Santali Pạrsite cecet́aḱ emoḱre dạyik ńutumte sarhao siropa.

Rajshahi jilạ reaḱgodagaṛi upojila kakon haṭ Laldighipaṛa Santal atore 20 cecet́ ko Santali pạrsite cecet́aḱ emoḱre dạyik ńutumte sarhao siropa ko ńam keda.

Bud bar 25 February’2026 setaḱ amdaj 11 baja oktere National Agency for Green Revulation (NAGR) ńutuman besorkari gãota hotete laldighi paṛa re aema pạrsite cecet́ kạmi hora bạisi do noa  Santali pạrsite cecet́aḱ emoḱre dạyik ńutumte onaren mahasoe ar didimoniko sarhao siropa doe emat́koa..

Noa gapalmarao ar siropa capat́ akhṛare seṭer ko tahẽkana National Agency for Green Revulation (NAGR) ren Ạḱyurić Mn. Stephen Soren, Sonar desh khobor sakam ren Sasapṛaoić Akbor Hasan Millat, Rajshahi Khudro nrigusṭi kalcaral ekaḍemiren são ạḱyuric Mn. Benjamin Ṭuḍu, National Agency for Green Revulation (NAGR) Reporting Officer Mn. Subas Marḍi, Amnura Lutheran Mission Hospital ren Manager Mn. Markus Murmu, National Agency for Green Revulation (NAGR) aema pạrsite siknạt bạsiren super visor Mn. Nelson Hasda ar Onaren Mahasoe didimoniko.

Noa oktere Sonar desh khobor sakamren sasapṛaoić Akbor Hasan Millat Rajshahi Khudro nrigusṭi kalcaral ekaḍemiren são ạḱyurić Mn. Benjamin Ṭuḍu National Agency for Green Revulation (NAGR) hotete calaḱ kan noa aema pạrsite siknạt kạmihora reaḱ kạmiko ńutumte ạḍi sarhao kin em keda, menkedakin noa talate ato oṛaḱren nacar santal hoṛko akoaḱ nij pạrsite oloḱ paṛhaoḱ ko cet́ seko seṛã daṛeaḱkana ar nonkate disom benao rakaṕ re miṭ́ṭen maraṅ dạyik enem sećte  sarkar ko goṛowae kana, National Agency for Green Revulation (NAGR) ạḱyurić Mn. Stephen Sorene lại sodor keda noa kạmihora do daraekan 4 serma hạbić calaḱa, noa do Rajshahi reaḱ Tanor upojilạre-8 goṭen, Godagaṛi upojilạre-10 goṭen, Chapai nababgonj jila Sodor upojilare-1 goṭen, Nachol upojilạre-1 goṭen Ṭoṭal=20 goṭen noa santali pạrsite siknạt kạmihora talate santal gidrạkore siknạt emoḱ do calaḱ kana.




Bahawaḱ Go̠lpo̠

Ińaḱ ńutum do̠ Baha ar ale ato ńutum do̠ Nimghuṭu. Iń do̠ kuṛi gidrạ kạnạń, ińaḱ umer do̠ 5 bo̠cho̠r. Ińren mit́ṭen kạṭić boeha menaea ńutumtae do̠ Dhumạ. Thoṛa reṅgeć lekhange jo̠jo̠m lạgit́ murukteye raga.

Ale oṛaḱre mero̠m ho̠po̠n menaea. Iń do̠ ho̠bo̠rkateń dulạṛea. Uni do̠ jo̠to̠ jo̠khećge taeno̠m taeno̠mteye pańja baṛaińa. Iń do̠ hako utu tuluć daka jo̠miń kusiaḱa. Iń do̠ MLE Iskulreń paṛhaoḱa ar dinạm Iskulteń calaḱa. Iń do̠ ińaḱ Iskul ạḍi ãṭiń kusiaḱa. Iń do̠ chubi ãkao hõ ạḍi ãṭiń kusiaḱa. Oloḱ paṛhao do̠ ạḍi mo̠jiń ạikạua. Lạṭu kateć iń do̠ didi muniń hoyoḱa.

Tumạl: Ańjo̠m jo̠ṅ jạṛ

 




HSC Biḍạu Reaḱ Jo Sodorena

2025 serma reaḱ HSC ar ona man reaḱ biḍạu jo sodorena. Nes bochor gel mit́ (11) goṭen sikhnạt borad re pas har 58.83. Teheń Lukhibar setaḱ 10:00 baja jokhen joto sikhnạt board re mit́ dhaote biḍạu jo sodorena. Bangladesh Anto:sikha borad komiṭi ren Chairman Professor Dr.Khondakar Ehsanul Kabir biḍạu jo doe sodorkeda.

