Naogaonre Ạdibạsi Rạnḍi Maejiuaḱ Oṛaḱre Bo̠lo̠akan koṛako Saṕkedea Onḍenko Ho̠ṛ

Naogaon Mohadebpurre mit́ rạnḍi maejiuaḱ oṛaḱre bo̠lo̠akan mit́ṭen koṛako saṕkedaea ato hoṛko. Tayomte uni do̠ polis ṭhenko jimakedea. Sombar ńindạ 8 baja okte upạjilạ reaḱ Sophapur union reaḱ Lukhipur atore noa ghoṭna do̠ ghoṭao akana. Ato hoṛko ṭhen khon baḍae ńam akana, rạnḍi maejiuaḱ oṛaḱe bo̠lo̠lena aḍepase  Basbaria ṭolaren goćakan Moslem Ali ren koṛa Azadul Islam Jaddes (40).  Uni maejiu konace lạgit́ baṅ do goje lạgit́ uniaḱ oṛaḱe bo̠lo̠lena ona do bale baḍaea, menkhan ńindạ 11 baja okte uni koṛa do̠ thanate polis ko saṕ idikedea.

 Noa ghoṭna babot́re uni maejiue me̠nkeda, Iń do cando hạsur tayom ńatańera takoaḱ oṛaḱreń tahẽkana. Un oktege uni do̠ ińaḱ oṛaḱe bo̠lo̠akana. Inạ laha hõ uni iń konac reaḱe kurumuṭuleda. Noa babotre iń do Adalotre maejiu ar gidrạ ko khed ocoḱkan reaḱiń mamla akada. Noa mamla do̠ lekman hoṛkoaḱ nehõrte uni soṅge rạji namatele chinḍạukeda. Paseć lahatenaḱ ghoṭna reaḱ raṅgaote badla hatao khạtir teheń uni do̠ iń konac se gojeń lạgit́ ińaḱ oṛaḱe bo̠lo̠yena. Iń do uniaḱ sạjạiń khoj kana. Noa babotre onḍenić Union Porisod (UP)  sodosso (member) Ziaul Hoqe do̠e me̠nkeda, ińaḱ baḍae lekate uni do̠ lahate hõ nui maejiu são ạḍi bạṛiće beohar akada. Inạ tayom arhõ oku okute uni maejiuaḱ oṛaḱre bo̠lo̠kate ạt hatao lạgit́ tạṅgi tãṛãḱreye tahẽkana. Nitoḱ do̠ ạn lekate uniaḱ bebosthako hataoa.

Noa ghoṭna reaḱ sạriaḱtet́ pusṭaukate  Mohadebpur thana ren Inspector Kamal Azad do̠e me̠nkeda, iń do̠ kho̠bo̠r ńamtorage ghoṭna hoeakan ṭhạ̃ire se̠nkate Asami saṕkate do̠n ạguakedea. Noa ghoṭna babot thanare mit́ṭen mamla reaḱ kạmihora calaḱ kana me̠nte uni do̠e lại so̠do̠rkeda.

Source: Punakhabor

 

 




18 Serma Umer Khon Cetan Sanamko Ko̠ro̠na Ṭikạ Ko Ńama 7 August Khon

Darakan 7August khon jo̠to̠ unionre ko̠ro̠na ṭikạ e̠m kạmihora do̠ e̠hoboḱ kana. Ṭikạ hatao lạgit́ union reaḱ ṭikạ centre re Jatiyo Poricoipotro (NID) card idilekhange 18 serma umer khon cetan sanamko ko̠ro̠na ṭikạko emakoa mente Sorastromontri Asaduzzaman Khan Kamal do̠e baḍae ocokeda. Hola (27 August) Moṅgolbar Socibaloire Montriporisod dupuṛuṕ re ko̠ro̠na rog chạplạuḱ kan nitoḱa  dosa reaḱ katha ko hudiskate Sarkarren cetan hudạren Officerko são dupuṛuṕ mucạtkate noa kathae lại so̠do̠rkeda. Noa dupuṛuṕre Sasthomontri Jahid Malek, Montriporisod Socib Khondokar Anawarul Islam hõ seṭere tahẽkana.

