Rajshahi Reaḱ Poba re Santal Hoṛko Dal ket́koa

Rajshahi reaḱ Poba re santal hoṛko dal ket́koa. Ona ghoṭna re mõṛẽ hoṛ ạḍi kajak ko hạn akana.  Maloti Mardi, Mạńjhi haṛam Shymol Hembrom ren erweltet́ koṛa Ripon Hembrom, Ripon eṅgat Sumita Kisku ar uniren miserat Rongila Hembrom. Calaoen Budhbar (30 July) setaḱ 10 baja okte Poba thana reaḱ Baghsara Pul atore noa ghoṭna ghoṭao akana.

Ato hoṛko baḍae ocokeda Bablu, Khaja, Bablu ren oṛaḱ hoṛ, noko pon hoṛ mit́kate santal maejiu ạḍi bạṛićko dal kedea. Ado ato hoṛko uni udhạr kate Darusha haspatal reko bhurti kadea. Ato hoṛko lạikeda, amdaj tikin 2:00 baja okte Bablu ar Khaja sãote mit́ dol hoṛko hećente uni maejiu ko dal kedea. Ona ghoṭnare Mạńjhi haṛam Shymol Hembrom, Ripon eṅgat ar miserat Rongila ko dal ket́koa ar oṛaḱ duạṛ hõko rạput́ket́ takoa.

Khobor ńam tayom pulis onḍe senkate sanamaḱko ńel jutkeda. Pulis ko ruạṛen khan arhõ onko hamla kan hoṛko do aema lekan hạtiạr kote ato hoṛ botor ko uduḱat́koa. Arko metat́koa, jạruṛ hoelen khan arhõ oṛaḱ duạrle rạput́ cabaea, ar sanam hoṛle laga giḍipea. Ona ghoṭna hoe akan khon atoren sanam hoṛ ạḍi botor salaḱ dinko khemaoeda. Nonka bemanot ar bạṛić beohar khạtirte santal ko disom ạyurić ṭhen bicạr ko khojkeda




Bilboltha ren Kolhe ko Ńamkeda Community Library Ar Research Center

Lukhibar (31 July) Chapainawabgonj sodor upạjilạ, Jhilim union reaḱ Bilboltha Adivasi Adorsho Primary School re Community Library ar Research Center uḍhạu hoe purạuena. Wycliffe Foundation ar Bangladesh Santal Friends aḱ goṛote noa uḍhạu kạmi purạukeda National Agency for Green Revolution (NAGR).

NAGR ren Director Mn.Stephen Soren aḱ ạyurte uḍhạu akhṛare manotan peṛa lekate seṭere  tahẽkana Australia khon heć akan Mn.Elizabeth Baker ar Daniel Baker ona sãote seṭere tahẽkana, Redio Mahananda ren station Manager Rezaul Karim. Uḍhạu akhṛa ạyur re tahẽkana, NAGR ren Program Manager Prodip Hembrom.

Inạ chaḍa hõ akhṛare seṭere tahẽkana, 3no Jhilim union porisod reaḱ 7, 8 ar 9 nombor ward ren maejiu member Shawktara Begum (Suity), Bilboltha Adivasi Adorsho School ren sabha mukhiạ Rajib Kol selet́ arhõ eṭaḱko. Uḍhạu akhṛare NAGR ren Director doe menkeda, Kolhe ko lạgit́ge Community Library ar Research Center do uḍhạu hoyena. NAGR do jaoge kolhe jạt se somaj babote hudiseda. Darakan dinre jemon kolhe ko bhage sikhnạt ko hameṭ daṛeaḱ, teṅgo keṭejoḱ ko, akoaḱ ạidạri reaḱ kathako roṛ daṛeaḱ ar akoaḱ kathako lại sodor daṛeaḱ. Noa kangea aleaḱ kukmu. Darakan dinre arhõ aema kạmi ko reaḱ hudis-cintạ menaḱa. Uni do arhõe lại sodorkeda, noa Library re do puthiko tahẽna. Aleaḱ kukmu do unre purạuḱa tinre ape kolhe ko Library reaḱ puthi ko pe paṛhaoḱa, ar aema lekan cecet́aḱ pe hameṭ daṛeaḱa. Library re eken puthi sajaokaḱ do baṅ ganoḱa. Ona bidiạko tinre bohoḱ re rebet́ dohoḱa unrege kukmu do sạriagoḱa.   

