Dhạrti Reaḱ Bajarre Juluḱ Sunum Reaḱ Dam Arhõ Ḍherena

Amerika ar Iran talare besuluk karonanaḱte dhạrti reaḱ bajarre ponaḱ din leka arhõ bin chakaoaḱ sunum dam ḍherena. Budhbar (19 August) dhạrti reaḱ bajarre bin chakaoaḱ sunum dam barrel re 26 sent se 0.29 % ḍherkate 91.28 ḍolare tioḱkeda.

Eṭaḱ sećte Markin West Texas Intermediate (WTI) bin chakaoaḱ sunum barrel re 37 sent ḍherkate 85.31 ḍolarte ạkhrińoḱ kana.

Amerika ar Iran talare suluk bạisạure sombhab baṅ ńeloḱkan khạtirte sunum damre hõ nawa bodol ńeloḱkana. Bạṛtikaete Hormuz Pronali horte jahaj calaḱ babot Washington ar Tehran talare ridkhid karonte bajarre arhõ digdhại sirjạukeda.




Arhõ 16 Lakh Ham Ṭikạ Emoḱ Reaḱ Goṭa

Disạm reaḱ oka oka ṭhạ̃ire gidrạko ham-rubela ṭikạ bako ńamakat́, onako ṭoṭhare arhõ 16 lakh ṭikạ emoḱ reaḱe goṭakeda Sastho Montronaloe.

Aṭhwar hiloḱ (16 August) Sastho Montronaloe re ṭikạ babot́te Antosongstha Somonoe Komit̠̣i (ICC) bạisire noako goṭakeda. Bạisire seṭerko tahẽkana Sastho Montronaloe, Sastho Odhidaptor, EPI, Bisso sastho songstha ar UNICEF ren protinidhiko.

Sastho Socib Md.Kamruzzaman Chowdhury doe baḍae ocokeda, ‘Pokeṭ ṭoṭhare’ 6 khon 5 cando umer ren joto gidrạ ṭikạ bako ńamakada. Onko gidrạko ṭikạ emako lạgit́ 15 lakh ṭikạ puńji menaḱa.

Bạisire menakana, ham ruạre jạbunakan modre 74 %  hoṛge 6 cando khon 59 cando umer ren, ar 14 % ge 5 khon 10 serma umer ren.

Sastho Odidaptor reaḱ khobor lekate, 5 April khon 17 August dhạbićte 6 cando khon 5 serma umer ren 1 karoṛ 93 lakh 63 hajar 912 goṭen gidrạ ham reaḱ mit́ doge ṭikạko ńam purạu akada.

Arhõ baḍaeoḱ kana, 24 ghonṭare ham ruạ chinte 7 goṭen hoṛko goćena. Nes bochor ham ruạ chinte hoṛkoaḱ gujuḱ soṅkha 815 goṭen ar ham ruạteko goćena 99 goṭen. Jotokote nes bochor ham ruạte hoṛkoaḱ gujuḱ soṅkha 914 goṭen.




Gel mit́ (11) kilạsre bhurtiḱ Ạn ạri Nirikre Komiṭi

Gel mit́ kilạsre bhurtiḱ reaḱ ạn ạri nirik lạgit́te sikhnạt montronaloe do judạ judạ pea komiṭi bandhaoket́koa. 

Bangladesh Anto:sikha board ren sabha mukhiạ ar Dhaka board ren Chairman Syed Akhtaruzzaman doe baḍae ocokeda, Gel mit́ kilạsre bhurtiḱ babot 16 August (Robibar) mit́ dupuṛuṕ hoyena. Menkhan nit hõ ạn ạri ạuri nirikoḱa. Pea komiṭi noa reaḱ dạyikre menaḱkoa. Onko komiṭi noa report ko joma lekhange ạn ạri hõ nirikoḱa.  

Noa laha uni do bhurti kạmihora reaḱ khosṛa roadmap ńelte baḍae ocoleda, darakan 15 September khon Online ardas kạmihora ehoṕ reaḱ katha menaḱa. Ar November reaḱ pạhil hapta bhitrite bhurti reaḱ joto lekan kạmihora mucạt́kate 12 November khon nawa sikhnạt serma reaḱ kilạs ehoboḱa.




Janam Din, Apnar Ar Go-Babawaḱ Ńutum Purạte Bodol Dosar Dhao Baṅ Hoyoḱa

Nit khonaḱ NID card re janam din, apnar ar go-babawaḱ ńutum purạte bodol se sudhrạu do mit́ dhao khon bạṛti baṅ hoe daṛeaḱa.

13 August Lukhibar nirbacon komision (EC) jạtiạri oporom registration bibhạg ren maraṅ mukhiạ Saiful Islam suhiat́ mit́ ḍhạrwạḱ hotete noa doko sodorkeda.