Source: bd-pratidin

 




Natorre Mit́ Ạdibạsi Kuṛi Gidrạko Ạtkirkedea Badmas Koṛako

Natorre Soṅkorbhag reaḱ Ạdibạsi ṭola khon mit́ kuṛi gidrạko ạtkirkede me̠nte baḍae ńam akana. Noa ghoṭna khạtir calaoen Sonibar Nator Sodor thanare uni kuṛiren apat́tet́ do̠e nạliskeda. Aḍepaseren hoṛko lạikeda, aema din khonge uni badmas koṛa do̠ uni kuṛi gidrạye jalaode kan tahẽkana. Calaoen Sokolbar ńindạ oṛaḱ khon bahre ṭanḍitey oḍoken khan pea são gọṛoko soṅge kate uni kuṛi gidrạ do̠ko ạtkirkeda. Nator Hindu mohajotren sadharon sompadok  Debashis Kumar Sorkar do̠e me̠nkeda, thoṛa din laha khonge Hindu kuṛiko jalao, Dulạṛ nạ̃ṛite jhạlikate dhorom bodol ocoko, ar ona kạmi baṅ purạulen khan ạtkir se̠ kombṛo lekan bạṛić ghoṭna do̠ ghoṭaḱ kana. Jor kateć e̠ṭaḱ ṭhạ̃i idikate bapla daṛeae khane ar onkan kuṛi gidrạ do̠ ako Hidu sãotare ar bako rakaṕet́koa. Thoṛa din tayom uni kuṛi hõ koṛawaḱ gharońj khonko laga giḍikae kana.  Noate sãotare ńe̠lo̠go̠ḱ kana aema lekan be̠colaḱ ko . Nonkan dosa je̠mon baṅ hoyoḱ ona lạgit́ jo̠to̠ hoṛ jagwar tahẽno̠ḱ lạgit́ uni do̠e me̠nkeda. Ona se̠le̠t́ ạḍi usạra ạn reaḱ goṛo hataokate  uni kuṛi gidrạ sendra ńame reaḱ nẽhõre do̠ho̠ akada. Nator ren Polis Super Liton Kumar Saha do̠e me̠nkeda, khobor ńam torage ale do̠ usạra jo̠to̠aḱle bo̠ndo̠bo̠ akada. Usạra ạn reaḱ kạmi ho̠ra lekate ale do̠ nui kuṛi gidrạle sendra ńamea me̠nteń aso̠ḱ kana.  

Source – Alokitobangladesh                                    

 




Naogaon Re Ạdibạsi Kuṛi Gidrạ Konac Khạtirte Gereptarena Mit́ Hoṛ

Naogaon Niamatpurre mit́ ạdibạsi kuṛi gidrạ (12) konackede khạtir bhen caḱlaoić Anarul Islam (45) ńutuman mit́ hoṛko gerepterkedea Polis.  Uni do̠ Paṛoil Union ren Bandoil atoren goćakan – Tajuddin ren hopon kanae.  Arhõ  ona atoren bar koṛa do̠kin dạṛ akada, mit́ do̠ Batul re̠n koṛa Arif (35) ar mit́ do̠ Rohim Uddin ren koṛa Yunus.