HSC em akat́ pạṭhuạko do sikhnạt board reaḱ website www.educationboardresults.gov.bd  hotete ar sikhnạt ṭhãona reaḱ EIIN nombor tehõ ạḍi algate biḍạu jo ko baḍae daṛeaḱa. Inạ chaḍa akoaḱ apan ạpin sikhnạt ṭhãonare sen kateć hõ biḍạu jo ko baḍae hatao daṛeaḱa.

SMS hotete hõ biḍạu jo ńamoḱa, ona lạgit́ niṭ akan nombor se code 16222 re HSC board ńutum (Pạhil 3 akhor) Roll nombor ar biḍạu serma ol kateć sms kol lekhange message hotete jo baḍae ńamoḱa.

Nạmunạ: HSC Dha 123456 2024 ol kateć 16222 nombor re kol hoyoḱa.

Niạ dhao HSC biḍạure 12 lakh 51 hajar 11 goṭen pạṭhuạ form ko purunleda. Onko modre koṛako tahẽkana 6 lakh 18 hajar 15 goṭen ar 6 lakh 33 hajar 96 goṭen do kuṛi. Goṭa disomre 2 hajar 797 goṭen centre re biḍạu hoe akana. Gel mit́ (11) goṭen board re moṭre 12 lakh 51 hajar 111 goṭen pạṭhuạ biḍạureko selet́lena.




Darakan 16 October HSC Biḍạu Reaḱ Jo Sodoroḱa

Nes bochor reaḱ HSC biḍạu jo do darakan Lukhibar (16 October) setaḱ 10:00 baja okte sodoroḱa. Sombar (13 October) Bangladesh Anto:Sikha borad komiṭi ren sabha mukhiạ ar Dhaka sikhnạt board ren Chairman Professor Dr.Khondakar Ehsanul Kabir aḱ suhiat́ mit́ ḍharwạḱ hotete lại lahayena.

Ḍhạrwạḱre menakana, Madhomik ar Ucho madhomik sikhnạt board Dhaka, Rajshahi, Comilla, Jessore, Chotogram, Barisal, Sylhet, Mymansing, Bangladesh madrasa board ar Bangladesh Karigori sikhnạt board reaḱ HSC ar ona man reaḱ biḍạu jo darakan Lukhibar (16 October) setaḱ 10:00 baja okte disom reaḱ sikhnạt board reaḱ website, ar jopoṛao akan joto sikhnạt centre se sikhnạt ṭhaõna ar sms –hotete sodoroḱa.  

HSC em akat́ pạṭhuạko do sikhnạt board reaḱ website www.educationboardresults.gov.bd  hotete ar sikhnạt ṭhãona reaḱ EIIN nombor tehõ ạḍi algate biḍạu jo ko baḍae daṛeaḱa. Inạ chaḍa akoaḱ apan ạpin sikhnạt ṭhãonare sen kateć hõ biḍạu jo ko baḍae hatao daṛeaḱa. SMS hotete hõ biḍạu jo ńamoḱa, ona lạgit́ niṭ akan nombor se code 16222 re ol kateć sms kol lekhange message hotete jo baḍae ńamoḱa.




Goṭa Dhạrti Mahasoe Mãhã

Teheń Aṭhwar din (5 October) goṭa dhạrti mahasoe mãhã din kana. Jao serma reaḱ 5 October do goṭa dhạrti mahasoe mãhã hisạbte manao hijuḱ kana. Baṅgladisom hõ eṭaḱ disomko lekage mahasoe mãhã dine manaoeda. UNESCO reaḱ goṭa lekate 1994 serma khon jao sermage noa din do manao hijuḱ kana.

Goṭa dhạrti mahasoe mãhã manao reaḱ karon do kana mahasoe manot ar disạko. Nes bochor mahasoe mãhã reaḱ mul jos katha do kana, ‘Sikhnạt Kạmi sanamkoaḱ kurumuṭu marsal’. Cedaḱje, mahasoe doko hoyoḱ kana hoṛ benaoren mimit́ goṭen kạrigol. Mahasoe do eken akel bidiạ do bako emoḱ kana, bickom juạnko nawa piṛhirenko benao rakaṕko lạgit́ aema lekate udgạu arko cehaoet́koa. Jemon do mońj sikhnạt hameṭ kate mit́din akoaḱ jionre, gharońjre, disomre, somajre marsal ko bamber daṛeaḱ ar serma ipil lekako joloḱ. Onka leka tayom daram dinko reaḱ kukmu uduḱ salaḱ ona leka sapṛaoḱreko goṛoako kana.

