́ biḍạu e̠moḱ Masters mucạt́ ren bidạureko selet́ daṛeaḱa. Niạ ko bidạu do̠ arhõ ṭhik akat́ tạrik ar somoysuci lekate hoyoḱa.  Masters mucạt́ dhap reaḱ practical ar mocateaḱ biḍạu reaḱ tạrik ar o̠kte do̠ tayomte baḍae ńamoḱa.

Source: Bss news

    




Teheń Kho̠n Guccho Bhurti Biḍạu Reaḱ Pạhil Jo̠ So̠do̠ro̠ḱ Kana

Teheń khon bar gel  (20) goṭen Biggan ar Projukti Bissobiddaloy reaḱ guccho bhurti biḍạu reaḱ  pạhil ardas akat́ jo̠ do̠ so̠do̠roḱ kana. Sunibar (21 August) ńindạ Bissobiddaloy ren upacharjo koaḱ sabhare noa do̠ goṭa akana. Uni do̠e me̠nkeda, pạhil ardasre okoeko bachao ocoḱ onko koge SMS talate biḍạu reaḱ jo̠ baḍae ńamoḱa. Teheń do̠ bidạu reaḱ jo̠ emo̠go̠ḱa. Inạ tayom darakan (1 September) khon Final reaḱ biḍạu do̠ ehoboḱa. Final re ardas lạgit́ fee do̠ 1200/- niṭ akana. Noa babotre dharwạḱ talate kho̠de̠ kho̠d do̠ baḍae ńamoḱa. Professor Dr. Monaj Ahmed do̠e me̠nkeda, bhurti dạuṛạha lekate paṛhaoḱ kan gidrạkoaḱ kusi lekate ko̠m se̠ ko̠m 5 goṭen biḍạu centre bachao hoyoḱa. Ardas akat́ gidrạ ne̠tar jãhã sikhnạt gãotare bhurti menae khan sikhnạt gãota reaḱ ńutum ar oka clas rey paṛhaoḱ kan ona babotre kho̠bo̠r do̠ e̠moḱ hoyoḱa. Gucchobhukto Bissobiddaloy ko do hoyoḱ kana- Islami Bissobidaloy, Sahjalal Biggan ar Projukti Bissobiddaloy, Khulna Bissobiddaloy, Hazi Mohammod Danesh Biggan ar projukti Bissobiddaloy, Maulana Bhasani Biggan ar prujukti Bissobiddaloy, Noakhali Biggan ar Projukti Bissobiddaloy, Comilla Bissobidaloy, Jatiyo Kobi Kazi Najrul Islam Bissobiddaloy, Jossor Biggan ar projukti Bissobiddaloy, Begum Rokeya Bissobiddaloy, Pubna Biggan ar Projukti Bissobiddaloy, Bongobundhu Sekh Mujibur Biggan ar Projukti Bissobiddaloy, Borisal Bissobiddaloy, Rangamati Biggan ar Projukti Bissobiddaloy, Robindro Bissobiddaloy, Bongobondhu Sekh Mojibur Rahman Digital University, Sekh Hasina Bissobiddaloy, Bongomata Sekh Fazilatunecha Mujib Biggan ar Projukti Bissobiddaloy, Potuakhali Biggan ar Projukti Bissobiddaloy ar Jagannath.

Source: Sonali Sangbad




2021 Sermaren SSC Ar HSC Biḍạu Emoḱkoaḱ Practical Khata Jomae Reaḱ Batlao

Ko̠ro̠na mãhãmạri khạtir 2021 serma reaḱ Secondary School Certificate (SSC), Higher School Certificate (HSC) ar ona man reaḱ biḍau e̠moḱ koaḱ practical khata jomae lạgit́e batlao akadae Secondary ar High School Sikhnạt Board. Moṅgolbar (17August) Board reaḱ Website re noa batlao e̠m akana. Secondary ar High School sikhnạt board ren ạyurić S M Amirul Islam me suhi akat́ mit́ dharwạḱ  re me̠n akana, Ko̠ro̠na khạtir calaoen serma reaḱ SSC se̠ ona man reaḱ ar HSC se̠ ona man ren biḍạu e̠moḱkoaḱ do̠ khạli bachao akat́ bisoi cetanre bidạu do̠ hoyoḱ takoa, onka leka bachao akat́ bisoi reaḱ practical khata se̠ note book do̠ hatao jạruṛa. Arhõ me̠n akana, SSC se ona man ren bidạu e̠moḱ gidrạko do̠ akoaḱ bachao akat́ jo̠to̠ bisoi reaḱ khaṭote e̠makan puthi reaḱ sucire  ulek akan practical reaḱ jãhãṭaḱ barea practical khata (note book) tear kate nij nij sikhnạt gãotare jomae hoyoḱtakoa. Onka lekage HSC se̠ ona man reaḱ biḍạu e̠moḱ gidrạko do̠ akoaḱ bachao akat́ bisoire  jo̠to̠ ciṭhi o̠po̠l  (protipotro) lạgit́ puthi reaḱ sucire ulek akan practical reaḱ barea kate khata jomae hoyoḱa. Noa ko talare hõ jãhãe sikhnạt gidra 2021  serma reak khaṭote e̠makan puthi reaḱ suci lekate protipotro re barea kho̠n bạṛti practical reaḱ kạmi purạu akat́  e̠nḍe khan hõ ona  practical khata se̠ note book joma daṛeaḱako.

