Mahatma Gandhiaḱ Janam Mãhã

Teheń do̠ Mano̠tan Mahatma Gandhi aḱ 151 se̠rma janam mãhã kana. Uniaḱ aso̠l ńutum do̠ ho̠yo̠ḱ kana, Mo̠ho̠n das Ko̠ro̠m chand Gandhi. 1869 se̠rma re̠aḱ do̠sar October Gujraṭ re̠aḱ Pobondor re̠ uni doe̠ janam le̠na. Ar go̠ṭa dhạrtire̠ teheńaḱ din do̠ Ohingsha mãhã hisạb te̠ko manao̠a.

Mahatma Gandhi doe̠ ho̠yo̠ḱ kana Bharot disạm sạdhin lạṛhại rẹn maraṅ ho̠r uduḱíć, o̠na se̠le̠t́ dho̠ro̠m re̠ ạḍi gạkhuṛ leader. Go̠ṭa dhạrtire̠, manwakoak purgạl (sạdhin) ar ạidạri hame̠ṭ lạgit́ uni ṭhe̠n khon ạḍi ae̠ma udgạu ńamo̠ḱa.

Gandhi do̠ Bharot diso̠m ar go̠ṭa dhạrtire̠ Mohatma (Maraṅ Atma) se̠ Baba ńutumte̠ko baḍae akadea. Bharo̠t diso̠m sarkar do̠ uni manoti lạgit́ te̠ Jạtiạri re̠n Baba Me̠nte̠ko manaea. Uniaḱ dhạrti jiṅgi ar hudisko khon aema le̠kan siknạt bon hame̠ṭ daṛeaka.

Do̠sar October do̠ uniaḱ janam mãhã kan te̠ go̠ṭa bharo̠t diso̠mre̠ Gandi Joyonti hisạb te̠ko mano̠t se̠le̠t́ko manao̠ ganao̠e̠da. 2007 se̠rma re̠aḱ 15 June do̠ United Nation sabha do̠sar 2 october International Ohingsha Mãhã hisạb te̠ko lại pasnao̠ akada/ ḍharwạḱ akada. UN re̠aḱ jo̠to̠ diso̠m re̠nkoge no̠a din do̠ mano̠t se̠le̠t́ ko manao̠ ganao̠ lạgit́ko mit́ mon e̠na.

Siknạt te̠ pe̠re̠ć akan Brithis re̠n A̠n be̠pari hisạbte̠ dạkhin Africare koclonoḱ kanko bharo̠t re̠n ho̠ṛkoaḱ ạidạri hatao̠ lạgit́ pạhil andolon/lạṛhại doe̠ e̠ho̠ṕ akada Gandhi, pạhil uniaḱ Ohingsha sulukte̠ hame̠ṭ lạgit́ ae̠ma le̠kan monsubạ ko doe̠ e̠m le̠da. Bharo̠t diso̠m te̠ ruạṛ he̠ć kate̠ uni do̠ mit́ bar re̠ṅge̠ć ore̠ćko, cas-baso̠ḱ ho̠ṛko, ar din kạmiạko soṅge kate̠ discrimination/boisommo kor hatao̠ ar ae̠ma le̠kam koclonko khon upkạrko lạgit́e̠ lạṛhại le̠na.

Bharo̠t diso̠m re̠ak National Kongresh re̠aḱ dạyik se̠ ạyur lạgit́ Gandhi do̠ go̠ṭa bharo̠t diso̠m re̠ re̠ṅge̠ć je̠mon baṅ tahe̠n, Maejuiko sạdhin e̠mako, jo̠to̠ jạtko talare̠ dupulạṛ, lạṭu kạṭić jạtko talare̠ be̠gar je̠mon baṅ tahe̠n, jạtiạri ko kạuḍi se̠ć te̠ hõ je̠monko lahanti daṛe̠aḱ se̠le̠t́ ae̠ma le̠kan boge kạmiko hoyoḱ lạgit́e̠ ḍhạrwạḱ le̠da. Me̠nkhan no̠ako motlob se̠ jo̠s do̠ tahẽ kana Bharo̠t diso̠m do̠ bidạsi aḱ koclon khon rukhạ lạgit́. 1930 se̠rma Gandhi do̠ buluṅ re̠aḱ kor birud re̠ 400 kilomiter (248 mile) jelń ḍanḍi buluṅ Kuckawaje ạyur le̠da. One̠ o̠ka do̠ 1942 se̠rma Engraj sasokko ce̠tanre̠ samna sạmni Bharo̠t aṛaḱ re̠aḱ lạṛhạie̠ e̠ho̠ṕ le̠da. Uni do̠ ae̠ma o̠kte̠ ae̠ma le̠kan karonko te̠ ae̠ma dhom Dạkhin Africa ar Bharo̠te̠ko jail ledea.