1993 salre Paris re hoelen UNESCO reaḱ 26 aḱ sadharon sabha re 5 October din do goṭa dhạrti mahasoe mãhã manao lạgit́ ko goṭa keda. Inạkate 1994 serma re pạhil dhao goṭa dhạrti mahasoe mãhã din manaoena. 1995 serma khon eṭaḱ eṭaḱ disomkore ‘goṭa dhạrti mahasoe mãhã’ din manaoko ehoṕena. UNESCO aḱ aṅgoć lekate jao sermage judạ judạ mul jos katha do manao hijuḱ kana.

 




GO̠GO̠ UMULRE

Lạiet́kanae“Poha Ḍạr”…

Noa bhitạrre!

Noa citạrre!!

 

Go̠go̠ umulre…

Dulạṛ goṅgot́ menaḱa,

Daḱ jạput́, setoṅre bańcao menaḱ,

Bạdi bạiri kho̠n bańcao menaḱ!

 

Go̠go̠ umulre…

Chatar umul menaḱ,

Ru-rukhiạ menaḱ,

Dulạṛ hạmbut́ menaḱ!

 

Go̠go̠ umulre…

Mõ̠ńj gun menaḱ,

Disạ uihạr menaḱ,

Dulạṛ ce̠pe̠re̠ć menaḱ!

 

Go̠go̠ umulre…

Ańcar umul menaḱ,

Ko̠ṛam toa menaḱ,

Hara buru menaḱ!

 

Go̠go̠ umulre…

Dukre sukre,

Go̠ḱṛo̠ menaḱ,

Bin mucạt́ dulạṛ menaḱ!

 

Go̠go̠ umulre…

Sikhạuna menaḱ,

Bhage bud batlao menaḱ,

Ạkil hunạrjo̠ṅ menaḱa!




HSC Biḍạu Reaḱ Jo Sodoroḱa 19 October Bhitrite

Nes bochor reaḱ HSC biḍạu do calaoen 26 June ehoṕ kate, 13 August mucạt́ reaḱ katha tahẽkana. Menkhan thoṛa bisoeko karonaḱte biḍạu routine do bodolente 19 August mucạt́ena. Nit HSC biḍạu ko emakat́ pạṭhuạko do jo ńam reaḱ tạṅgire menaḱkoa.

HSC bidạu reaḱ jo darakan mahna reaḱ 19 October bhitrite sodoroḱa. Dhaka sikhnạt borad ren biḍạu ńel jujutić S M Kamal Uddin noa khobore lại lahakeda.

Uni do arhõe baḍae ocokeda je, Sikhnạt board reaḱ sarkari niạm lekate biḍạu mucạt́ tayom turui gel (60) din bhitrite biḍạu jo do sodoroḱa. Onka leka biḍạu jo sodor reaḱ kạmihora calaḱ kana. Ạḍi usạra sodoroḱ reaḱ kurumuṭu menaḱa. Onate 19 October din nenḍa akana.

Niạ dhao gel mit́ (11)  goṭen sikhnạt board reaḱ tabere 12 lakh 51 hajar 111 goṭen pạṭhuạ form ko purunleda. Menkhan onko modre koṛakoaḱ soṅkha do tahẽkana 6 lakh 18 hajar 15, ar kuṛikoaḱ soṅkha do 6 lakh 33 hajar 96. Ar goṭa disomre moṭre 2 hajar 797 goṭen centre re biḍạu do hoe purạu akana.




KUṄKẠL OṚAK̕

Oṛak̕ bhitre,

Laṭkaoakan kuṅkạl oṛak̕,

Menak̕pe pase̱c̕ hudisre;

Baṅkana noa oṛak̕ ho̱ṛak̕.

Binạ kham khuṇṭite,

Binạ se̱ne̱r batate;

Mõ̱ńjge le̱ńje̱r ńe̱loKre,

Benaoakan hasate.

Celem metae nui kuṅkạl,

Baṅkanae cẽ̱ṛẽ̱ suṅkhạl;

Benaoakat̕e ạḍi jhukạl,

Baṅkanae cẽ̱ṛẽ̱ mạhkạl.