Ḍharwạḱre menakana je, Online sạbit sikhnạt ạri se certificate birudre janam din sudhrạu reaḱ ardas do nit khon maṭh porjạiren kạmiạko hotete hoe purạuḱa.

Inạ chaḍa hõ Unmoktto Bissobidaloy reaḱ ạri lekate janam din sudhrạu, apnar ar go-babawaḱ ńutum purạte bodoloḱ reaḱ ardas do NID ren Maraṅ mukhiạ hotete ạyuroḱa.

Tumạl: Jamanu TV 




SSC Biḍạu Reaḱ Jo Sodorena

2026 serma reaḱ SSC biḍạu jo sodorena. Teheń Sombar (10) August setaḱ 10:00 baja okte goṭa disạmre mit́ dhaote sodorena.

Joto board re pas soṅkha 62.25 percent. Nes bochor 9 goṭen sadharon sikhnạt board reko pas akada 64.05 percent. 2025 sermare pas soṅkha tahẽkana 68.04 percent. Niạ dhao do 3.99 percent pas komena.

Sadharon sikhnạt board re koṛa pạṭhuạko mod khon 1 lakh 7 hajar 982 goṭen kuṛi pạṭhuạ ḍherko pas akada. Koṛa pạṭhuạko mod khon 11.401 goṭen ḍher kuṛi pạṭhuạ GPA-5 ko ńamkeda.

2025 sermare 1 lakh 25 hajar 18 goṭen pạṭhuạ GPA-5 ko ńamleda. Ar 2026 sermare GPA-5 ko ńamkeda 1 lakh 6 hajar 9 goṭen. GPA-5 komena 19 hajar 9 goṭen. Jotokote 303 goṭen sikhnạt ṭhãona ḍherakana ar biḍạu center ḍherakana 201 goṭen.




Goṭa Dhạrti Ạdivạsi Mãhã

Teheń 9 August goṭa dhạrti ạdivạsi mãhã kana. Jao bochor leka nes hõ goṭa dhạrtiren adivạsi hoṛ noa mãhãko manaoet́ kana. Nes 2026 serma ạdivạsi mãhã reaḱ jos katha do kana, “Ạdivạsi Dại gogowaḱ manot,  jion ar niropon tahẽnre onkoaḱ dạyik kạmi  sohot́”.

1994 serma jatisoṅgho reak sadharon porisod reaḱ mit dupuruṕre 9 August do goṭa dhạrti ạdivạsi mãhã lekate manao reaḱe goṭakeda. Un khonge goṭa disomre ạdivạsi mãhã manotoḱ kana. Menkhan Baṅgladisomre do 2001 serma khon ạdivạsi mãhãko manaoeda.

Baṅgladisomre aema lekan jạtren hoṛ menaḱkoa. Joto jạtakge judạ judạ pạrsi, judạ judạ ari cali, lakcar ko menaḱa. Badaeabon sedae khonge disomre ạdivạsi hoṛ ạḍi lekateko koclon ocoḱ kana. Nit dhạbić okoe jạtge akoaḱ hok ạidạri bako hameṭ daṛeakada. Jumi-jaega, oṛak bhiṭa reć ocoḱ ar aema lekateko koclon ocoḱ kana. Menkhan nonkan ghoṭna reaḱ roṛ ruạṛ se jãhãn bicar tisge okoe jạt hõ bako ńamakada.

9 August din do ạdivạsiko lạgit́ nenḍa akan mit́ṭen bises din kana. Noa dinre adivạsi hoṛ akoaḱ joto lekan khojoḱaḱ se dạbi, joto lekan muskil dosa, haron kosto ar ạidari hameṭ reaḱ katha pusṭạu ar phaelaoteko roṛ sodor daṛeaḱa. Sanamkoaḱ mit́ṭen khoj jemon ạdivạsi hoṛ disomre suluk nirại ar sạdhinteko girobas daṛeaḱ. Ona sãote jemon joto lekan ạidạriko hameṭ daṛeaḱ.

Bartikaete Ạdivạsi Mãhã manao reaḱ motlob do ạdivạsi hoṛkoaḱ mạnmi ạidạri, nijaḱ ạricạli rạkhi jogao se poribes lahanti, sikhnạt se jãhãn eṭketõṛẽ ko khon rukhiạ lạgit́ antorjatik se International lekate goṛo-gopoṛo ńam lạgit́te noa mãhã do manao hoyoḱ kana.




8 Bibhagre Hoe Daḱ Heć Daṛeaḱa

Disom reaḱ 8 bibhagre teheń hoe daḱ heć daṛeaḱa mente hoe daḱ (abohaoa) bichnạu ạpise baḍae ocokeda.

Sạnicar (8 August) setaḱ 9 baja khonaḱ tayom 24 ghonṭa re̠aḱ lại laha khoborre men hoe akana, Mymenshing, Rangpur, Chottogram ar Shylet Bibhag reaḱ mit́-bar jaega/ṭoṭha kore ar Rajshahi, Dhaka, Khulna ar Barisal bibhagre hoe daḱ heć daṛeaḱa.