Mahatma Gandi do̠ jao̠ o̠kte̠ rege Ohingsha motobad ar sạriaḱ re̠ dhir pure̠ tahẽ kana. Uni do̠ ạḍi sadharon dhạrti jiṅgi tahẽ kan taya ar mit́ ṭe̠n Ashrom doe̠ be̠nao̠ le̠da. Uniaḱ ho̠ro̠ḱ bandeko do̠ tahẽ kan taya Bharo̠t re̠aḱ Nagam Dhuti ar Sal, o̠ne̠ o̠ka do̠ apnar te̠ko be̠nao̠e̠t́ tahẽna. Uni do̠ ạḍi jãhã le̠kae̠ jo̠m ńue̠t́ tahẽna, bạṛti ge tahẽ kana aṛaḱ sakamko. Mucạt́ umẹr re̠do̠ ạḍi bạṛti jo̠ jiniskoe̠ jo̠m akada. Attosuddhi/sạriaḱ ar protibad lạgit́ upạs do̠ tahẽ kan tahẽna.               

Mahatma Gandhi aḱ eae goṭe̠n Dangers to Human Virtue kathako;

Pạhilaḱ:  Wealth/ Dhon Dạlạt – without Work; Kạmi be̠go̠rte̠ tis hõ Dhon Dạulạt do̠ babon hame̠ṭ joṅ daṛeaḱa.

Do̠saraḱ: Pleasure/ Rạskạ – without Conscience; Mo̠ńj hudis be̠go̠r tis hõ dhạrti jiṅgi re̠ Rạskạ babon ńamjo̠ṅa.

Tesaraḱ: Knowledge/Siknạt – without character; Boge cạl-colon be̠go̠r tis hõ mo̠ńj siknạt babon hameṭ daṛeaḱa.

Ponaḱ: Business/Lonbon – without ethics; Noitik se̠ sạriaḱ be̠go̠r bhage lonbonić do̠ babon hoe̠ daṛeaḱa.

Moṛeaḱ: Science/Akel – without humanity; Bhage hudis, siknạt, ạkelko be̠go̠r manwa gun se̠ science pańja do̠ muskil gea.

Turueaḱ: Religion/ Dho̠ro̠m – without sacrifice; dho̠n bo̠do̠l dho̠ro̠m do̠ baṅ ńamo̠ḱa. Bicko̠m dho̠ro̠m pańja lạgit́ do̠ apnar baṅo̠ḱ (tag) jạruṛa.    

Eaeaḱ: Politics/Rajniti – Without principle; Niti/sạriaḱ be̠go̠r tis hõ mittṭen bhage ạyurić se̠ politician do̠ bam hoe daṛeaḱa.

Mahatma Gandhi aḱ no̠a o̠lo̠ḱ se̠ć te̠ń disạ keda Baṅgladesh Santal Researcher & Columnist Manotan Mithusilak Murmu khon o̠l akan puthi “Mahatmar Gandhir Purbo sadhok Jisu Khristo” sạrige sạriaḱ ar dho̠ro̠m be̠go̠r te̠ tishõ bhage ạyurić do̠ babon hoe̠ daṛeaḱa. O̠ne̠ o̠ka do̠ Mahatma Gandhi khon cecet́aḱe e̠mabon kan.




