So̠hrae (Samajiạ po̠ro̠b)
Kocle ghuṭu atore̠ ạd kho̠nge so̠hrae po̠ro̠b do̠ ạḍi jo̠mo̠k ar rạskạwante̠ko manao ạguet́kana. So̠hrae re do̠ nawa nawa kicrićko horok bandea. Unre̠ do̠ peṛa-pạruạko nẽota bạṛtikoa. Niạ so̠hrae re do̠ Chitạ mạ̃i do̠ ạḍi ãṭe rạskạḱ kana. Cedaḱ je ać didi teńaṅ takoko se̠ṭe̠re̠n khan Chitạ mạ̃i do̠ hako pako ganḍoe bilat́koa. Ado̠ loṭare daḱ ar thạri ạgukate jaṅgae ạruṕket́koa, ar ać teńaṅ do̠ jaṅgae kaṭko̠m kedea. Ać teńaṅ do̠ eṛeye lạgit́e bokṛo kedea ar Chitạ ṭhen kho̠n aṛago̠ḱ lạgit́e kurumuṭukeda. Bae daṛeat́te ać teńaṅ do̠ paesa te̠ye̠ chinḍạuena. Paesa ńamke̠t́te Chitạ mạ̃i do̠ ạḍie rạskạena. Ać go̠go̠ do̠ ḍoboḱ jo̠har kate oṛaḱ te̠ye̠ ader ke̠t́koa.
Ạyuṕen khan atoren jo̠to̠ mạndạṛiạ naconiạ do̠ kulhire enejo̠ḱko onḍoṅena. Chitạ mạ̃i tako hõ ona e̠ne̠ćreko se̠le̠t́ena. Mõṛẽ siń mõṛẽ ńindạko rạskạena. Mucạt́ hilạḱ do̠ barhere kaera dareko bida ar ona cetanre sunum piṭhạ do̠ho̠ kateko tuńa. Ona ńel lạgit́ durum durum ho̠ṛko jarwaena. Pạri pạrite jo̠to̠ ho̠ṛ ona sunum piṭhạko tuńkeda. O̠ko̠e hõ bako jo̠s daṛeada. Chitạ mạ̃i ać teńaṅ do̠ ạḍi kajak sikạriại tahẽ̠kana, ti ạḍi jo̠s getaea, uni do̠ mit́ tuń rege ona sunum piṭhại tuń ńurhạkeda. Chitạ mạ̃i sãote arhõ aema gidrạko dạṛ idikeda, Chitạ mạ̃i ge ona sunum piṭhại halaṅ go̠t́keda ar jo̠to̠ ho̠ṛteko jo̠m keda. Ar ać teńaṅ do̠ rạskạteko ghõṛã kedea ar do̠n do̠nte oṛaḱteko calaoena.