Onka leka manotan peṛa Elizabeth ar Daniel Baker hõ kin roṛ sodorkeda, ạliń lạgit́ hõ ạḍi rạskạwan din kana. Kolhe ko lạgit́ mit́ṭen ṭhạ̃i se jaega benaoen ńutumte. One oka khon onko jạtko arhõ bạṛti sikhnạtko hameṭ daṛeaḱa. Akoaḱ ạri-cali ko saṕ doho daṛeaḱa ar noage tayom daram dinre laha seće ạyur idikoa. Radio Mahananda ren Station Manager Rezaul Karim hõe menkeda, nonka tayom akan kolhe jạt ko lạgit́ge Library ar Research Center. Noa center hotete onko do akel bidiạ ko hameṭ daṛeaḱa ar laha seć ko calao idiḱa. School ren sabha mukhiạ hõe lại sodorkeda, nonḍen ko tinạḱ juạn kuṛi-koṛa School-College reko paṛhaoḱ kan ar puthi paṛhaoḱko kusiaḱ onko lạgit́ mit́ṭen mońj ṭhạ̃i ar hor do benaoena. Ona ńutumte aema sarhao ar johar kathako hõe roṛ sodorkeda.




Goṭa Dhạrti Ạdivạsi Mãhãre Seṅgel Band Ạdivạsi ko Lạgit́ Nawa Serenko Uchạneḱ Kana

Darakan 9 August goṭa dhạrti ạdivạsi mãhã ńutumte nawa sereńko uchạneḱ kana “Seṅgel” band. 2011 serma khon ạri cạliko reaḱ aema lekan sereńko uchạn akada. One oka do hoṛko kusi akat́. Onka leka niạ dhao hõ ạdivạsi mãhã ńutumte nawa sereńko uchạneḱ kana.

Sereń babot ko kulikede re Seṅgel band ren Vocal Rinku Mardi doe menkeda, ạdivạsi hoṛko do sedae khonge aema lekako koclon ocoḱ kana. Bagda Farm, chiṛakuṭa sãote disomre eṭaḱ eṭaḱ jaegare girobasoḱkan hoṛkoaḱ oṛaḱ duạṛko lo rapaḱ akada. Shymol, Moṅgol, Obidio Mardi, Alfred Soren leka arhõ aema hoṛko goć oco akana. Menkhan noa reaḱ jãhãn bicạr nit hạbić baṅ hoe akana. Bạṛtikaete noako bisoe ge sereń talate sodor reaḱ kurumuṭu akana.

Inạ chaḍa hõ ạdivạsikoaḱ jion reaḱ sạriaḱtet́ sereń talate sodor akana. Band ren ạyurić John Hembrom doe meneda, ehoṕ khonge Seṅgel band do jhumur sereńko sereń akat́ rehõ noa sereń do thoṛa rock lekanaḱ kana. Baḍae abon je, santal koaḱ sereń reaḱ rạṛ amdaj mõṛẽ gel (50) khon hõ ḍher menaḱa. Bạṛtikaete ạri cạli lekate dasãe sereń do jãhãn birud re teṅgo daram reaḱ khạndrińtet́e bujhạu ocoyeda. Noa sereń do dasãe sereń reaḱ rạṛ mesal kate saṕṛao akana, santali ar baṅgla pạrsi hõ beohar akana. As menaḱa nawa sereń hoṛko kusiaḱa. Nijaḱ composition te sereńe mixing are mastering akada S.B Ratul . 




Mother Teresa 

Hoṛmore lil paṛ ponḍ kićrić. Nui Manotiạ Maejiu aḱ tire mit́ṭen kićrićte benao beg, Bostiren reṅgeć-nacar kạṭić gidrạko uni ńel teko ńir hijuḱa. Uni Manotiạ Maejiu do onkoe hobor rakaṕkoae, dulạṛ koae. Kićrić reaḱ beg khon biskuṭ onḍoṅ katei emakoa. Uniaḱ ńutum do khạṭige bon baḍaea cet́ kana mente. Uni doe hoyoḱ kana Mother Teresa. Mother Teresa aḱ janam do hoelena 1910 serma reaḱ 26 August Mecedonia ńutuman disom reaḱ rajdhạni Sckopje ńutum naṅgrahare. Uniren apat́ ńutum do Nikoa ar ayo ńutum do Drana Bojaxhiu. Onkoaḱ pạhil janam disom do Albenea. Janam tayom uniaḱ ńutum do Gonja Agnes. Albenea pạrsite Gonja reaḱ torjoma lekhan do “Baha se Bhuṭạḱ baha”. Gogo baba ren mõṛẽ (5) goṭen gidrạ modre nui doe tahẽkana sanam khon kạṭić.