SSC Biḍạu Reaḱ Jo Sodoroḱa 10 August

2026 serma reaḱ SSC ar ona man reaḱ bidạu jo darakan 10 August sodoroḱa. Sombar (27 July) Bangladesh Anto:Sikha board somonoi komiṭi aḱ mit́ ḍharwạḱ hotete noa khobor ko baḍae ocokeda.

Ona ḍhạrwạḱre menakana, SSC ar ona man reaḱ biḍạu jo do darakan 10 August goṭa disạmre mit́ dhaote sodoroḱa. Noa laha 20 July biḍạu jo sodor reaḱ katha tahẽkana. Menkhan bidạu jo sapṛao kạmihora bilomen khạtirte ona do tayomena.

Calaoen 21 April SSC bidạu ehoṕ kate 20 May dhạbić calao idiyena. Niạ dhao biḍạure 18 lakh 57 hajar khon hõ ḍher pạṭhuạko selet́lena.  




Tanore re NAGR Sãota Reaḱ “Sharing Culture Practice” Gapalmarao Sabha Hoyena

Calaoen Sạnicar (25 July) Rajshahi Tanore Upạjilạ reaḱ Dorgadanga Bajar Shaheen Academy school maṭhre ‘Sharing Culture Practice’ gapalmarao sabha hoe purạuena. Noa gapalmarao sabha do Mennonite Central Committee (MCC) Bangladesh aḱ kạuḍi goṛo ar National Agency for Green Revolution aḱ bondoboste hoe purạuena.

National Agency for Green Revolution ren Director Mn.Stephen Soren aḱ ạyurte gapalmarao sabhare peṛa lekate seṭerko tahẽkana Shaheen Academy school ren ạyurić Md.Nur Alom, Md.Sadikun Nobi Assitant Mahasoe (Dorgadanga High School), Abul Hossain Assistant mahasoe (Condonkotha High School), Mst.Adori Begum (Community Leader Peace Project), Rupali Mardy Assistant Mahasoe (Dorgadanga High School), Subas Mardy (Reporting ar Acting Director (NAGR), Ona sãote Rajshahi Bissobidaloy Antorjatik sompok bibhạg (Peace Conflict Course) ren mit́  dol gobesona se research pạṭhuạ selet́ko tahẽkana. 

Galmarao sabhare manotanko menkeda, Sharing Culture se hạpạṭiń hotete somajre jotoko são mońj sompok dohoe reaḱ bhage upại kana. Nijaḱ bud akel, sompot, obhigota se goṛo gopoṛo talate eṭaḱko são mońj sompok benao rakaboḱa. Noa do eken eskar do baṅ, bickom nawa hudis bhabna, nawa cecet́aḱ ńamoḱ reaḱ hora kana. Jaoge nonka arhõ sharing culture program hoelen khan somajre mimit́ jạt talare oka beggar se pharak menaḱ ona do mit́ leka cabaḱa. Ar onkate  joto hoṛaḱ miljulte mit́ṭen mońj somaj bandhaoḱa. Onate somaj ṭikạu dohoe lạgit́te gharońjre, somajre, kạmi ṭhãonare noa ạri cạli rophae hoyoḱa. Gapalmarao sabhare culture dolko do akoaḱ nij dhorom ar ạri cạli ko sereń eneć, naṭok talateko sodorkeda. Gapalmarao sabha ạyurre tahẽkana Harmonizing Santali, Mahali, Pahari Minority And Bengali Community Relations Through Peacebuilding (HSMPMBCR) Project supervisor Sobita Hembrom.




Baṅ Thiroḱ Kana Ham Ruạ

Disạmre calaoen 24 ghonṭare ham ruạ chinte 6 hoṛko goćena. Ona sãote 904 goṭen hoṛ ham ruạreko jạbunakana menteko bachao ńamakana. Calaoen (22 July) Sastho Odhidaptor reaḱ control room khon kol akat́ mit́ṭen sombat hotete noa khobor baḍaeoḱ kana.  

Ḍharwạḱre menakana, calaoen 24 ghonṭare 133 goṭen hoṛaḱ hoṛmore ham ruạ ńamakana. Calao paromen 15 March khon 22 July dhạbićte 14 hajar 841 goṭen hoṛ ham ruạteko jạbunakana. Inạ chaḍa hõ 1 lakh 20 hajar 352 goṭen hoṛaḱ hoṛmore ham ruạ menaḱa mente dharonaḱ kana.

Calaoen 15 March khon 22 July dhạbićte ham ruạ chinte 1 lakh 3 hajar 78 goṭen hoṛ haspatal reko bhurti akana. Sastho Odhidaptor reaḱ report lekate baḍaeoḱ kana,  inạ oktere arhõ ham ruạ chinte 708 goṭen gidrạko goćena.