Sonibar 24 July ńindạ 8 baja okte Upạjilạ Paṛoil Union reaḱ Madhoil Mohapaṛa pạchim re̠ khạṛi aṛere 40 bighạ ul bagan ṭoṭhare noa ghoṭna do̠ hoyakana. Noa ghoṭna report ol dhạbịć mamla re̠aḱ sapṛaoḱ calaḱkan tahẽna ar Senior Assistant Polis super ( Manda Circle) Motiar Rahman ar Niamatpur thana ren officer incharge Humayun Kobir do̠ ghoṭna hoyakan thạ̃ikin ńe̠l ạgukeda. Ona ṭoṭharen hoṛko ṭhen khon baḍae ńam akana, uni ạdibạsi kuṛi gidrạ do̠ Rosulpur Union reaḱ Nimdighi ạdibạsi atoren kanae. Uni do̠ un hiloḱ tikin 1 baja okte Gangor  bajarre Anarulaḱ bhen re̠ dećkate ako sor ato Ghughudanga  aćren kuṛi boehawaḱ oṛaḱ calaḱ lạgit́e oḍoḱlena. Me̠nkhan uni bhen caḱlaoić Anarul do̠ lockdown re̠ Polis koaḱ katha me̠nkate aema ḍahar sećte ạcur ạcurte ńaham ńuhum 7 baja okte Madhoil Mohapaṛa gaḍa cetan bridge ṭhene ạgukedea. Uni bhen caḱlaoić do̠ uni kuṛiye metadea, je̠ khạṛi taṛam parom kate taṛamte am boeha takoaḱ oṛaḱ calaḱ hoyoḱa me̠nte 40 bighạ ul bagan bhitriteye idikedea.  Onḍe do̠ ona ul bagan horhokin ( Caretaker) Bandoil atoren Arif (35) ar Yunus kin tahẽkana. Ńindạ 8 baja okte  bhen caḱlaoić ar Arif pạripạritekin konackede khan bo̠to̠rte uni do̠ bae kikiạu daṛeaḱte ńindạ amdaj 11 khon 11 baja okte onḍe khon jãhãlekate Bandoil ato seć uluṅge tahẽkateće dạrkeda. Un okte ḍaharrey ạcur baṛaekan tahẽkan Bandoil atoren Imran uni kuṛi do̠e ńe̠l ńamkede khan  ona atorenge Jobed Ali ren koṛa Jonab Aliwaḱ oṛaḱteye idikedea. Onḍege uni kuṛi gidrạ do̠ kićrićko̠ ho̠ro̠ḱ ocokate onḍegeko do̠hokedea. Atoren 10/12 goṭen hoṛko soṅge soṅge onḍeko senen khan Anarul ko saṕkede rehõ Arif ar Yunus do̠kin dạrkeda. Ńindạ 1 baja okte thanare polisko̠ baḍae ocoket́ko khan Polis hećkate uni kuṛi gidrạ ar bhen caḱlaoić Anarul bańcaokate thanako idiket́kina. Noa babotre thana officer Incharge Humayun Kobir do̠e me̠nkeda,  So̠mbad ńam sãote victim ko bańcaokedea ar asami do̠ko gerepter akadea. Noa ghoṭna são jopoṛao me̠naḱkin arhõ bar hoṛ do̠kin dạr akada. Aḍi usara unkin hõ ko giripterkina ar ạn lekate unkinaḱ bebosthako̠ hataoa.

Source: punakhabar




Karigori Siknạt Odhidaptor re Nukri, hatao koako 281 Hudạre hoṛ

Karigori siknạt odhidaptor teheń gapa rajosso khatre̠ hoṛko hatao lạgit́ Dhạṛwạḱko̠ so̠do̠r akada. Thoṛa hudạre̠ moṭ 281 hoṛko hatao lạgit́ noa Dhạṛwạḱ do̠ so̠do̠r hoeakana. Noa Dhạrwạḱ lekate hudạkore  joggota menaḱtae hoṛko selet́ daṛeaḱa. Online re̠ noa hudạ lagit́ abedon 5 July khon e̠hoṕ akana. Abedon re̠aḱ okte do̠ 31 July dhạbić.

Hudạ reaḱ ńutum ar soṅkha

Short Hand Cum- Computer Operator-01

Upper  Division Assistant-  10

Upper  Division Assistant Cum Data Processor- 01

Accountant- 07

Steno T́ypist Cum- Computer Operator- 03

Librarian- 08

Driver- 10

 

Office Assistant- Cum- Computer Typographer- 35

Lower Division Assistant Cum Data Processor- 05

Accounts Assistants- 22

Cashier- 02

Assistant Librarian Cum Cataloger- 06

Assistant Librarian- 02

Laboratory Assistant- 98

Lab Assistant- 21

Lower Division Assistant Cum Cashier- 03

Lower Division Assistant Cum Typist- 02

Lab Assistant- 10

 

Electrician Cum Pum  Operator- 01

Cash Sohorkari- 09

Electrician- 01

Office goṛoić- 06

 

Abedon lạgit́ man gun

Jo̠to̠ hudạre abedon lạgit́ man gun, oviggota ar umer ko̠ judạ judạgea. Hudạ lejate abedon lạgit́ man gun, oviggota ar umer ko̠ reaḱ sorto ko̠ do̠ dhạṛwạḱre baḍae ńamoḱa.

