Santal koaḱ Ạricạli ar lekcar

2021 sermare England reaḱ Liverpool so̠ho̠r UNESCO do̠ dhạrti paltuṛ (ạri-cạli lekate heć aguakanaḱ) khone ocoḱena cedaḱ je onḍe do̠ ạgil legcar rạput́ kate nãwã hali so̠ho̠r re bo̠do̠l hoyena. Dhạrti reaḱ aema hạṭińre dhạrti bapoti dhon reaḱ (World Heritage) pahṭako lại so̠do̠r lạgit́ UNESCO hotete legcar paltuṛ (ạri-cạli lekate heć aguakanaḱ) ar gạthni cạlit upại beohar, legcar ar paltuṛ (ạri-cạli lekate heć ạguakanaḱ) ko talare begarko sendraeda. Disom ar legcarre, ḍhip, gaḍa, sirjon, dari-nạṛi ar janwar, buru-bo̠ṭko̠ć, agniyogiri reaḱ rupte sirjonaḱ sandes menaḱa one oka do ona disom reaḱ sirjon dhon, disom se̠ jaegako paltuṛ lekateko ulek akada. Paltuṛ (ạri-cạli lekate heć ạguakanaḱ) legcar reaḱ saladoḱ ar paltuṛ do̠ komkate laha reaḱ pe piṛhĩ ko ṭhen khon ńamaḱ ạidạri. Metaḱme paltuṛ do̠ hoyoḱ kana nonkanaḱ one oka do̠ jug jug khon jãhãe hoṛko talare ṭikạu menaḱ, noa do̠ hoe daṛeyaḱa jãhãn hewa, ạri-cạli, biswạs, colit se̠ nonkanaḱ jãhãn nạmuna oka do̠ biboron mahot menaḱa. Nạmuna lekate,  jo̠m-nũ, ho̠ro̠ḱ-bandi, oṛaḱ-duạr, disạ ruạṛ pinḍ, karigol emanteaḱko do̠ mit́ṭen jạtiạraḱ legcar paltuṛ ko metaḱ kana.

Jãhã jaega ren hoṛaḱ acar-beohar, ạsuloḱ upại, sereń-durạṅ, eneć sãohet́, gayan, sãota sompok, dhorom ạri-cạli, sikhnạt ar emantiaḱ talate oka sạkhiạt so̠do̠ro̠ḱ onage legcar do̠. Dhạrtire eken manwage legcaran sirjon. Legcar do hoyoḱ kana nokan mit́ bisoe one okaṭaḱ do̠ manwa aḱ jion dhạt reaḱ muṭhạn kan. Legcar reaḱ pher do lạṭu ar phaelaogea. Asokaete meno̠go̠ḱa, abo jãhã metaḱme abo okabon cekae, abo hotete oka do̠ so̠do̠ro̠ḱ metaḱme jion jiṅgi reaḱ pattera, kạhtuk, ạri-cạli, biswạs-binbiswạs, hudis-ganḍon  boge-bạṛić jo̠to̠waḱ kangea legcar reaḱ hĩs. Mit́ṭen jạtiaḱ eṭaḱ lekate baḍayoḱa se̠ opromoḱa do̠ so̠do̠ro̠ḱa unkoaḱ legcar hotete. Ạdibạsi jạtiạraḱ katha menle khan abo jãhãe santal, urao, munḍạ, kolhe, garo, cakma jãhãe jạtiạrge bon men aboaḱ noa begar legcarge hoyoḱ kana aboaḱ oprom. Baṅgladisom reaḱ pekkhapoṭre jemon mimit́ ạdibạsi hoṛaḱ jion jingi salaḱ ạdibạsi jạtigosṭiaḱ ato ńelle khange bujhạḱa je noa do̠ ạdibạsi ato kana. Mit́ṭen jạtiạraḱ legcar ko são eṭaḱ jạtiạraḱ legcarko thoṛa juri menaḱre hõ taman onka leka do̠ juri bạnuḱa. Enḍekhan ana gonḍa bujhạu lagit́ santal jạtiạr legcar babotre pạṛchạ hoyena.

Santal jạtiạraḱ ạri-cạli, legcar se̠ kạhtuk babot onol muṭhạn reaḱ jogao do̠ ạḍi tayomte hećakana. Ona khạtirte santal ạgil legcar reaḱ cikhnạ sendra ńam do̠ ạḍi mohńjorgea. 1887 sermare pạhil so̠do̠rlena santalko sompoḱ babot pạhil puthi “MARE HAPṚAM KOAḰ KATHA”. Menkhan santal jạtiạraḱ nij kurumuṭute pạhil so̠do̠raḱ puthi do̠ hoyoḱ kana mạjhi Ramdas Tudu aḱ “KHEṚWAṚ BÕS DHOROM PUTHI”. Noa tayom aema onõṛiạ ar onoliạ ko onkoaḱ puthi kore Santali legcar ar kạhtuk reaḱ bisoe ko soror rakaṕ akada. Noko ko modre dhondkoṛ ko hoyoḱ kana-Naike Moṅgol Chondro, Pondit Rughunat Murmu, Gorachand Tudu, Saroda Prosad Kisku, Dhirendronat Baskey goṅke ko. Tobe nahaḱ do abo aema lekate bon baḍae dareaḱ kana santal jạtiạraḱ baro̠ hunạr legcar reaḱ katha. Santal se̠ hoṛ hopon koaḱ menaḱa nij legcar. Noa nij legcar baḍgoḱ khạtirte santal jạtiạr nijaḱ, jug jug ṭikạu menaḱ koa. Santalko babotre sanamko ko badaea onko do̠ rạsika jạti kana ko. Cedaḱ je onkoaḱ menaḱ takoa baro̠ hunạr porob, eneć-sereń ar mehnotiạ ko.

“Am do Ạdibạsi santal hopon ho mãyãm retam rạskạ, eneć sereń getam maraṅ dhon do̠”. Mit́ṭen jạtiạraḱ legcar reaḱ maraṅ sajbaj do̠ hoyoḱ kana pạrsi. Santal koaḱ do̠ nij pạrsi menaktakoa, one ona reaḱ ńutum do̠ Santali pạrsi. Sedae khonge noa pạrsi ko beohar ạguet́kana santal jạti ren hoṛko. Disomren ḍher rạsigosṭi seć koyoḱ lekhan bon ńela baṅgali jạtiaḱ nij legcar reaḱ eṭaḱ sajbaj do̠ pạrsi lạgit́ jiwi ko alae leda. Un okteren Pạkistan sarkar do̠ urdu pạrsi ladeako reaḱ oka ạuṛi kurumuṭu tahẽkan, baṅgaliko do ona baṅko manao hatao dareada. Rafiq, Salam, borkot, Jabbar takoaḱ dãrẽte baṅgali koko ńamleda baṅgla pạrsi, Ona reaḱ aṅgoćaḱ lekate UNESCO do̠ 1999 serma reaḱ November cando 17 tạrik pạrsi lagit́ mãyãm jharaḱ 21 February do̠ goṭa dhạrti gogo pạrsi mãhã hisabteye ghosona keda. Ona khạtirtege baṅgali jạti bisso dorbarre akoaḱ legcar rukhiạ reaḱ mit́ maraṅ nạmuna ko do̠ho oṭoakada.