Sạrige nui do̱ kạrigo̱l,

Mõ̱ńjge ńe̱lok̕re o̱no̱l-bo̱no̱l;

Gaṛhaoakat̕ae hasate to̱l,

O̱mo̱no̱k̕ko ac̕leka noa oṛak̕ mo̱ho̱l.




Dhạrti Jakat Sạhi Mãhã

Calaoen 8 September 2025 St. Andrew’s Junior High School re ạddi jak-jomok selet́ko manao ganao keda Dhạrti Jakat Sạhi Mãhã. Noa sapṛao ar kạmi hora purạu reko tãhe kana SIL Bangladesh ar National Agency for Green Revolution. Disom ar jạt reak̕ jo̠to̠ lekan ạri-cạli do̠ begor sikhnạt nagraha begor do̠ baṅ hoe daṛeak̕a. Ona reaḱ jạruṛ bujhạu lạgit́ ar sikhnạt ko uskur lạgit́ UNESCO do̠ jao serma 8 september hiloḱ ‘Dhạrti Jakat Sạhi Mãhã’ ko manaoeda. Noa din do 1966 sal reaḱ 26 october hiloḱ UNESCO reaḱ 14 tạrik session re jạhirlena. ar 1967 sal khon noa din do jao serma ạḍi jomokte manaoḱ kana. Sạdhin tayom Baṅladisom re hõ noa din manaoḱ kana. Noa dhạrti jakat sạhi mãhã do UNESCO hotete jạhir akana ar   ona reaḱ udgạu do hoyoḱ kana pạṭhuạko, jạt ar somaj lạgit́ paṛhaoḱ reaḱ jạruṛoḱaḱ ko sodor lạgit́.

Tarik: 8 September

Udgạu: Dhạrti reaḱ ạri-cạli babot́ cet́et́kanko cet́ako.

Saṅgọṭhọn: Mit’ Jọm Siknạt, Bigganik ar Sanskritik Soṅgọṭhọn (UNESCO)

Itihas: UNESCO do̠ pạhil dhao 1966 salre noa din ko manao leda ar noa din do̠ pạhil dhao 1967 salre ko manao leda.

Gapalmarao re ạḍi bhage kathako roṛ sodor keda. Baḍae geabon je Sạhi reaḱ marsal jạpit́ kate  aboaḱ somaj ạḍi rạskạ ar bhage lạgit́ kạmi hoyoḱ tabona. Onkage sạhi do jion reaḱ aboaḱ ạyur kana, oka do sạri ḍạr re calao lạgit́te goṛoabona ar jion reaḱ jite ạgu eda.

Teheńaḱ noa Dhạrti Jakat Sạhi Mãhã sećte aboaḱ somaj re sanam hoṛkoaḱ sikhnạt ạidạribon sạbit ocoe tabonpe.

Sohor bajar reaḱ́ ạri-cạli do̠ ato reaḱ khon 10 hạṭiń/percent khon hõ bạṛti gea. Ato oṛaḱ reaḱ́ ạri-cạli do̠ 74.6%, menkhan sohor bajar reaḱ́ ạri-cạli do̠ 84.8%. Ona modre Santal koaḱ do jahan survey se report do baṅ ńam akana. Menkhan ńelogoḱ kana sedai ren goṛomba goṛomgo ar gogo babako chaḍa sanamko geko sạhi daṛeyaḱ kana. Nit̕ okte moca katha tebon ńel lekhan ńelok̕ kana, ḍher kaete sanam ho̠ṛ̣ge sạhi daṛeak̕a Bangladesom santal jạtiạriko. Ińaḱ huḍiń okte re disaet kana je, Bangladesom re Santalko ato oṛaḱ kore Santali mahasoe hotete 1991 salre aboak̕ pạhil sikhnạt do̠ ạḍi jạruṛge hoelena. Nit do̠ pạhil ar maṛaṅ iskul kore begor gạlti te̠ puthi ko̠ e̠mo̠ḱ kana ar kuṛi ko̠ lạgit́ scholarship hõ̠ menak̕a. Aboak̕ ạn renak̕ 17 goṭen ạn re 6 khon 10 serma umer ren gidrạko begor kạmi kate ạḍi jạruṛan sikhnạt em reaḱ jor em akana. Noa ko do̠ paṛhao̠ḱ bạṛti lạgit́ bhage kạmi kana.