Source: BSS News




HSC Mõṛẽaḱ Hapta Reaḱ Assignment So̠do̠rena

2022 serma ren HSC pạṭhuạ gidrạkoaḱ pạhil hapta reaḱ Assignment do̠ so̠do̠rena. Secondary ar Higher education odhidaptor (Mausi).  Robibar (15 August) mõṛẽaḱ hapta reaḱ assignment so̠do̠r hoeakana. Teheń (16 August) kho̠n Higher Secondary Certificate (HSC) pạthuạ  gidrạkoaḱ mõṛẽaḱ hapta reaḱ assignment kạmihora eho̠bo̠ḱ kana. Assignmentre me̠n akana, 2022 serma reaḱ HSC pạthuạ gidrạkoaḱ mõṛẽaḱ hapta reaḱ assignment so̠do̠rena. Ko̠ro̠na virus khạtir calaoen amdaj mit́ serma tala khon sikhnạt gãotako bond menaḱa. Noa o̠kte pạṭhua gidrạko do̠ sikhnạt kạmiko são jopoṛao tahẽn lạgit́ 6 class kho̠n 9 class ren pạṭhuạ gidrạko lạgit́ hõ assignment so̠do̠r akana. Noare arhõ me̠n akana, assignment hotete pạṭhuạ gidrạkoaḱ hameṭ akat́ siknạt reaḱ jo̠ do̠ mulại hoyoḱa. Hạṭiń akan puthi reaḱ suci lekate jao hapta reaḱ assignment tear hoeakana.

Source: Bd-  pratidin   

 




Higher Secondary Certificate (HSC)  biḍạu reaḱ form puron 12 Ago̠sṭ

Ko̠rona bhitre rege niạ serma reaḱ Higher Secondary Certificate (HSC)  biḍạu reaḱ form puron do ehoboḱ kana darakan 12 Augusṭ khon. Eken Onlinete form puron reaḱ kami do calaka 25 Augusṭ dhạbić. 31 juĺy Sạnicar  hiloḱ Maddhomik ar Uccomaddhomik siknat board reaḱ mit́ sombad dhạrwạḱte niạ khobor doe baḍe ocoakada.

Niropo̠n hoṛmo hạṭiń ạnko manaote oraḱre duṛup kate ge form puron ar biḍau reaḱ fee do Onlinete emok hoyoka. Oka lekatege biḍao emoḱ gidra se go-baba ko siknat́ ṭhãere calaḱ bam men dareya. Noa babotre phaelaote Dhaka siknạt board reaḱ ̃website re em akana. Onate sanam HSC biḍạu emem kan pạṭhuạ gidrạ ko online re ar akore ḍharwạḱ ko ńelkate jemon ko form ko philap lạgit́ ko men ocoḱ kana.




Iskul, kolej ko bond khạtirte Kạuḍi sõćjoṅ re Paṛhaoḱ Gidrạko

Disom reaḱ maraṅ muskil halot re jạruṛ khạtirte Dinajpur sen hoe lena. Dinajpur jilạ reaḱ Kaharol upojilạ Muṭni ato reye tahẽ kana sedae ren mit́ dhiri munḍhet́  haṛamba ńutum do Shamla Hembrom, umer do amdaj sae serma cetan. Ạḍi budan santal hoṛe tahẽ kante pon koṛa, bạhu biṭiko ar soṅgete goṛom gidrạko soṅge ạḍi maraṅ jopoṛao gharońj doe doho oṭo akada. Nãhãḱ jugre nonkan jopoṛao gharońj do baṅge ńeloḱ kana. Uni do calaoen July cando reaḱ 7 tạrik 2021 doye benḍao ena. Boṅga tala akan Shamla Hembrom aḱ bhanḍan re ạḍi aema gadel peṛako seṭer ko tahẽ kana. Ona okte re ńapam hoe lena Sabina Ṭudu soṅge, nui maejiu hõ mońj gharońj benao rakaṕ lạgit́ ar gidrạko oloḱ paṛhao cet́ ocoko lạgit́ ạḍi mon do menaḱ taya.