Santal koaḱ mimit́ sạgại se̠ sompok menaḱa eṭaḱ nạmuna lekate. Jeleka santal sãotare sạgại se̠ sompok talatem baḍae daṛeaḱa kumạṅ, teyaṅ, hili dại, goṛomba tako são cedaḱem landa ṭho̠k daṛeaḱa. Nạmuna lekate mit́ṭen bisoe ulek iń meneda, teńaṅ metakme didi jãwãe belare jahan karonte judi didiye gurlen khan  tobe uni herel do̠ ać bạhu ren kạṭić boeha kuri gharońj reaḱ kusi-rạjiteye bapla daṛewaya oka do̠ sãotae manao hataoa, eṭaḱ sećtebon ńel lekhan  bahońhãrtet́ se̠ ac jãwãeren lạṭu boeha  ạḍi manotan hoṛ kanae ar  uni maejiu do̠ jãwãe gurlen khan hõ jãwãe ren lạṭu boeha do̠ tis hõ bae bapla daṛewaya ar sãotare baṅ ko manao hataoa. Arhõ mit́ pạris ren santal herel ar maejiu do̠ bapla tonolre baṅkin topol daṛeyaḱa. Noate abo bon bujhạu dareaḱa santalko ren ạgil hapṛam ko do̠ tinạḱ bhitre ganḍon kate santal sãota bondobos/rikạ ko tear rakaṕleda. Santal Jạtiạraḱ menaḱa akoaḱ nij ho̠ro̠ḱ-bande. Pạńci, pãṛhãṭ dhuti ḍeṅga/ markhin, dạṛhi emanteaḱ ko. Noa chaḍa santal koaḱ menaḱ takoa nij saj-sapṛaoaḱ aema lekanaḱ saj-bajko. Noako modre ulek lekana do̠ hoyoḱ kana-ṭheka pagra, kạṭhi mala, mạndạli, mạkṛi. Koṛa bạju, bãk, ṭodor, ṭodor bạju, hãsli, khaga, toa mala, kaṭa solok, solok, jhampa solok, ḍuriạ solok, il baha emanteaḱ ko. Santal koaḱ menaḱa nana-hunạr legcar porob. Sohrae, baha, dasãe, eroḱ emanteaḱ ko. Tobe mit́ṭen bisoe eṭaḱ lekateń ulek iń meneda santal jạtiạr ren hoṛko do̠ janam khon gujuḱ dhạbić menaḱ takoa sãota porob ar mimit́ porob reaḱ menaḱa begar begar rạṛ reaḱ sereń durạṅ ko. One oka do̠ mimit́ porob reaḱ sereń eṭaḱ porobre baṅ ko sereńa. Metaḱme sohrae porob reaḱ sereń ko baha porobre do̠ baṅ ko sereńa. Aema onoṛko khon baḍaeaḱ lekate santal jạtiạraḱ amdaj 50 khon hõ ḍher begar begar  rạṛ reaḱ sereń ńamoḱ kana. Noa ko do̠ hoyoḱ kana- (1) sohrae (2) baha (3) lagṛẽ (4) dạrumjaḱ (5) ḍanṭa (6) binsar (7) gunjar (8) chạṭiạr (9) narta (10) doṅ (11) ḍahar (12) guliari (13) bapla (14) ataṅ daram (15) tuṅdam (16) bir (17) gam (18) homor (19) gidrạ bulạu (20) hoṛo rohoe (21) rinjạ (22) matwar (23) karam (24) mora karam (25) dasãe (26) gańjon (27) jãwãe dhuti (28) jhikạ (29) bandhan (30) õ̠ṛhẽ̠ (31) sidhu- kanhũ (32) turighar pukhiri (33) ghar jãwãe (34) porcar (35) kubi gaona (36) tãhãreta (37) jhumur (38) bidạḱ (39) peṛa nẽota (40) topa (41) daram daḱ (42) jargon (43) gại cumạuṛa (44) ganḍon (45) bhajan (46) gadoi (47) laṭin rạṛ (48) Ińgrej rạṛ (49) baṅgla rạṛ (50) binti oṛaḱ rạṛ (51) dinạjpuri rạṛ (52) modern rạṛ (53) balaya (54) gońṭha halaṅ. Joto rạṛge hoyoḱ kana sãota porob bornon. Porob bornon joto rạṛ reaḱ eneć ko do̠ begargea ar herel maejiuwaḱ eneć reaḱ hõ begartet́ menaḱa, jeleka dasãe, ḍanṭa, karam emanteaḱ do̠ hoyoḱ kana herel koaḱ eneć metaḱme porob jokheć noa eneć ko eken herelko ge ko eneća daṛeyaḱa.                            Noa reaḱ ṭhik-ṭhak bhoṅ/beakha do̠ menaḱa. Noate dasãe babotre gapalmarao lekhać pạhilrege hijuḱ kana nakron reaḱ bisoe. Dasãe ńutum do̠ oka khon upel akana ar noa reaḱ mane do̠ cet́ kana? Aema guni hoṛkoaḱ mot lekate lugu buru dãsna ńutuman jaega khon noa eneć reaḱ cạlit́ do̠ ehoṕlente noa do̠ko ńutum keda dasãe. Menkhan noa lugu buru do̠ oka burure menaḱa ona do̠ nit hõ baṅ ṭhikạn akana, noa reaḱ ridkhid (bitorko) menaḱa. Kolkata sãohet́ academy reaḱ juạn kuṛại (puroskar) ńam akat́ onoliạ Abhimunya Mahato do̠ dasãe reaḱ mane do̠ ‘Nacar’ menteye ulek akada. Ona lahare dasãe sạmit́ kạṭić ḍher cạlit́ Itihãs ulek hoyena-