Nukri re̠ abedon lạgit́ umer

Candidate aḱ umer 1-6-2021 tạrik re̠ 18 khon 30 umer bhitri hoyoḱ jạruṛa. To̠be Birbanṭa/ Birbanṭa ko̠ re̠n gidrạko̠ do̠ 32 se̠rma umer hoyoḱ jạruṛa.

Abedon lạgit́ niạm

Goroj candidate ko̠ (http://dter.teletalk.com.bd) Website khon abedon form purun daṛeaḱape̠. Abedon form 31-7-2021 tạrik dhạbić jo̠ma re̠aḱ  okte menaḱa.

Source: https://www.prothomalo.com/chakri/employment/%E0%A6%95%E0%A6%BE%E0%A6%B0%E0%A6%BF%E0%A6%97%E0%A6%B0%E0%A6%BF%E0%A6%B6%E0%A6%BF%E0%A6%95%E0%A7%8D%E0%A6%B7%E0%A6%BE%E0%A6%85%E0%A6%A7%E0%A6%BF%E0%A6%A6%E0%A6%AA%E0%A7%8D%E0%A6%A4%E0%A6%B0%E0%A7%87%E0%A6%9A%E0%A6%BE%E0%A6%95%E0%A6%B0%E0%A6%BF%E0%A6%AA%E0%A6%A6%E0%A7%A8%E0%A7%AE%E0%A7%A7

 




Rajshahire mit́ At́len Ạdibạsiaḱ mạṛi ńamena.

Rajshahire pon din khonaḱ at́ geye tahẽkan mit́ ạdibạsi murubbi hoṛaḱ mạ̃ṛi ńamakana.Uniaḱ ńutum do Chutạr Murmu(80) Oṛaḱ do Rajshahi  Poba Upojilạ reaḱ Koikuṛi atore.

Kornohar Thanaren dạyik ńam akat́ Ạpisar (OC) Anowar Ali Tuhine baḍae oco akana,calaoen 19 Julại setaḱ khonge at́geye tahẽkana Chutạr Murmu. Lukhibar (22 Julại) Ńuhum okte oṛaḱ khonaḱ amdaj 200 moka sạṅgiń renaḱ mit́ jhuputuṛu gajaṛ bhitrire atoren hoṛko ńel ńamkeda Chutạr Murmuaḱ mạ̃ṛi.

Ona tayom onkoaḱ oṛaḱre noa khobor ko lạiat́ koa, ar ona tayomge onko do noa khobor thana reko lại keda ar thanaren kodo ona todontoe lạgit́ ṭhạiteko seṭerena ar mạ̃ṛi hatao ket́te thana teko idikeda. OC doe menkeda cet́ iạte Chutạr Murmuaḱ gujuḱ do hoe akana ona do nit niạ ghạṛi tedo baṅ baḍae akana. Onko do khuṭi nạṭi ńel ar todonto kate uniaḱ ona mạ̃ṛi do moena todontoe lạgit́ rajshahi Meḍikel kolej reaḱ goć hoṛko dohoko oṛaḱ(Morg) teko kola. Ado onḍe moena todonto reaḱ khuṭinạṭi baḍae se report ńam tayom ge goćen reaḱ asol karon pusṭạute baḍaeoḱa.

Tobe enrehõ hạli do mit́ṭen opomritu reaḱ mamla do hoyoḱa. Ar moena todonto reaḱ report ńam tayom jạruṛokaḱ sanam lekan kạmihorako do hoyoḱa menteye baḍae oco akana OC.