Sabina Ṭudu soṅge ạḍi jeleń gapalmarao re rakaṕ heć ena disom re Iskul kolejko bond khạtirte ale reṅgeć nacar koren gidrạko do ạḍi ãṭko hale ḍale akana. Cet́ le ceka lekhan gidrạko mońjko tahẽna, oloḱ paṛhaoko cet́ daṛeaḱa, mońj kạmiko ńam joṅa, darakan dinkore mońj gharońj ar mońjte dhạrti jiṅgiko khemao daṛeaḱa.

Korona rog dher khạtirte calaoen March cando 2020 serma khon nit hạbić te joto lekan sikhnạt ṭhạ̃iko do bond gea. Korona lekan mũhin rog do eken sohor bajar do baṅ bickom nãhãḱ okteredo ato ṭola korehõ heć bolo akana. Nonka te ńeloḱ kana ale koaḱ ay-upại ko hõ thoṛa akana. Onkate ńeloḱ kana gidrạko oloḱ paṛhao re jopoṛao baṅ doho katet́ gharońj reaḱ lahanti lạgit́ gidrạko kạmi reko dhurạu et́ koa. Noako chaḍa hõ gidrạko huḍiń umer regeko bapla et́ koa.         

Calaoen 29 tạrik lukhibar ạyuṕ ber 7:30 BBC reaḱ news seć te Gonosikha ren ạyurić Rasheda K. Chaodhuri doe menet́ kana; noa lockdown re disom re oloḱ paṛhao reaḱ do ạḍi ãṭe loksan keda. Sohor bajar ren gidrạko do enrehõ online zoom kilas, hand noteko, assessment seć lekate thoṛa sikhnạt ar oṛaḱ re mahasoe ko doho katet́ dher do sikhnạt ko hameṭ eda. Menkhan ato oṛaḱ ren gidrạko lạgit́ do ạḍi muskil. Ona khon hõ bạṛti muskil do Ạdibạsi gidrạko lạgit́. aema doko laha lena, Menkhan noa maraṅ rog korona khạtirte arhõ ạdibạsiko do dherko tayomoḱa menteye hudis eda.    

Dinajpur jilạ reaḱ Kaharol Upozilạ Muṭni atoren juạn koṛa Moni Hembrom do degree doe purạu akada. ar uni hotete baḍae akana je, khaṭo sạri golpo do santalko ạḍi ãṭe hudis ocoet́ bon kana. Ạḍi aema santal gidrạko do Bhan calao, rajmistri kạmi ar mit́ bar do ńu buloḱ teko jạbun akana.

Rajshahi jilạ reaḱ Godagaṛi upojilạ Dogachi atoren Seuli Kisku do Unihealth Nursing College Dhaka re diploma nursing dosar serma doe paṛhao eda. Lockdown khạtirte joto bond gea, ar onate uni do gogo sãote hoṛo rohoye calaḱ kana. Reṅgeć nacar hoṛ hisạb te noako din re kạmi begor jom do bạnuḱa. Uni soṅge galmarao hoe ena; zoom te class calaḱ kana, ado joṛao dom tahẽn kan gea se baṅ? Roṛ ruạṛ do nonka leka tahẽ kana; mobile re ạḍi mońj internet connection bae ńam te dinạm do kilas re joṛao bạń tahen kana.

Sorkaraḱ goṭawaḱ lekate Iskul kolej kore online te kilạs hatao reaḱ hukum menaḱ rehõ, ạḍi mońj tedo baṅ hoyoḱ kana mente gidrạko ren go babako menet́ kana. Reṅgeć gidrạko Iskul te kolge muskil ar hõ digital kilạs, online, hand note, assessment selet́ eman teaḱ ponthako etohoṕ akada. Santal hoṛ hopon kodo ạḍi thoṛa hoṛaḱ menaḱa haṭaḱ lekanaḱ mobile phone, ar hõ jạruṛ kana internet. phone ge bako kiriń daṛeaḱ kana arhõ internet. Ṭhik onka ge huḍiń kilạs ren gidrạko lạgit́ television re paṛhao ko lạgit́ kurumuṭu keda. Nit hõ aema santal ato oṛaḱ kore karenṭ do bạnuḱa, television ma ar hõ ạḍi sạṅgiń reaḱ katha kan. Aema santal ato oṛaḱ kore do mimit́ dokan re TV ko dohoet́ te maraṅko, sẽṛako se gidrạko ńeńel lạgit́ dokan ko senoḱa ar TV ko ńelet́ kana. Nonkanko lạgit́ do baṅ kana nãhãḱ okte re calaḱ kan oloḱ paṛhao hameṭ system do. Onate ńeloḱ kana darakan din ạḍi maraṅ begar do hoyoḱa. Horo ar kulại reaḱ golpo leka ạḍi bại bạite santalko bon lahaḱ calaḱ kan tahẽ kana. Menkhan korona do arhõ bạṛtiye tayom ket́ bona.        