Onkoaḱ gharońj do besge calaḱkan tahẽkana. Uni ać baba doe tahẽkana Bebosa se bạnij beparić. Oṛaḱ sorrege mit́ṭen dokan tahẽkantaea. Gonja aḱ umer 12 serma okte re ać baba doe goćlena. Inạ tayom onkoaḱ gharońj do ạḍi kosṭote paromoḱ kan tahẽkana. Gidrạ hara rakaṕ ko reaḱ dạyik do ać gogo, uni do suite kićrić cetanre baha (naksa) benao kate ona ạkhriń kate gharońje calaoet́kan tahẽkana. Kạṭić umer khonge Gonja do reṅgeć-nacar ko cetan re jahanaḱ cekae reaḱ kurumuṭu se sana tahẽkantaea. Uni do Loreṭo sister sangharei jopoṛae ena. Sikhnạt hameṭ okterege uniaḱ nawa ńutum do sister Teresa hoyen taea. Un khonge uniaḱ dạyik ar kạmi ńelte noa ńutumko dohoket́taea. Manwa jotonko reaḱ monsubạ se motlob iạte uni do 1929 serma reaḱ 6 tạrik Kolkatai hećlena. Sister Teresa do pạhik dạyike ńamkeda sent Merise Bangla te paṛhao kan iskul re Geography se Bhugol ar dhorom bisoire paṛhaoko lạgit́.

Uni do ạḍi mońje paṛhaoet́ko tahẽkana. Kuṛi gidrạko aema eneće cet́ ako kan tahẽkana. Eneć somoe gidrạko modre kạṭić jhogṛa hoelen khan uni doe galmarao sapha kata ko tahẽkana.1944 serma re uni do ona iskul re Principal ko doho kedea. 1948 sermare Mother Teresa do loreṭo sãotae bạgiada. Uniaḱ kusi sana do tahẽkantaea bostiren reṅgeć hoṛko niạ kạmi reaḱ. Onate uni do nạrse training sẽṛãkeda. Inạ serma reaḱ 21 December cando uni do Kolkate reaḱ bostikoe hirikeda. Ńelket́ koae reṅgeć hoṛko tinạḱ duk-kosṭo jion ko khemaoeda. 1949 serma reaḱ January cando reaḱ pạhil haptare Teresa do apnar kusite kạmi gãota (Secchasebi Soṅgoṭhon/ volunteer organization) reaḱ goṛote Kolkata reaḱ Motijhilre mit́ṭen Dispensary ar mit́ṭen iskule ehoṕkeda.

Uniaḱ pạhil class room se paṛhao oṛaḱ do tahẽkana mit́ṭen dare buṭare ar blackboard hisạbtei beohar jaṅga latar reaḱ hasa. Ona bostiren gidrạko do ona iskulte calaḱ reaḱ ạt ńamkate ạḍi ko kusiena. Mother Teresa arhõ gidrạ ńańame ehoṕena. Uniaḱ kạmi ńelte uniren ge thoṛa paṛhaoḱ kan gidrạ uni são kạmikin ehoṕena. 1950 serma Kolkata ren Arch Bishop Mother Teresa hotete Missionary of charity e ghosona keda. Noa do Mother Teresawaḱ nawa sister sãota. 50 serma sećte Kolkata naṅgraha reaḱ hor kore (foot path) hajar hajar hoṛko bosotoḱ kan tahẽkana. Ar onko mod khon din hiloḱ aema hoṛ doko gujuḱ kan tahẽkana. Okte okte sister ko do hor aṛe kore bosti kore nonkan ruạḱ kan hoṛko ńelet́ko tahẽkana. Onkoaḱ hoṛmo do ghao akana. Okoe koaḱ hoṛmo do ghaote so kana, nonkan hoṛ kodo begor joton teko goć koḱa. Nonkan somoe Mother Teresa do mit́ṭen oṛaḱe sendra kana one okare joton daṛe keko jateć onko do thoṛa joton ńamkate corporation do Kali Mandir aṛere mit́ṭen ashrai kendro (Selter Center) Mother Teresa aḱ kạmi lạgit́ danadea.