 

Tumạl-Sonali RR 22 July’2021




Sạriaḱ Lạlại

Barea gidrạkin tahẽkana. Unkinaḱ ńutum do Coron ar Noha. Mit́ din oṛaḱ pinḍạrekin eneć kan tahẽkana. Eneć eneć kandha bhitritekin ńir boloyena. Khadha do thoṛa ńũt ńoḱge tahẽkana. Mit́ṭeć sunum cukạḱ oṛaḱ bhitrireko doho akat́ tahẽkana, ar onare mit́ pereć kũiḍi sunum tahẽkana. Bạkin ńel ńamlet́a, ona dokin kãṛgo hirićket́a. Onakin kãṛgo hirićket́te ạḍi ạ̃ṭkin bhabnayena, arkin raḱket́a ar botor hõ ạḍi ạ̃ṭkin botorena.

                                                                                                                                                Noha doe menket́a; “E dada, nitoḱ do ạḍi maraṅlaṅ dosket́a, Baba ar go do ạḍi ạ̃ṭkin ruhet́laṅa nãhaḱ , Iń do ạḍi ãṭiń botoroḱ kana.” Corone menket́a, “Iń doń maraṅgea, onate baba ińgeye ruhedińa, am khon do ińge ạḍi ãṭiń botoroḱ kana.” Nohae menket́a. “Ạḍi ạ̃ṭlaṅ dos akat́a; dela tobelaṅ lạiaea; arlaṅ metaea, E baba, ạḍi ạ̃ṭliń bhabnaḱ kana, enteliń dos akat́a, cukạḱ sunum doliń hirićket́a. Ado khạṭige baba do bae ruhet́lańa.”

                                                                                                                                                             Unkinkin galmarao kan jokhećge ạkinren go do ona kandhateye boloyena. Unkin gidrạ do hako pako ạkinren go ṭhenkin sen sor got́ena, ar uni samaṅre ạḍi bhabnaḱkin teṅgoyena, arkin tumbut́ena.  Unkinren go doe bujhạu got́ket́a, khạṭige jãhãnaḱ hoe akantạkina. Uni doe kuliket́kinạ, “Cekayenaben? Cedaḱ nunạḱ bhabna doben teṅgoyena? ” Coron do kusut́ kusudoḱe ehoṕena. Ar Nohawaḱ mẽt́ daḱ hiḍir hiḍir joroḱ kan tahẽkantaea. Unkinren go doe metat́kina, “Cedaḱben raḱet́a? Ma lạiben, aloben raga.” 

                                                                                                                                                Corone menket́a, “Ạliń do pinḍreliń eneć kan tahẽkana, ado eneć eneć kandha bhitriteliń ńir boloyena. Unre cukạḱ reaḱ sunum doliń hirićket́a, Onate ạḍi ạ̃ṭliń bhabnaḱ kana, arliń botoroḱ kana, ente baba do ạḍi ãṭe ruhet́lińạ nãhaḱ.” Go doe metat́kinạ, “Sunumben hirićket́te doń bhabnaḱ kangea, menkhan aben do aben tege iń ṭhenben heć sorena, ar sạriaḱben lạiadińte ạḍi ãṭiń rạskạḱ kana. Aloben raga, ar aloben bhabnaḱa. Iń do baba nãhaḱ jotoń lạiaea. Bae egerbena, ente abentege hećkate sạriaḱben lạiadińa.”

-Cetan emen citạr do Internet khon tumạl hoe akana.




O̠KO̠E KANAE UNI KẠRIGO̠L?

O̠ko̠e kanae uni Kạrigo̠l?

Nunạḱ mõ̠ńj muṭhạne e̠mat́me,

Nunạḱ mõ̠ńj rupe e̠mat́me,

O̠ko̠e kanae uni Kạrigo̠l?

Nunạḱ husnạḱ,

Nunạḱ cehra do̠e benaoket́me,

O̠ko̠e kanae uni Kạrigo̠l?

Nunạḱ le̠ńje̠rre benaoket́me,

Nunạḱ saj-sãwãrtey sajaoket́me,

O̠ko̠e kanae uni Kạrigo̠l?