Munḍumala Women Degree College ren gạkhuṛ Mahasoe Sunil Kumar Majhi (Soren) soṅge ạḍi jeleń santal gidrạko aḱ oloḱ paṛhao, lahanti selet́ emanteaḱ galmarao hoe ena. Nui gạkhuṛ mahasoe do sorkaraḱ goṭa lekage aćaḱ kolej re online kilạs, hand note ko benao ar paṛhaoḱ kan kuṛiko soṅge jopoṛao dohoe lekan bhage kạmikoe kạmi kana. Menkhan bhabna reaḱ katha do hoyoḱ kana; santal kuṛiko do mit́ ṭen hõ online kilạs re joṛao bạnuḱ koa. Noa do ạḍi bhabna uni lạgit́ ar abo santal jạtiko lạgit́.

Onate nonkan halot re santal gidrạko lạgit́ cet́ lekan mońj upại bon ńamte darakan din re bin muskil tebo teṅgo keṭeć daṛeaḱ? Ińaḱ khaṭo hudisteń men keya je, nitoḱ kan gea somoe ar okte do Santal ren manotanko dupuṛuṕ mit́ katet́ santal jạtiyạriko nonkan mũhin halot khon owar rakaṕ ko lạgit́, khạndri hudis ar goṭawakyte disom ren sorkar ṭhen ardas emoḱ jạruṛa ạḍi usạra. Tobe khan do santal gidrạko oloḱ paṛhao sećte babon tayomoḱa. Eken gidrạ koaḱ oloḱ paṛhao do baṅ, bickom santal jạtiạrikoaḱ joto lekan ạidạriko hatao lạgit́ bon kurumuṭua.   




Pe̠a (3) Bisoi Cetanre SSC ar HSC Biḍạu Hataoḱa

Science , Human, ar Commerce são eṭaḱ group ko bachao akat́ pea bisoi cetanre 2021 se̠rma reaḱ Scondary School Certificate (SSC) se onasomoman ar Higher Secondary School Certificate (HSC) se ona somoman reaḱ biḍau okte ar nombor thoṛakate niropon hoṛmo tahẽn reaḱ ạnko manao ganao kate hatao hoyoḱa menteko lại so̠do̠r akada. Inạ chaḍa hõ, niạ dhao do̠ bachao akan jạruṛaḱ ar ponaḱ (four) subject reaḱ biḍạu do̠ hataoḱa. To̠be subject tojbij kate se̠ nombo̠r mapping hotete jạruṛ bisoi ar ponaḱ (four) bisoi reaḱ nomborte result ko oḍoṅa. Sombar (26 July) Dhaka Secondary ar High School siknạt Board re̠n biḍạu ạyurić Professor S.M Amirul Islam me sohi akat́ mit́ dhạrwạḱ re̠ noa kho̠bo̠r do̠ baḍae ocoakana. Noa re̠ me̠n akana, calaoen serma reaḱ Scondary School Certificate (SSC) ar somoman ar Higher Scondary School Certificate (HSC) ar ona somoman biḍạu do̠ group bachao akat́ pea biso̠i cetanre okte ar biḍạu reaḱ nombor thoṛakate niropon hoṛmo tahẽn reaḱ ạnko manaokate biḍạu do̠ hatao hoyoḱa. Goṭa dhạrtire ko̠ro̠na mãhãmạri khạtirte noa do̠ goṭa hoeakana. Noa dhạrwạḱre arhõ menakana ,Jonior School Certificate (JSC) ar ona somoman ar Scondary School Certificate (SSC) ar ona somoman biḍạu reaḱ nombo̠r lekate ponaḱ (four) subject bisoi reaḱ nombo̠r subject mapping hotete 2021 serma reaḱ Scondary School Certificate (SSC) ar ona somoman ar Higher Scondary School Certificate (HSC) reaḱ man biḍạu reaḱ jo̠ (result) do̠ emo̠go̠ḱa. Ar noate cetan kelasre vorti lạgit́ jãhãn bạṛićaḱ probhab se ektiạr do̠ ban hoyoḱa. Noa okte Pạṭhuạkoaḱ do̠ Registration card re ponaḱ (four) subject bo̠no̠do̠l lạgit́ ạt́ bạnuḱa mente dhạrwạḱre men akana.

Source: Pothmatimes