1952 serma reaḱ 22 August Mother Teresa Kạlighaṭ ńutuman jaegare rog-ajaṛre paṛaoḱkan hoṛko lạgit́ pạhil oṛaḱe benao keda. Sapha mon ( Nirmol Hridoy) onḍeniḱ mit́ṭen rogie menleda, iń do hor kore mit́ṭen janwar lekań jioniń khemao leda. Menkhan nitoḱ do gujuḱiń duṛuṕ akana mit́ hoṛ serma goḍet́ leka dulạṛ ar joton ńamkate. Mother Teresa ar aćren sister ko do bosti ńel calao kate noṅkan aema gidrạko ńamet́ko tahẽkana okoe do jom begorte pusṭi reaḱ okulạn reko paṛao akana. Cedaḱ je onkoren go-baba do ạḍitet́ ạḍi reṅgeć ko tahẽkana. Onkoaḱ baṅ kulạḱ kan tahẽkana mit́ sańj jom.

Teresawaḱ kạmi ńelte Roman Katholi church ren kuṛi ko hõ gogo dulạṛ lekan re hijuḱ akoaḱ monsubạ ko sodor keda. 1959 salre Mother Teresa do Ranchi calao kate sister ko soṅge kate mit́ṭen  ashrome jhić keda. Ona tayom Delhi, Mumbai ar jhansisre ashrome benao rakaṕkeda. Enạ tayom goṭa bharot (India) disomre ashrom benao rakaṕ ko ehoṕkeda. Uniaḱ ona bhage kạmi ńelte bahre disom khon hõ ashrom benao lạgit́ hohoe ńamleda. Hoho ńamkate 1965 serma re pạhil bhagre disom Venejuela re aćaḱ ashrome benaokeda. Ona disom rehõ reṅgeć hoṛko liạ kạmie ehoṕkeda. Lạṛhạite dhaṅladhas akan Baṅgladisom rehõ kạmi lạgit́ uniaḱ manwawaḱ jaṅgae doho keda. Sister ko soṅge kate uni do 1972 sermare ( puran Dhaka) Dhaka reaḱ Islampur rege hećena. Noa disom ren aema reṅgeć ṭuạr gidrạ koaḱ dạyike hatao keda. Nitoḱ do goṭa Baṅgladisomre Mother Teresa sister sãota reaḱ 11 goṭen ashrom menaḱa. Onko dp ṭuạr, rengeć protibondhi gidrạko joton ar oloḱ paṛhao seć sẽṛãko lạgit́ko kạmieda.

Mother Teresa aḱ kạmi do dhạrti reaḱ aema disomre pasnaoena. Uni do jạti dhorom, joto lekan hoṛ ṭhen mit́ oporoman maejiu kanae. 1979 sermare Mother Teresa do Nobel siropae ńamkeda. Unrege uni do goṭa dhạrtire 7 sae reaḱ khon hõ bạṛti siropae ńamleda. 1997 serma reaḱ 5 September cando Kolkatare Probhu tiregeye jirạuena. India sorkar do disom reaḱ dhara lekatei topa kedea.




SSC Biḍạu Reaḱ Jo̠ So̠do̠rena

Nes bo̠cho̠r 2025 reaḱ SSC biḍạu reaḱ jo̠ so̠do̠rena. Teheń Lukhibar (10 July) tikin 2:00 baja o̠ktere noa biḍạu jo̠ do̠ so̠do̠rena. Dhaka sikhnạt board reaḱ bạisi (meeting) oṛaḱre biḍạu reaḱ jo̠e so̠do̠rkeda Baṅgladisạm Anto:sikhka board ren ạyurić ar Dhaka board ren Chairman Professor Dr.Khandokar Ehsanul Kabir.

 

Nes bo̠cho̠r SSC biḍạu reaḱ pas har 68.45 ar GPA-5 ko ńam akat́ pạṭhuạ koaḱ soṅkha do̠ 1 lakh 39 hajar 32 goṭen. SSC biḍạu do̠ calaoen 10 April  ehoṕlena ar 13 April do mucạt́ena. Ona biḍạu reaḱ jo̠ teheń bar (2) cando bhitrite so̠do̠rena.