Hạriạṛ dhạrti talae benaoket́me,

Rup,muṭhạn,ho̠ṛmo̠ jo̠to̠e e̠mat́me,

Dukiń bujhạuet́,

E̠ke̠n sãhẽ̠t́ baco̠e o̠ṅãt́me,

O̠ko̠e lekanić bhala baco̠e hahaṛaḱ?

O̠ko̠e lekanić bhala baco̠e mạluṅoḱ?

O̠ko̠e lekanić bhala baco̠e bhaṛoḱ?

Bhạgangeae uni Kạrigo̠l,

Benaoket́meae go̠l-go̠l,

O̠ko̠eaḱ mẽ̠t́ bhala amre calaḱ,

O̠ko̠eaḱ mẽ̠t́ bhala amre baṅ ḍhaṅo̠ḱ,

O̠ko̠e lekanić bhala am ńe̠lte baetạkić,

Bo̠ho̠ḱ horasire mõ̠ńjge nạkić,

O̠ko̠e kaṭ jibạ am ńe̠lte bae harhaoḱ,

Sesanre uni Kạrigo̠l do̠ iń se̠ć kho̠n aema sarhao.

 

(Noa citạr do̠ John Emmi Sorenaḱ Fb bhit kho̠n ạḍi mano̠t se̠le̠t́ hataoakana).




SIŃ SADO̠M E̠NE̠Ć

Kaṛaṕ -kaṛaṕ saṛaṕ-saṛaṕ,

Siń sado̠mkin e̠ne̠ć;

Jhunkạ saḍe jhunur-jhunur,

Gidrạ khe̠ne̠ć-khe̠ne̠ć.

Ghane do̠kin laha calaḱ,

Ghane do̠kin pạcạḱ;

Beṛhaetekin e̠ne̠ć ạcur,

Dhạcri lạcạḱ-lạcạḱ.

Siń sado̠m kamsao koṛa,

Ńe̠l tạkinam saj;

Ạrsi lagao urmạlte,

Bo̠ho̠ḱ tạkin baj.

Banar lipur pạigạn,

Hursil suyuṛ-suyuṛ;

Siń sado̠m e̠ne̠ć ńe̠ńe̠l,

Ho̠ṛma guyuṛ-guyuṛ.




Ạdibạsi Santal Hoṛaḱ mạ̃ṛiko̠ Owar Rakaṕket́

Dinajpur Upạjilạ re̠n Sorkar Tudu (55) ńutuman mit́ Ạḍibạsi Santal hoṛaḱ mạ̃ṛi pukhri daḱre̠ campel akan o̠kte thana Polis ko̠ owar rakaṕkeda. Hola (18 July) Robibar ạyuṕ bela upạjilạ Saghaighaṭa Keṭra- Birampur Ḍahar aṛe mit́ṭen pukhri kho̠n mạ̃ṛiko̠ owar akada. Sorkar Tudu do̠ ona ṭoṭha re̠n Thakur Tudu re̠n hopone tahẽkana. Birampur upạjilạ re̠n bharapon Officer Sumon Kumar Mohonto noa babotrei lạikeda. Goć akan hoṛre̠n bhạcạt koṛa Onil Tudu do̠e me̠nkeda, nui do̠ dinạmge ńũ buloḱ kan tahẽkanae. Sonibar ạyuṕ bela kho̠nge uni do̠ at́gey tahẽkana. Tayomte Saghaighata ṭoṭha re̠aḱ mit́ṭen pukhri kho̠n campel akan okte uniaḱ mạ̃ṛiko̠ owar rakaṕ akada. Birampur thana re̠n bharapon Officer (OC) Sumon Mohonto do̠e me̠nkeda, ‘ Jotbani Union Keṭra- Birampur Ḍahar aṛe mit́ṭen pukhrire mit́ hoṛaḱ mạ̃ṛi campel akan do̠ onḍenićge mit́ haṛam hoṛ do̠e ńe̠l ńamket́ khan polis ko̠ baḍae ocoket́koa. Polis do̠ ghoṭna hõe akan ṭhạ̃i kho̠n mạ̃ṛi mạ̃ṛiko̠ owar rakaṕkeda.

Source: Korotoa