  1. Kathare menaḱa, kheṛwaṛ gosṭi ren hoṛ koge jo̠to̠ khon pạhil Bharot borso reaḱ hasare jaṅga ko do̠holeda. Bharot borso reaḱ hasare unko aema dhao ko lạṛhại akana. Menkhan bharot borso reaḱ hasare pạhil utạr oka lạṛhại hoelen, ona do̠ hoyoḱ kana jahãe mit́ Arjo jạti são. Ona oktere Arjoko ren mukhiạ do̠ dagabaj Indro ar Kheṛwạṛ ko ren mukhiạ do̠e tahẽkana “Huduṛ Durgạ”. Noa lạṛhạire Indro do̠ ekalteye hirạu ocoyena ar sareć palṭon ko ante lạṛhại ṭạnḍi khone dạṛkeda. Ona tayom noa lạṛhại reaḱ lolo hoe ṛeaṛen tayom Indro do̠ buddi kate midogoḱ reaḱ katha dut hoteteye kolkeda Huduṛ Durgạ ṭhen. Ona midogoḱ reaḱ katha do̠ tahẽkana lạṛhại khon sahaṛakae tahẽkate bapla hotete sompok tear kate midogoḱ reaḱ. Noa kathare Huduṛ Durgạe rebenen khan Indro do̠ Arjokoren jo̠to̠ khon mońj husnak kuṛi sandes lekate Huduṛ Durgạ ko emade tahẽkana. Uni kuṛiwaḱ ńutum do̠ tahẽkana “Debi”. Noa midogoḱ tear tayom Arjoko do̠ jãhãtin oktorege begor chaṛtege Kheṛwaṛ gar bhitri calaḱ hijuḱ reaḱ ạt ko ńamkeda. Note Debi do̠ Indroe hukum adi tahẽkana Kheṛwaṛ gaṛ bhitri reaḱ khobor metaḱme Huduṛ Durgạ do̠ tinreye joma, tinreye  jạpida, oka okto do̠e rạskạjoṅa, oka okte do̠e ńu-buluḱa ar oka lekae tahẽna emanteaḱ din hiloḱ reaḱ jaoge soṅbad ko kulgot́kaḱ. Indroaḱ hukum lekage Debi do̠e onkaet́ tahẽkana. Debi do̠ ać jãwãe ṭhen dagabaj hoyoḱtaya ona do̠ Debi khaṭigeye baḍae kan tahẽkana. Jạtiạr cetanre behũṭ khạtirte ar mit́ do̠ Indroaḱ hõ hukum tahẽkana. Nonkate aema din reaḱ kho̠bo̠r kote Indro do̠e nichinena je̠ ṭhik noa oktege din hiloḱ ńindạ noa okteye jirạu kan tahẽkana. Ạt́ bujhạu kate Indro do̠ bar-pe goṭen bir joddha ko peṛa lekateye kolket́koa kheṛwaṛ gaṛ reaḱ bhitri mahalte. Debi selet́ Huduṛ Durgạ phenkaoe lạgit́ kuḍạm seaḱ duạrte. Debi ar Huduṛ Durgạ bana hoṛ phenkao tayom, sanam palṭonko ante ona ńindạge arhõ Indro do̠ kheṛwaṛ gaṛe jhapṭao keda. Khan kheṛwaṛ gaṛren barhere horho ko palṭon lạṛhại ko ehoṕleda ar onko modren okoe ko do bhitri mahalte ńir sen kate Huduṛ Durgạ khobor ko emae kan tahẽkana. Menkhan  onko sen kate ko ńelkeda bhitri mahal ma phakage, Debi ar Huduṛ Durgạ okoe hõ baṅ ko ńel ńam let́ kin khan onko do̠ko akbakaoena. Kheṛwaṛ palṭon kodo̠ ko lạṛhạilen rehõ dilate do̠ baṅko lạṛhại daṛeada. Khan onko do̠ ạyurko ṭonṭate ekalteko harao ocoena. Oraḱ duạr jeret́ salaḱ maejiu ko ko bemanot ocoena ar maejiu-herel, gidạr-pidạr sanamko ge dạṛ kate buru gajarre asrae ko hatao keda.

Debi doe dagabaj akadae ar Huduṛ Durgạ do̠ko goć kedea!

Ona tayom setaḱen khan kheṛwaṛ palṭonko do̠ galmarao lagit́ ko hohokeda. Onko do̠ galmaraore noako goṭa keda je̠, Debi-Durgạkin jãhãlekatege sendra oḍok kate uddharkin hoyoḱa. Onkoaḱ diṛho biswạs Debi-Durgạ jãhãregekin calao ocoge okoe hõ onkin baṅko goć daṛeakina. Menkhan Onko do̠ baṅko baḍae kan tahẽkana je̠ Debi do̠ dagabaj akada ar Durgạ do̠ko goćgiḍi akadea.

Dasãe palṭonko maejiu sajao reaḱ motlob:

Palṭonko galmarao kate noako goṭakeda, Onko do̠ Debi ar Durgạ sendra ko calaḱa ekalte eṭaḱ chinante, hatiạrko ukukate sãore tahẽna. Onko do̠ tear kateko calaḱa, jãhãrege onko do̠ onkinko sendra ńamkina, onḍege lạṛhại kate onkinko uddhạr kina. Onate sanam juddhako ekkalte maejiu lekako sajaoena. Onko do̠ akoaḱ Aḱ-ạ̃pạ̃ṛĩko ko uku do̠hokeda buạṅ bhitrire metaḱme jeliń ho̠to̠t́ reaḱ ṭhoṅga bhitrire ar ona jeliń ho̠to̠t́ reaḱ ṭhoṅga do̠ Aḱ reko to̠l do̠hokeda. Okoeaḱ Aḱ-ạ̃pạ̃ṛĩ baṅ tahẽkan tako onko do̠ akoaḱ taṛwaṛi sạṛi reaḱ gochareko uku do̠hokeda ar ḍal do̠ tire saṕkate kạṭhite buạṅ reaḱ saḍe são milạu kate ruruko lagaoena.

Dasãe eneć-sereń reaḱ dhạt/chond/nạmuna:

Ekkal nãwã hudisante kheṛwaṛ palṭonko do̠ Debi-Durgạ tạkin sendra ńamkate uddhạr kin lạgit́. Ona oktere kheṛwaṛ sãotare eyae (7) jona mukhiạ guruko tahẽkana. Sanam palṭonko do̠ eyae(7) do̠l reko haṭińena ar mimit́ do̠l mimit́ guru latarre tahẽ kate guruaḱ hukum leka mimit́ seć ko oḍokena. Eneć-sereń reaḱ rạskạ do̠ baṅ noa do̠ onko ṭhen ạḍi bhabna reaḱ.

Hae! Hae! Okare Huduṛ Durgạ Do?

Kheṛwaṛ palṭonko do̠ bhabna dinre hae hae kate eneć-sereń uduḱ kate kokoe bahana kate jo̠to̠ oṛaḱ oṛaḱ calaḱ ko lagaoena. Onkoaḱ noa eneć-sereń reaḱ aso̠l motlob do̠ tahẽkana phenkao akat́kin Debi-Durgạ takin sendra ńam kate uddhạr kin. Menkhan onko do̠ onkin okare hõ baṅko sendra ńamlet́ kina. Nithõ santal jạtiạrren hoṛko do̠ akoren maraṅ mukhiạ Huduṛ Durgạ ar bạhutae ńamkin lạgit́ hae hae kate ko sendra baṛaet́kina.

  1. Muhisasur do̠ jãhãn bạṛić daṛe reaḱ cinhạ do̠ baṅ kana. Uni do̠e goćgea. Arjo tamadi/sobhota reaḱ Aggrason birudre tiṅgu daram tear khatir KHUN enae “Huduṛ Durgạ” ńutuman onarjo bir.