 

Are (9) goṭen sadharon sikhnạt board, Baṅgladesh Madrasa sikhnạt board ar Baṅgladesh Karigori sikhnạt board reaḱ tabere moṭre 19 lakh 4 hajar 86 goṭen pạṭhuạ gidrạ SSC biḍạu ko emleda.

 




Lukhibar (10 July) SSC Biḍạu Reaḱ Jo̠ So̠do̠ro̠ḱa

2025 serma reaḱ SSC biḍạu do̠ calaoen February cando reaḱ 15 tạrik kho̠n ehoṕlena ar May cando reaḱ 15 tạrik do̠ mucạt́ena.

Niạ  dhao SSC biḍạure are (9) goṭen sikhnạt board reaḱ tabere 14 lakh 90 hajar 142 goṭen pạṭhua gidrạ bidạureko selet́lena. Madrasa board re biḍạu emoḱ koaḱ soṅkha do tahẽ̠kana 2 lakh 94 hajar 726 goṭen. Ar Karigori board reko tahẽ̠kana 1 lakh 43 hajar 313 goṭen.   

Noa kho̠bo̠r do̠ Moṅgolbar (8July) Baṅgladisạm Anto:Sikha board ren ạyurić ar Dhaka sikhnạt board ren Professor Dr.Khandokar Ehsanul Kabir aḱ suhiat́ mit́ ḍhạrwạḱ hotete lại laha akana. Lukhibar (10 July) tikin 2:00 baja okte goṭa disạmre jo̠to̠ board reaḱ website ar sikhnạt ṭhãonare mit́ dhaote biḍạu jo̠ do̠ so̠do̠ro̠ḱa.  




Chapainawabgonj Reaḱ Amnura Mission re Santal Hul Mãhã Manotena

‘Iń do arhõn hijuḱa, goṭa disomre lạṛhại reaḱ seṅgeliń salgaoa.’ Kạnhu Murmu do 1856 serma reaḱ 23 February Bhognadihi pachkathiya re phạsi ṭhạ̃i khon noa kathae roṛleda.

Sombar 30 June Chapainawabgonj jilạ reaḱ Amnura Mission re Santal Hul Mãhã manot akhṛa hoe purạuena. Noa 170 Mãhã reaḱ Santal Hul Mãhã akhṛa do Mennonite Central Committee aḱ kạuḍi goṛote, ar Utarbongo Adivasi Forum, Amnura Mission Jubo Unnoyon songho reaḱ goṛo gopoṛote NAGR (National Agency for Green Revolution) do Hul Mãhã akhṛae bondoboskeda.

Sombar goṭa din bhor Amnura Mission iskul maṭhre Santal Hul Mãhã ńutumte santalkoaḱ ạri cali mela 2025 do hoe purạuena. NAGR ren maraṅ mukhiạ Mn.Stephen Soren aḱ ạyurte akhṛare selet́e tahẽkana, Chapainawabgonj jilạ prosasok Nakib Hasan Tarafdar, Mennonite Central Committee Bangladesh protinidhi Greg Venderbilt, Program Officer James Kisku, Sadar Upạjilạ porisod somajseba officer Kanchon Kumar Das, NAGR ren member ar Utarbongo Adivasi Forum Kendrio Committee sabha mukhiạ Mn.Hingu Murmu, Mn.Robindronath Hembrom, 3no  Jhilim Union Parisad ren member Md. Masud Parvej.

Akhṛare khaṭote Hul Mãhã reaḱ onole lạikeda NAGR ren Program Manager Prodip Hembrom. Manotanko akoaḱ khaṭo kathateko lại sodorkeda, 170 serma hoyena menkhan enhõ santal jạt chaḍa eṭaḱ eṭaḱ jạtigosṭhiko nit hõ aema lekateko koclon ocoḱ kana. Santal Hul hoyoḱ reaḱ aema karonko modre, asol karon do kana harmadiạ jumidar, mahajon ar sudhkhor koaḱ bin-daya mãyã, hoṛ posṛako ar hoṛ luṭuć kạmiko khạtirte. Santalko do nonkan santao ar koclon khon bańcao ńam lạgit́ aḱ sar anteko teṅgo daramena.