Tumạl: Aṅjo̠m jo̠ṅ jạṛ
i ar ‘denḍar hạṭiń’: 1970 ar 80 serma re Shibu Soren do “Dendar Hatao” (Usko Banda Karo) hạhạie ehob leda, jahare jomi hajoc poesa ar be-adibasi ko laga oco ocoye ko khoj keda. Ona do̠ jạt ạidạri lạgit́ mit́ṭen daṛean lạṛhại kana. Rajnitik Sapta Sambhad ren rạsiạ: 1980 sal khon 7 dhao Dumka Lok Sabha ḍạr khon bachao akana. Uni do̠ jạt koak̕ hok, bir ạri-cạli, sikhnạt ar saset̕ babod parliament re ạḍi ãṭe roṛkeda. Kendra montri: 2004 salre manmohan singh sorkar re kendra ko̠l montri hoelena. Menkhan ạn ạri reaḱ jạruṛaḱ ko iạte tayomte uni do̠ ạḍi jạruṛaḱ kạmi khon ạḍi jạruṛaḱ kạmi khon ạḍi jạruṛaḱ kạmi ko purạu keda. Mukhi mantri: Shibu soren do̠ 3 dhao Jharkhand ren mukhiạ montri hoelena: 1. 2005 sal reaḱ mãhã – eken 9 din 2. 2008 āgasṭa – 2009 januāri 3. ḍisembor 2009 – mai 2010 Bipod ar Case ko Sashinath jha họṛmọ kes: 1994 salre uniren nijerak̕ kạmiạ sạshinath jha do̠e bạgi oṭoakana ar tayomte uni do̠e goć ocoyena. 2006 salre Shibu Soren do̠ ạḍi bạṛić kạmi lạgit́e ạyur kedea ar uni do̠ jion hạbić kạidi reaḱ sajai emkeda. 2007 salre dilli reaḱ ạḍi maraṅ ạḍiạri do̠ unie ạcu calaoena. Eṭak’ keis: 1975 sal reaḱ Jungle Movement okte jạtren mạlikko oḍok ocoko reaḱ aema ghoṭona hoelena ar ạn lekate ạḍi jạruṛok̕kan kạmiko hoelena. Jharkhand rajyo̠ benao re̠ ạḍi jạruṛan kạmi Ạḍi din khon lạṛhại tayom Shibu Soren aḱ go̠ṛo̠ te̠ Bharot diso̠m reaḱ 28 taḱ rajyo̠ lekate Jharkhand do̠ 15 novambo̠r 2000 salre̠ benao rakaṕena. Uni do̠ Jharkhand do̠ e̠ke̠n mit́ṭe̠n rajyo̠ lekate do̠ baṅ, bickom jạt́ koaḱ ạri-cạli, rajniti ar arthik hok ạidạri sạbit dohoe reaḱ cinhạ lekate̠ye̠ so̠do̠r keda. Gharońj reaḱ ạidạri Shibu Soren ren koṛa Hemant Soren nit do̠ Jharkhand ren mukhiạ montri ar JMM ren mukhiạ kanae. Uni do̠ ac̕ babawak̕ aṛaṅ ar rajniti ạt sãote ạḍi usạrate kạmi idiet̕ kana. Tisrena gọpọṛọ Adibasi Hok: Jomi, bir ạri-cạli ar ạri-cạli reaḱ hok ko khoj reaḱ ạyur Rajnitik ạri-cạli: Jharkhand reaḱ judạ judạ rajyo̠ benao ar rajnitik pạtiạu Samajik bodol: Rin ạri, jạtren mạlik koak̕ ạḍi bạṛić kạmi ko bond lạgit̕ lạṛhại Popularity: Banar jạt talare aṅgoc – jạt ar be-jạt Disạm lạgit́ ạḍi jạruṛan kạmi: “Dishom Guru” metak̕me “Jatio Neta” Shibu Soren do̠ Bharot diso̠m reaḱ rajniti re mit́ṭen ạḍi jạruṛan ho̠ṛe tahẽkana – uni do̠ mit́ṭen jạt́aḱ lạṛhại khon mukhiạ montri hoyoḱ lạgit́e udgạu akana. Uni do eken adibasi somaj lạgit́ mit́ṭen neta do baṅ, menkhan mit́ṭen aṛaṅ ar udgạu hoṛe tahẽkana. Uniak̕ jion hotete abo do̠bon ńel ńam kana cet̕ lekate bebạric̕ kạmi birudh re protest do̠ itihas bo̠do̠l daṛeak̕a. Gujuk̕ ar Jatio Dukh Shibu soren 4 august 2025 hiloḱ dilli reaḱ ganga ram haspatal reye goćena. Uniaḱ goć tayom Pradhan Mantri, Rajyasabha, bipokrito dol ar goṭa adibasi somaj ren hoṛko ạḍi duk ko sodor keda. Jharkhand re 3 din reaḱ rajạri duk mãhã manao reaḱ gho̠sona hoe akana.