Sedae do̠ ona naṅgraha reaḱ ńutum do̠ tahẽkana “Boṅgadisom” ar onaren maraṅ Raj do̠e tahẽkana nui Boṅgasur se̠ Mohisasur. Huduṛ (bijli reaḱ saḍe do̠ Huḍuṛ se̠ Huduṛ ko metaḱa) bijli leka uniaḱ daṛe ar elaṅ do̠ tahẽkantaea. Onate uniaḱ ar mit́ṭen ńutum do̠ Huduṛ Durgạ. Rạskạ ạtuḱ reaḱ ulṭạure hirdạni. Serma ar hoe ko talare tinre sarodia reaḱ rạskạ, unre noa Bharot reaḱ naksa se̠ mancitro rege mit́ seć palonoḱkana dasãe one oka do̠ bhabna reaḱ porob. Muhisasur do̠ belek lekateko khun ledea, nonkage keṭeć pạtiạu ạdibạsi hoṛkoaḱ. Onate durgạ pujạ din kore mit́ hạṭiń ạdibạsi koaḱ oṛaḱre marsalge baṅ joloḱa. Puruliạ Bhalagoṛa atore aema serma dhạbić Huduṛ Durgạ aḱ  pujạ reaḱ cạlit́ tahẽkana. 2011 serma reaḱ 20 October Delhi reaḱ Jawaharlal Nehru University reaḱ chatro soṅsod ren sompadok Jitendro Jadob chạbi ạ̃k kate noa pujạe hẽḱ akawadae. Moca mocate heć ạguakan ạdibạsiaḱ sereńre ghane ghane ruạṛ hijuḱa hoṛkoaḱ mare itihas. Cạicampa se̠ campa gaṛ do̠ onkoaḱ basoḱ jaega tahẽkan takoa. Ona buniạdi jingire hende rimil rakaṕente Arjokoaḱ dokholdar ehoṕena. Heć ạguakan pạtiạu, Huduṛ Durgạ são bạ̃hĩ bolte baṅko daṛeaḱ iạte eṭaḱ upạiko hatao keda dokholdarko. Maejiu são lạṛhạire nitigoto aphoti tahẽkantaea Huduṛ Durgạ aḱ. Onate cholona kate mit́ Arjo maejiu são uniko bapla kedea.  Mucạt́re uni maejiuaḱ titege gujuḱ hoyentaea nui besima daṛeanić ạdibạsi joddha waḱ. Huduṛ Durgạ saṕ ocoyen tayom kheṛwaṛkoren ạyurko hoyoḱ lekan ar okoege baṅko tahẽkana. Dhorom gurukoaḱ bud-batlaote onko do̠ Sorosoti gaḍare ḍạbrạ/paera kate maejiuaḱ kicrić horoḱ kate eneć enećte purub seć dạdạṛ ko lagaoena. Noa eneć reaḱ ńutumge dasãi eneć ńutumte heć ạguiyena. Ạsin cando do̠ ạdibạsiko ṭhen nichoḱ dasãi. Ạyurić begor kheṛwaṛ ko do̠ ona okte sạri sạrige tehel-buhelre ko paṛaolena. Dasãi eneć reaḱ sereńre hõ ona hae-hutạsge menaḱa. Onate menogoḱa, ‘Durgạ do̠ behoḱ oktere Muhisasure benḍaoledea. Henda bir, amaḱ dhoṛoste ale dole bhabnaḱ kana. Am do aleren bap dada. Aleaḱ manot́ hatao me.

 Cetan reaḱ gam-kạhni khonge bujhạḱ kana dasãe do cedaḱ herel koko eneća. Ona chaḍa punḍitkoaḱ mot lekate doṅ reaḱ upel do hoyoḱ kana oṅ, sohrae aṛaṅ do̠ heć akana sarhao khon, lagṛẽ aṛaṅ do̠ heć akana laṅga marao khon. Nãhãḱ piṛhiren ko aema hoṛgeko mena ạgil hapṛamko do̠ lelhageko tahẽkana. Menkhan ona oktore Iskul kore baṅko paṛhaolen rehõ onko do̠ sirjon lekatege budanko tahẽkana ar onkoaḱ moj pachnao ko khạtirtege santal jạtiko legcariạ lekate emanteaḱ cetanreye idiakada.

Hẽ abo jotokoge bon baḍaea legcar do̠ garla gurlạ, legcar do̠ hoyoḱ kana ạtuḱ daḱ gaḍa leka. Dhạrtiren sanam jạti-gosṭiaḱ legcarge oktoko são sãote jaoge bodoloḱ kana.  Legcar reaḱ bạhi toṛ hora do̠ko metaḱ kana lại-legcar. Horoḱ-bandi, jom-nũ, pạrsi reaḱ sajbaj aṛaṅko talare hõ aema pạrsi reaḱ aṛaṅko mesaloḱ kana, eneć ar sereńre emanteaḱ ko aema lekate bodol calaḱ kana santal legcarre. Tobe bhageaḱ ko bodoloḱ do mońjgea. Ona khạtirte santal koaḱ jion-jingi lahanti akana. Santalko do̠ nãhãḱ jugre dhạrtiren ko são tal milạu kate ko calao daṛeaḱ kana. Technology são ko jopoṛaoḱ kana. Legcar bodoloḱte jãhãn hae-hutạs reaḱ cet́ hõ bạnuḱa, bhabnaḱ reaḱ cet́ hõ bạnuḱa, arhõ jotowaḱ bodoloḱte rạskạḱ reaḱ cet́ hõ bạnuḱa. Legcar reaḱ nonkanaḱ jãhãnaḱ bodol hoelen khan jạtiạrko lạgit́ muskilanaḱ hoe daṛeaḱa. Onate pạhilrege legcar khon paltuṛ begar reaḱ kurumuṭu hoeakana.

Ạdibạsikoaḱ aema mahalkore gapalmarao reaḱ mit́ṭen bisoe do̠ hoyoḱ kana noa jạtiạraḱ eken Santali paltur (ạri-cạli lekate heć ạguakanaḱ) sereńkoge sereń hoyoḱa. Hạli se adhonik sereń do̠ baṅ sereńõka se̠ eṭaḱ legcar reaḱ sereń do̠ baṅ sereńõḱa, ona onka lekhan legcar do̠ bạṛićjoḱa. Mit́ṭen silpi do̠ aćaḱ gạkhuṛtet́ aema lekateye sodor daṛeaḱae, one okaṭaḱ do̠ manot emaḱ jạruṛ. Tobe nijaḱ legcar reaḱ bisoe do̠ disạ doho jạruṛ. Okto bodoloḱ ko são sãote aboren silpiko hõ classical baḍae ạḍi jạruṛa, nijaḱ legcar bisso dobarre idi lạgit́́. Classicalte do̠ gạkhuṛ silpiko nijaḱ sereń se̠ eneć ko ạḍi napaeteye sodor daṛeaḱa, cedaḱ je onko do̠ sereń reaḱ oka tal se rạṛ menaḱ, ona do̠ napae tegeye khonḍon daṛeaḱa. Ona iạte sạriaḱ Silpi do̠ bańcao hoyoḱa, ar ṭhik leka mulại/tulạo hoyoḱa.