Mucạt́ re noa geń disạ ariń uihạr ocobona je, “Siknạt somaj benao lạgit́ abo do mit́kate kạmi ar sanamko siknạt lạgit́ kurumuṭu jạruṛa.” Mit̕ disom reak̕ uskur do̠ ạḍi jạruṛte paṛhaoḱ sãote joṛao menak̕a. ‘Aema pạrsi paṛhaoḱ, bhage jion reaḱ garanṭi’ reaḱ noa ạidạri do̠ ạḍi jạruṛ gea.




Kạṭić Gidrạ Dulạṛko

Kạṭić gidrạ do sãotaren sompot kanako. Onkoaḱ mon-ontor do sonot ar dulạṛte perećgea. Ạḍi algatege jãhã lekan duk kosṭo hiṛiń katet́ kạṭić kạṭić jinisteko bulạuḱa. Kạṭić gidrạwaḱ dulạṛ do niphuṭ ar khạṭigea.

Gidrạkoaḱ dulạṛ reaḱ gunko:

  1. Sapha soṛa ar bin papan dulạṛ: Gidrạko talare jãhãn begar bạnuḱa. Jạti, dhorom, boron, se reṅgeć-kisạ̃ṛ reaḱ jãhãn tophad bạnuḱa. Onate onko do apnar lekako dulạṛoḱa.
  2. Goṛo gopoṛo monan: Eṭaḱ gidrạkoaḱ se jib janwar koaḱ duk ńelte ako hõko dukoḱa, unre goṛo gopoṛo mon hećakoa se eṭaḱko goṛowako khoja.
  3. Rạskạ sodor: Onko do sereń, eneć, golpo, landa nonkan kạṭić kạṭić sandes talate akoaḱ rạskạ ko sodora.

4: Gogo cetan athantar dulạṛ: Joto khon pạhil do kana gogo cetan gidrạwaḱ athantar dulạṛ. Akoaḱ jionre gogowaḱ dulạṛ do joto khon maraṅ ar nirại jaega kana.

  1. Boeha ar Gateko dulạṛ: Oloḱ paṛhaoḱ, eneć khilạḍ ar rạskạ hạpạṭiń talate gatekoaḱ dulạṛ sodoroḱa.
  2. Soṛa mon: Kạṭić gidrạkoaḱ dulạṛ do samaṅre sodoroḱa, jãhãn oko danaṅ bạnuḱa.
  3. Joto lekanaḱ dulạṛ sodor: Gidrạ do akoaḱ gharońj, gateko, jib-janwar metaḱme akoaḱ eneć khilạḍ jinis hõko dulạṛa.

Gidrạkoaḱ dulạṛ reaḱ jạruṛtet́:

  1. Mon sećte hara rakaṕre gopoṛo: Gharońj reaḱ joton ar dulạṛ gidrạkoaḱ monre nirại ar keṭeć pạtiạue sirjạua. Ar onkate mon sećte hõko hara rakaboḱa.
  2. Bhạlạianaḱ sikhnạt: Dulạṛ ar mońj jaegare hara rakaboḱkan gidrạ do sạri monan, goṛo gopoṛo mon ar bhạlạianaḱ sikhnạte hameṭ daṛeaḱa.
  3. Bud ạkil hameṭ lạgit́ mon subạ: Mahasoe ar gogo babawaḱ dulạṛte gidrạ oloḱ paṛhaoḱ sećko udgạu ocoḱa.
  4. Sãota sạgại jopoṛao: Dulạṛ ńańam kan gidrạ do eṭaḱkoe manotkoa are gatekoa. Sãota reaḱ jotowaḱe aṭkar daṛeaḱa.

5: Niropon hoṛmo bandhao: Kạṭić gidrạ dulạṛko ńam lekhan joto lekan duk-kosṭo hiṛiń katet́ mońj ar niropon hoṛmoteko hara buruḱa.

  1. Nãwãnaḱ sirjạu seć mon ạvil: Dulạṛ do gidrạwaḱ kukmu mone salgaoa ar nãwãnaḱ sirjạure dil daṛe ńama.

Gidrạwaḱ dulạṛ do dhạrtire joto khon khạṭi ar napaea. Onkoaḱ dulạṛ aboe cet́abon kana je, dulạṛ reak jãhãn mucạt́ bạnuḱa, begar se pharak hõ bạnuḱa. Onate aboaḱ dạyik kana kạṭić gidrạwaḱ dulạṛ rạkhi jogao ar joton.