NAGR ren maraṅ mukhiạ do khaṭote kạmihorae lại sodorkeda, Mennonite Central Committee (MCC) aḱ goṛote santal pạrsite Rajshahi ar Chapainawabgonj reaḱ 4 goṭen upạjilạ re 15 goṭen Pre-Primary iskul re cecet́ kạmihora calaḱ kana. Inạ chaḍa hõ NAGR songstha do tayom akan reṅgeć nacar hoṛko talare sikhnạt, niropon hoṛmo, suluk, leg-ari cạli ar sãota re ceton se sontor tahẽn babote kạmi kana. As menaḱa jemon darakan dinre noa aleaḱ kạmiko napaete laha idiḱ. Ar suluk sãota se somaj benao rakapoḱ.

Hul Mãhã manot akhṛa do santalkoaḱ nana parkan eneć sereńte ạḍi jomkaolena. Mimit́ manḍer khon heć seṭer akan eneć sereń dolko Hul Mãhã akhṛa ko andoṛ cabakeda. Santal somajre tinạḱ lekan eneć sereń, ạri cạli menaḱa jemon Balaya johar, laṭ balaṅ eneć, doṅ, sohrae, lagṛẽ, lakeṛ sanamaḱ eneć sereń do mit́ leka noa akhṛa talate sodorena. Heć seṭer akan sanamko Hul Mãhã Manot akhṛare ạḍi ãṭko rạskạyena. Sạrige ehoṕ khon mucạt́ dhạbić mońj ar napaete Hul Mãhã manot akhṛa do hoe purạuena.




Eho̠ṕena HSC Biḍạu

Nes bo̠cho̠r 2025 reaḱ HSC biḍạu do̠ eho̠ṕena. Teheń Lukhibar (26 June) setaḱ 10:00 baja kho̠n goṭa disomre mit́ jo̠mo̠kte eho̠ṕ akana. Biḍạu do̠ tikin 1:00 baja mucạdo̠ḱa.

Niạ dhao ge̠l mit́ (11) go̠ṭen sikhnạt board reaḱ tabere 12 lakh 51 hajar 111 go̠ṭen pạṭhuạ biḍạureko duṛuṕ akana. Biḍạure duṛuṕ akan koṛa pạṭhuạkoaḱ so̠ṅkha 6 lakh 18 hajar 15 ar kuṛi pạṭhuạkoaḱ so̠ṅkha do̠ 6 lakh 33 hajar 96 go̠ṭen. Ar Biḍạu do̠ 2 hajar 797 go̠ṭen centre re hoyoḱ kana.




Gapa kho̠n Eho̠bo̠ḱ Kana HSC Biḍạu

Niạ serma 2025 reaḱ HSC biḍạu do̠ gapa Lukhibar (26) June kho̠n eho̠bo̠ḱ kana. Gapa setaḱ 10:00 baja kho̠n biḍạu do̠ eho̠bo̠ḱa. Biḍạu reaḱ pạhil dinre Bangla pạhil po̠tro̠ hoyoḱa. Gapa kho̠n ehoṕkate darakan 10 August dhạbić calao idiḱa.

Niạ serma do̠ moṭ 12 lakh 51 hajar 111 goṭen pạṭhuạ gidrạ buḍạureko seledo̠ḱ kana. Goṭa disomre 2 hajar 797 goṭen centre re biḍạu hoyoḱa. Calaoen serma khon niạ dhao do̠ 81 hajar 882 goṭen pạṭhuạ gidrạko ko̠m akana.

Bidạu jemon napaete hoe purạuḱ ona lạgit́ disom reaḱ joto koching centre 15 August dhạbić bond tahẽn kana.




HSC Form Purun Reaḱ Okto Ḍherena

Calaḱkan serma reaḱ Higher Secondary School Certificate (HSC) biḍạu reaḱ form purun okto ko ḍher akada. Fom purun reaḱ okto do ḍherena 19 June dhạbić. Ar noa form purun kạmihora do 18 June khonge ehoboḱa. Dhaka Madhomik ar Ucho Madhomik sikhnạt board reaḱ website re mit́ ḍhạrwạḱ hotete noa khobor sodorena.

Ḍhạrwạḱ re men akana, noa sermaren HSC pạṭhuạkoaḱ form purun okto do darakan 18-19 June dhạbić niṭ akana. Noa em akan oktorege form purun reaḱ joto lekan kạmi do purạu hoyoḱa. Ar noa ko sanamaḱ do sikhnạt ṭhãonaren maraniće ńel juta.