Mit́ṭen slogan, “Bodol me baṅ khan eṭaḱ ko jãhãe am ko bodolmea”. Nãhãḱ jugre legcar reaḱ Aggrason jokheć, niạ okte tayom daram piṛhiren ko ṭhen nij legcar hewa ar okaṭaḱ nij jạtiạr aḱ legcar reaḱ ana gonḍa oka menaḱ ona bujhạu ocoko ạḍi jạruṛa. Onate eṭaḱ jạtiạraḱ legcar ko disom ar barhe disomkore ạhlạ se̠ tul rakaṕ reaḱ hõ ạḍi jạruṛa. Nãhãḱ piṛhiren aćaḱ legcare hewako hạli se̠ bajnako Guitar se keyboard se drums ante ạgil khon heć ạ̣guakan sereń reaḱ rạṛko raṛaṅa noage cạlit. Menkhan ona hạli se̠ adhunik bajna reaḱ chuạute ạgil khon heć ạguakan “Chamḍa latar” DJ sereń beohar se̠ tumdaḱ-ṭamak reaḱ raṛaṅ jemon alo bạrićjo onte hõ bạṛti beṅget́ ar joton hatao hoyoḱa. DJ sereń reaḱ koṭhor birud baṅ sen kate, chamḍa latarre do tumdaḱ-ṭamak ge tahẽn ṭhika. Cedaḱ je noage aboaḱ heć ạguakanaḱ do̠. Baṅ khan heć ạguakanaḱ ko bạrijoḱa ar legcar do rogoṛ re paraḱa. Horoḱ-bandiaḱ ko belare eṭaḱ jãhãn okto kore baṅ rehõ aboaḱ aema lekan porob ar sãota reaḱ nẽo dhorom kore nij jạtiạr reaḱ horoḱ-bandiaḱ ko horoḱ jạruṛa. Gel (10) serma lahare mit́ṭen santal gorob kateće menet́ tahẽkana iń do̠ santalite bạń roṛ daṛeaḱa, menkhan nebetar jugre Santali baṅ baḍae do̠ tinạḱ je lajao paṛa reaḱ bisoe kana ona do̠ hoṛko bujhạu daṛeaḱ kana. Thoṛa din laharege kuṛi-koṛa ko do̠ bako ḍoboḱ-joharet́ kan tahẽkana. Menkhan nitar do̠ sohorre se̠ ato-ṭola kore ar okoe hõ bako digdhạḱ kana. Abobon asoḱ kana piṛhike piṛhi nãwã piṛhiren koaḱ titege santal koaḱ legcar do̠ bisso dorbarre seṭeroḱa menteń pạtiạuḱ kana.

Tobe do okte são sãote legcar reaḱ bodol hõ hoyoḱ kana, hoyoḱa. Noage cạlit. Mit́-bar bodol ko do ataṅ daramoḱa. Menkhan joto bodoloḱa ko manao hatao lekhan jạtiạrko talare muskilanaḱ ko tearoḱa, noa babotre jãhãn digdhạ bạnuḱa.  Khobor onoṛ:

  1. Santali sereń ar onoṛhẽ
  2. Sarsạgun khobor sakam
  3. Baha sandes
  4. Internet




Meskoć

Meskoć

Kelas re jạpit́ reaḱ kuṛại-

Mit́ṭen Mahasoe kelas re gidrạ ko̠e paṛhaoet́ko kana. Ńel kedae mit́ pạṭhuạ gidrạe jạpit́et́ kana. Mahasoe do̠ uni gidrạe metadea-

Mahasoe: Cet́ khobor, kelasre hećkate khạlim japit́et́ kan do? ṭhokami kanayem!

Gidrạ: Baṅ mahasoe! O̠ko̠r tińreń japit́keda!

Mahasoe: Bam jạpit́ akada! Ma to̠be̠ enḍekhan gạ̃ṛĩ aḱ ńutum Englishte lạime se̠.

Gidrạ: Monkey, Mahasoe!

Mahasoe: Iń samaṅrem no̠ko̠let́ kana?

Gidrạ: Baṅ Mahasoe, puthi do̠ baco̠ń ńel akat́. Iń ma co̠ amaḱ mẽt́ãhã seniń koyoḱ akat́ tahẽn.




Birbol Aḱ phañdre Kombṛoe Saṕ Ńamena

Mit́ dhao Maharaj Akbor aḱ rajosṭire mit́ṭen kisãṛ sodago̠raḱ jo̠to̠waḱ do̠ kombṛo akan tahẽkana. Un okte uni hirdạni akan Sodago̠r do̠ go̠ṛo̠ ńam lạgit́ raj dorbar teye he̠ćena. Un jo̠khe̠n Akbor Birbol do̠ uni kombṛo sendra ńame babotre sodago̠r goṛoae lạgit́e nehõradea.

Uni calaḱ-cạtur Birbol maharajaḱ hukumte kombṛo sendrae dhurạuena. Uni do̠ pạhilre sodago̠r são gapalmaraoe po̠rto̠nkeda. Sodago̠r do̠ un okte Birbole baḍae ocokedea je̠, noa babotre aćren mit́ boehae saebotae kana mente. Thoṛa cinhạ ńamkate Birbol do̠ sodago̠rren sanam boeha ko̠e ho̠ho̠ jarwaket́koa ar e̠kkal sanamko pantete gente geteć teṅgoḱe metat́koa.

Tin okte onko sanamko ona kombṛo kan babotrey lạiat́ko khan, sanamko baṅkeda. Ar noa ma onkakange. Inạ kate Birbol do̠ mit́ map reaḱ mit́ṭen kate sạjại hisạbte ṭheṅgae hạṭiń baṛawat́koa. Inạ tayom calaḱ okte sanamko̠e metat́koa, Ape modre o̠ko̠e do̠ uni mạlikaḱ dhon-dạulạte kombṛo akat́ uniaḱ sạjại do̠ darakan metaḱme gapa bhitrire bar (2) inchi ḍheroktaea.

Inạ dosar hiloḱ tin okte Birbol do̠ sanamkoaḱ ṭheṅga bidạu lạgit́ uni sodago̠r se̠ mạliki ren sanam boehakoe ho̠ho̠wat́koa, un okte ńelena mit́ boehawaḱ ṭheṅga do̠ bar inchi kạṭić macha.

Ona tạṅkhi katećge Birbol do̠e aṭkarkeda sạri kombṛo okoeṭaḱ kanae mente. Inạ tayom uni kombṛo do̠ raj dorbarteko idi maṛaṅkedea. Ar Maharaj do̠ kombṛo lạgit́ niṭ akat́ sạjại hõe emadea. Ado̠ uni Sodago̠r do̠ Birbol ṭhen baḍae hatao lạgit́e kulikedea, cet́ lekate kombṛoe saṕ ńamkedea mente. Uni Birbol do̠e roṛ ruạṛadea, ạḍi algatege noa do̠ń kạmikeda. O̠ko̠e do̠e kombṛo akat́, uni do̠ aćaḱ ṭheṅga bar inchi mae ge̠t́ kạṭićlet́, noa hudis kate baṅma aćaḱ ṭheṅga do̠ nahaḱ bar inchi lạtu ńõgo̠ḱa.




December Bhitrite Ṭikạ Kạmihora ko̠ hoe Purạuḱa mente Sastho Montriwaḱ As Menaḱa

Calaḱ kan serma reaḱ metaḱme, December dhạbićte buster doge selet́ amdaj akat́leka jo̠to̠ hoṛ bhitrire ko̠ro̠na rog reaḱ ṭikạ em hạṭińoḱa mente as ar biswạse do̠ho̠ akada Sastho ar Poribar kollan Montri Jahid Malek.

Hola Sombar (07 February) Montrisabha re mit́ bạisi se̠ dupuṛuṕ mucạt́ kate Khoboriạko noa kathae lại lahawat́koa.




Lelha Tayan Ar Toyowaḱ Golpo

Tayan ar Toyo bana hoṛte cas-bas kin ehoṕ lạgit́. Ado̠ cet́kin cas abada, bana hoṛ guni-bhabiḱkin dhurạuena. Ackage ạlu cas reaḱ disạ hećat́ kin bo̠ho̠ḱre. To̠be Tayan do̠ nonḍe thoṛa bude khemaokeda. Ạlu do̠ hasa latar reaḱ jo̠ kana. Ona reaḱ dare do̠ hasa cetanre, onate do̠ jãhãn kạmi baṅ hoyogoḱa. Noa do̠ lelha Tayan baḍaege bae baḍaea.

Uni do̠e hudisket́a ạlu do̠ paseć dare reaḱ jo̠ kana. Onate Toyo e̠ḱreye lạgit́e menkeda, dare cetan seć do̠ ińaḱ ar re̠he̠t́ se̠ć do̠ amaḱ. Ańjo̠m kate Toyo do̠ muluć muluć landawanteye menkeda, acha. Inạ tayom tin okte ạlu hoyena, Tayan do̠ un okte ạlu dare get́ kate oṛaḱe ạgu samṭao keda. Ạgukateće ńellet́ kan mit́ṭen jo̠ hõ bạnuḱ. Un okte bạihạṛ calao kateće ńellet́ kana Toyo do̠ jo̠to̠ ạlu samṭa sạmtiye idi cabao akada. Tayan do̠e hudis ket́a, sạrige tho̠, ạḍi kajakiń eḱṛe ocoakana. Acha, ar mit́ dhao iń ńela hãḱ.

Inạ tayom do̠ hoṛo̠ kin cas keda. Nia dhao Tayan do̠ mon montey hudiskeda, jãhã lekatege ar bạń eḱṛe ocoḱa. Onate laha laha Toyo ye metadea, niạ dhao iń do̠ cetan se̠ć do̠ o̠ho̠n hataoa, niạ dhao iń do̠ gonḍa se̠ćge emạńme. Ańjo̠m kate Toyo do̠ ekkal muluć macha landa ńõḱ kateće menkeda, acha, onage hoekoḱ ma.

Ado̠ tin okte hoṛo̠ hoyena, Toyo do̠ sanam hoṛo̠ ge̠t́ samṭao idikeda. Tayan do̠ niạ dhao ạḍitet́e rạskạḱ kana. Mon montey hudisoḱ kana are landayet́ kana, hasa la kateć jo̠to̠ hoṛo̠ do̠e hạr samṭaoa mente. Me̠nkhan hasa la kateće ńellet́ kana onḍe do̠ cet́ge bạnuḱanaṅ. Eken budạ se̠ busuṕ koe ńam baṛakeda. Un okte Tayan do̠e menkeda am tuluć do̠ ar o̠ho̠geń caslea. Ạḍitet́em e̠ḱṛeyediń kan do̠!

Tayan do̠e ńelkeda, uni do̠ Toyo são baṅgey daṛeḱ kana. Un oktey hudiskeda, uni do̠ ḍher paṛhaoḱe baḍaea, onate khạli ińe e̠ḱṛeyediń kana. Iń do̠ o̠lo̠ḱ paṛhaoḱ bạń baḍaete,uni são bạń daṛeaḱ kana. Aema ghạṛić hudis-bhabna kateće niṭ keda je̠, aćren eyae goṭen koṛa ho̠po̠n do̠ Toyo ṭhene sikhạu paṛhao ocokoa. Onate dosar hiloḱge aćren gidrạko Toyo oṛaḱe ạguket́koa. Toyo do̠ un okte bhugạḱ bhitrire duṛuṕkate kaṭkome jo̠met́ ko tahẽkana. Tayan do̠ he̠ć seṭer kate hohoye e̠hoṕena, Henda, gate Toyo menama se̠ baṅa?

Toyo do̠ bahre he̠ć kateće menkeda, cet́ kana boeha? Tayan do̠e menkeda, henda boeha, ińren koṛako am ṭheniń ạgu akat́koa. Thoṛa sikhạu paṛhakotińme se. Ona do̠ alom mena, eyae dinre eyae goṭen gidrạ kotam do̠ń e̠kaleń cet́ ocokoa. Ańjomte Tayan do̠ ạdi ãṭe kusiyena. Onate Toyo hirlạ reye do̠ho baṛa oṭokat́koa.

Un okte Toyo do̠ onko modre mit́ṭen danaṅ se̠će idikedea, are metae kana mase̠ paṛhaome, jo̠maṅ jomạń, cet́ leka ikạuḱa Tayan ho̠po̠n? noa menkate, uniaḱ dạbi peṭeć kuṭrạ kateće jo̠mkedea. Dosar hiloḱ tin okte Tayan do̠ aćren gidrạko ńeńele he̠ćena, Toyo do̠ mit́ mit́te bhugạḱ bhitri kho̠ne oḍoḱkate uduḱadea. Turui goṭen do̠ turui dhaorey uduḱadea, mucạt́ dhaoić do̠ bar dhaoe uduḱadea. Lelha Tayan do̠ bae bujạu daṛeada,eyae goṭene uduḱadea mente. Arhõ Tayan do̠e ruạṛ calaoena, ar Toyo do̠ enkage onko ho̠po̠nko modre mit́ṭen danaṅ se̠ć idikate roṛe metadea, jo̠mạń jomạń cet́leka ikạuḱa Tayan ho̠po̠n?

Noa katha menkate, uniaḱ hõ dạbi rạput́kate jo̠m go̠lkedea. Inạ dosar hiloḱ hõ Tayan do̠ ho̠po̠n ńeńele he̠ćena. Nonkage mit́ṭen ho̠po̠nge mõṛẽ dhao kateće uduḱadea, ar mucạt́ utạrić do̠ pe̠ dhaoe uduḱadea. Ar ona ńelte Tayan do̠ ạḍitet́e kusiyena are ruạṛ calaoena. Un okte hõ Toyo do̠ onkage ar mit́ṭen ho̠po̠ne jo̠mkedea. Onkage mit́ mit́te jo̠to̠ hopo̠ne jo̠m ujạṛ cabaket́koa. Mit́ṭen hõ sareć bae do̠holet́ koa.

Un okte Toyo ren oṛaḱ hoṛ do̠e menkeda, nit do̠ cet́laṅ cekaea, upại okor? Tayaṅe he̠ćlen khan celelaṅ uduḱaea? Ho̠po̠n bae ńel ńamleko khan alaṅgeye jo̠mlaṅa nahaḱ. Toyo do̠e me̠nkeda, ńamlaṅae to̠be tho̠e jo̠mlaṅa. Gaḍa hana aṛere ạḍi maraṅ bir gajaṛ menaḱa, dela onḍegelaṅ senjoṅa. Enḍekhan Tayan do̠ bae sendra ńamlaṅa. Ona menkate Toyo do̠ aćren oṛaḱ hoṛ soṅge kateć mare bhugạḱ bạgi oṭokatećkin calaojoṅna. Inạ mit́ ghạṛi tayom khange Tayan do̠ he̠ćkate hohoye dhurạuena, E boeha Toyo okayenam? Okoege bako goṅleda. Un okte bhugạḱ bhitri sendra kateće ńelkeda, Toyo ar ać oṛaḱ hoṛ okoege bạnuḱkina. Eken aćren ho̠po̠n koaḱ jaṅ ńurhạ baṛa akana. Un okte ạḍi kajak raṅgao he̠ćadea. Hante nahte koyoḱ baṛa kate ackageye ńel ńamket́kin gaḍakin paromjoṅ kana.

Ado̠ hohoye ehoṕkeda, teṅgonben! Menkate daḱreye dongot́ kada. Daḱ latarre dạdạr do̠ Tayan leka celege bako daṛeaḱa, ńel ńeltege Toyo ṭhen senkate Toyo waḱ tayom jaṅgae gerket́taea. Toyo do̠ aćaḱ banar jaṅa ghuṭu se̠ćreye do̠ho akat́ tahẽkana. Toyo ren oṛaḱ hoṛ metaḱme ać bạhu do̠ laharegeye rakaṕ he̠ćakan tahẽkana. Tayan he̠ćkate Toyo aḱ jaṅga saṕ torage ać bạhu hoho kateće metae kana, ńeleme se̠ okoe ińaḱ ṭheṅga do̠e saṕ urić akada, mase̠ ṭheṅga do̠ idijoṅme! Noa katha ańjo̠m kate Tayan do̠e hudis ket́a, sạrige tho̠, jaṅga baṅ saṕ kate ṭheṅga geń saṕ akada. Aṛaḱkat́geń jaṅgage saṕ urić lagaoạńa.

Noa hudis kate Tayan do̠ ạḍi usạrage jaṅgaye aṛaḱket́taea, Ar Toyo ma mit́ do̠nte coṭ ghuṭu se̠ćem ńir rakaṕen. Rakaṕ torage ạḍi muruk dạdạṛe dhurạuena. Inạ tayom bir gajaṛ se̠će bo̠lo̠ rophayena. Nit okoeaḱ daṛe menaḱa je̠ Toyo sabea me̠nte. Inạ kho̠nge Tayan do̠ jaoge Toyo ye sendra baṛayede kana. Menkhan Toyo ma ạḍi calak-cạtur kane, ona iạte bae saṕ daṛeae kana.




Meskoć

Meskoć

Bapla oṛaḱre jo̠kho̠n jãwãe koṛa aćtet́geye enejoḱa-

Mit́ṭen pagla garo̠d re jo̠to̠ pagla ko e̠nejoḱkan tahẽkana. Khạli mit́ṭen pagla do̠ e̠kkal nijhume duṛuṕ hape akana. Ḍaktor do̠ uni pagla ńeltey hudiskeda, pase̠će phạriạu akana nui do̠. Onatey kuklikedea-

Ḍaktar: Jo̠to̠ ko enejoḱ kana, bogete ko rạskạjoṅ kana, ar am do̠ cedaḱ bam enejoḱ kana?

Pagla: Haere ḍaktar am do̠m gadha kana se̠ cet́? Bapla oṛaḱre jãwãe beṭa do̠ tis hõko enejoḱa se̠ cet́?

Ḍaktar: Am do̠m jãwãe kana?

Pagla: Hẽ̠ hẽ̠, jãwãe kạnạń. Do am hõ se̠nkate eneć joṅme.

 




Gopal Do̠ Aćren Jãwãe Go̠mkete Dulạṛede Kana

Ato-paṛare bogete aema hoṛaḱ gharońjkore hopoera-jãwãe go̠mket́ peṛaḱ ko he̠ć akana. Ona ńelte Gopal ren oṛaḱ hoṛ do̠ Gopale metadea, Am do̠ cet́ lekan hoṛ kanam! Jãwãe ạguge bam roṛ baṛaeda. Bar serma hoyena, e̠nre hõ mit́ dhao gan hõ jãwãe do̠ bam ạgu legaledea?

Ać bạhuaḱ katha ańjo̠m kate Gopal do̠e me̠nkeda, Jãwãe ạgu do̠ ko̠m katha kana! Tinạḱ kho̠ro̠c lagaḱa lạime se̠? Gopal aḱ katha ańjo̠mte ać bạhu do̠e  me̠nkeda, ńelet́meạń am do̠ bhage hisạbiạ hoṛ kanam tho̠. Raj oṛaḱ kho̠n unạḱ kạuḍi -poesam ạguyeda, iń do̠ cet́ katha hõ ar bạń ańjo̠ma. Teheń-gapa bhitrire jãwãe bam ạgulekhan iń do̠ baba oṛaḱiń calao joṅa.

Gopal do̠e hudis baṛaket́a, niạ dhao do̠ jãwãe baṅ ạgukate upạige bạnuḱanaṅ. Ona iạte ạyuṕ bela do̠ jãwãe ante oṛaḱteye he̠ćena. Jãwãe ạgu tayom amdaj mit́ cando hoyoḱ kana. Jãwãe do̠ ho̠ńhar oṛaḱ bạgikate calaḱge bae re̠be̠n kana. E̠nte duṛuṕ duṛuṕ nonkan bhage bhage jo̠maḱ do̠ okarey ńamkea?

Jãwãe koṛa do̠ hanhartet́e metae kana, nonḍe he̠ćkate ạlińaḱ hoṛmo do̠ jaoge mońj akantạlińa, onateleń menet́kana ar thoṛa gan dinliń tahẽ nõḱlenge. Jãwãe aḱ katha ańjo̠m kate hanhartet́ do̠ ạḍitet́e kusiyena. Uni do̠e menkeda, tinạḱ din monama unạḱ dinge tahẽnoḱme. Ho̠ńharme ma nit banar tite kạuḍiye ạguyet́ kan. Henda baba, ma am do̠ tahẽnme.

Hanharea waḱ gapalmarao ańjo̠mte Gopal do̠ mon monte e̠kkale edreyena. Baṅ ar baṅ. Jãhã lekatege, jãwãe do̠ kol kae hoyoḱa, baṅkhan puńji jarwa akat́ kạuḍi hõ bhaṅgao hoyoḱtińa. Jãwãe ạsul se̠ hạti ạsul!

Mon monte bud khaṭao kate jãwãeye metadea, henda jãwãe noa atore ạḍi kajak kombṛo ko upel akana. Nõḱõe limu darem ńelet́ kan, noare hajar hajar limu jo̠ḱ rehõ iń do̠ okte nạpit́re o̠ho̠n ńe̠l ńama. Ạkhriń lekhan jaoge poesa hoekoḱa honaṅ.

Am do̠ baba noa limu dare se̠n nońjoraḱme hãḱ. Jo̠to̠ okte nońjor baṅ kate, cando hạsur tayom thoṛa nońjoraḱme hãḱ hại. Marsal ko ạ̃ṛićkate bar-pe din onte dare sećem nońjor lekhange sạrige kombṛo do̠m saṕ daṛeaea.

Ho̠ńhartet́a katha ańjo̠mte jãwãe do̠e menkeda, am do̠ cet́ge alom bhabnaḱa baba, ińge hãḱ kombṛo do̠ń sabegea. Un hiloḱ cando hạsur okte Gopal do̠ oṛaḱ bhitri bo̠lo̠kateće menkeda okayenam, teheń do̠ e̠kkal lać mońge bạń ạikạuda. Okaleka co̠ jut bạń ạikạuda, bogete bhaṭbhuṭ saḍe kantińa. Dare kho̠n barea limu go̠t́ ạgukate so̠rbo̠t́ benao go̠lạńme se̠. Oṛaḱre ar jãhãn marsalaḱ baṅ tahẽkante Gopal ać bạhu do̠ kãṛãṅ kãṛãṅ ńutrege limu ạgui senena. Uni jãwãe koṛa do̠ kombṛo saṕ lạgit́ tạṅireye tahẽkana. Kombṛo me̠nte hanhartet́e hạṛub go̠lkedea.

Kikiạu ańjo̠mte Gopal do̠ soṅge soṅgeteye bạti marsal ante dạṛ ạgukeda. Un okte hõ e̠kkal jãwãe koṛa ma hanhartet́e hạṛub akadea. Gopal ona ńelltey menkeda, Nõḱõe noa amaḱ monre tahẽkana jãwãe. Mucạtre hanharmegem hạṛubkedea.

Gopal ren bạhu do̠ lajaote dakae oṛaḱ se̠će mohnḍayena, jãwãe koṛa hõ ạḍitet́e lajao paṛayena ar ńindạge hońhartet́aḱ oṛaḱe bạgiada. Gopal do̠ raskạte pinḍạre duṛuṕ kate thamakur jo̠jo̠me ehoṕena.




Teheńaḱ E̠neć-khilạḍko

Criket

Becetan-19 Bissocup Final

Bharot-England

Ạyuṕ 7:00 baja okte

Star Sports 1,Gazi Tv re ńe̠loḱa.

PSL

Islamabad United-Lahore Qalandars

Dhinạṅ 3:30 miniṭ

T-Sports channel re.

Phuṭbol

Bangladesh Premier League

Mohamedan-Sheik Rasel

Dhinạṅ 3:00 baja okte

T Sports youtube re ńel ńamoḱa.

Spanish La Liga

Celta Vigo-Rayo Vallecano

Ńindạ 12:00 baja okte ehoboḱa

T-Sports Channel re ńel ńamoḱa.




Manao Ganao Ḍherena:13 Dopha Batlao Ko Jạrikeda

Ko̠ro̠na virus birudre teṅgo daram lạgit́ calaḱkan manao-ganao 21 February dhạbić ḍher reaḱ Sarkar do̠e niṭ akada. Noa babotre parwana so̠do̠r akana. Parwanare me̠n akana, Noa manao-ganao do̠ 7 February kho̠n 21 February dhạbić calaḱa. Niạ lahare, calaoen 21 January 5 dopha manao-ganao jạri hoelena. Ona do̠ 6 February dhạbić calaḱ reaḱ katha tahẽkana. Niạko din bhitritege manao-ganao reaḱ okto do̠ ḍher são sãote bar dopha manao-ganao sudhrạu lekateko so̠do̠r akada.

Barea chukti do̠ noa kana:

  1. Sãota se̠ dho̠ro̠m akhṛakore mit́ sãe (100) hoṛ kho̠n bạṛti hoṛ baṅ jarwaḱ hoyoḱa. Noako ṭhãikore tinạḱ hoṛ seledo̠ḱko monejoṅ onko sanamko ko̠ro̠na ṭikạ reaḱ certificate se̠ 24 ghonṭa bhitrire PCR Certificate ạgui hoyoḱtakoa.
  2. Jo̠to̠ skul-College bond tahẽna

 Ar inạ chaḍa hõ Ge̠l mit́ dopha batlao se hukum  ko tahẽkana, ona do̠ noage:

  1. Dokan, Market ar bajar re kiriń-ạkhriń ar hotel selet́ okare do̠ bạṛti hoṛko jarwa onḍe do̠ mask horoḱge hoyoḱa. Baṅ khan ạuṛiaḱte ạn lekate sạjại re paṛaḱ hoyoḱa
  2. Office-Adalot selet́ oṛaḱ bahre kore hõ Mask beohar lagaoḱa.
  3. Restaurent re duṛuṕ kate jo̠m ar girạbasoḱ lạgit́ hotel re tahẽnoḱ lạgit́ hõ ṭikạ certificate uduḱ jạruṛ kana.
  4. 12 kho̠n cetan umerren jo̠to̠ Skul-College ren pạṭhuạ gidrạko Sikkha Montronaloy niṭ akat́ tạrik tayom̠ ṭikạ certificate begor sikhạt gãotakore bako bo̠lo̠ḱ ocoḱa.

      5.  Biman ghạṭi, sạmudar ghạṭi ko re Screening soṅkha ḍher hoyoḱa. Port kore jahaj do̠l ko jahaj                bahre hijuḱ okte manao-ganao ko emoḱ hoyoḱa.

  1. Re̠l gạḍi, bus ar lonch kore thoṛa hoṛko de̠ćkoa. Jo̠to̠ gạḍi caḱlaoko se̠ go̠ṛo̠ko ṭikạ hatao hoyoḱtakoa.
  2. Bides kho̠n hijuḱan hoṛko ko̠ro̠na ṭikạ reaḱ certificate uduḱ hoyoḱtakoa ar Rapid Antigen Test hoyoḱtakoa.
  3. Hoṛmo hạṭiń reaḱ mitmit́ ạn-ạriko manao selet́ mask beohar se̠ horok lạgit́ jo̠to̠ mosjid kore sontor ko hoyoḱa. Jilạ prosasok ar upạjilạ nirbahi officer noa do̠ko ńel oroma.
  4. Disạm ren jo̠to̠ hoṛko ko̠ro̠na ṭika ar buster doge hatao lạgit́ sastho ar poribar kollan montronaloy jạruṛaḱ porcar se̠ onkan ạt ko hatao hoyoḱtakoa. Noa babotre totho somprocar montronaloy aḱ goṛo hatao hoyoḱa.
  5. Ko̠ro̠na rog din dinte bạṛti calaḱkate jo̠to̠ lekan akhṛako bond do̠ho̠e hoyoḱa.
  6. Jãhã ṭoṭha kore muskil dosa ńellen khan un okte sthanio prosason se̠ aḍepase prosason re jopoṛao menaḱko são galalmarao kate noa reaḱ be̠bosta hatao hoyoḱa.



Sikhnạt Ṭhaõnako Reaḱ Chuṭi Bar Hapta Ḍheroḱ Kana: Sikhnạt Montri

Disạmre ko̠ro̠na khạtir calaoen 21 January kho̠naḱ 6 February dhạbić jo̠to̠ Sikhnạt Ṭhaõnako bond menaḱa.

Me̠nkhan ko̠ro̠na rog pasnaoḱ baṅ hapeḱkante 6 February kho̠naḱ ar mit́ dhao metaḱme bar hapta lạgit́ Sikhnạt ṭhaõnako reaḱ chuṭi ḍheroḱ kana me̠nte Sikhnạt Montri Dipu Moni do̠e lại lahakeda.