Dhạrti jakat Po̠rjo̠ṭon Mãhã

Teheń do̠ Dhạrti jakat Porjoton Mãhã kana. Covid-19 maraṅ muskil halo̠t re̠ ạḍi bạṛti lo̠ksan hisạb te̠ ńe̠lo̠ḱ kana niạ se̠rma manao̠ ganao̠e̠t́ kan Dhạrti jakat Porjoton Mãhã. Niạ se̠rma re̠aḱ ‘Ato o̠ṛaḱ Lahantire̠ Porjoton’ – bo̠ho̠ḱ katha samaṅ se̠ć do̠ho̠ kate̠ go̠ṭa diso̠mre̠ ‘Dhạrti jakat Porjoton Mãhã’ manao̠ ho̠yo̠ḱ kana. 1980 se̠rma khon United Nation (UN) re̠aḱ go̠ṛo̠ go̠po̠ṛo̠te̠ no̠a mãhã do̠ manao̠ hoyoḱ kana. Teheńaḱ Mãhã re̠aḱ maraṅ jo̠s do̠ hoyoḱ kana Porjoton babo̠t re̠ hoṛko ao̠dhan e̠mako, são̠ta, ạricạli, politics ar kạuḍi/orthonitik upkạrko go̠ṭa dhạrti re̠ pasnao̠. E̠ṭaḱ se̠rma kore̠ ạḍi jọmọk sẹlẹt́ nọa mãhã do̠ manao̠ hoe̠ akana, me̠nkhan ne̠s do̠ ko̠ro̠na bhairas karo̠naḱte̠ Online gapalmarao̠ tahẽ kana, no̠a chaḍa ar ce̠t́ bisoe̠ hõ baṅ tahẽ kana. Ko̠ro̠na re̠aḱ pạhil aghat/haso doe̠ ńam ke̠da Porjotonre̠. E̠to̠ho̠ṕ khon ge bo̠nd tahẽ kana diso̠m ar dhạrti re̠aḱ jo̠to̠ le̠kan Porjotonko. Tour Operators Association of Bangladesh (TOAB) me̠ne̠t́ kana je̠, ko̠ro̠na karo̠nte̠ ko̠mte̠ re̠hõ 5 hajar 700 kạruṛ kạuḍi lo̠ksan hoe̠ akana. Ae̠ma huḍiń se̠ kạṭićaḱ Porjotonko do̠ bo̠nd akana. Baṅgladiso̠m Tourist Board Porjoton so̠ṅge jo̠po̠ṛao̠ me̠naḱko so̠ṅge te̠ye̠ gapalmarao̠ ke̠t́te̠ mit́ mo̠ńj hudis se̠le̠t́ recovery plan do̠ko hatao̠ akada. Diso̠m Mukhiạ Sheikh Hasina aćaḱ ḍhạrwạḱ re̠ye̠ ro̠ṛ so̠do̠r akada je, Porjotonre̠ hoe̠ paṛao̠ḱ kanaḱko o̠na recovery budget re̠ puruno̠ḱa. Biman Poribohon ar Porjoton re̠n Montri Md. Mahabub Ali doe̠ me̠n akada je̠, Abo do̠bon laha idiḱa, o̠nate̠ jo̠to̠ ho̠ṛaḱ go̠ṛo̠ go̠po̠ṛo̠ jạruṛa. Niro̠po̠n ho̠ṛmo̠ tahẽ kate̠ Porjoton center ko calao̠ idi lạgit́ Standard Operating Procedure e̠ho̠ṕ hoe̠ akana. Baṅgladiso̠m re̠do̠ ae̠ma utạr bhage ṭhạ̃iko me̠naḱa, o̠ne̠ o̠ka do̠ o̠kore̠ me̠naḱ jo̠to̠ ato o̠ṛaḱ kore̠.




Sãota Susạṛiạ Ishwar Chandra Vidyasagar aḱ 200 serma janam mãhã

Baṅgali jati kore̠ mẽt́ marsal siknạt re̠n pạhil dute̠ ho̠yo̠ḱ kana Ishwar Chandra Vidyasagar. Nui do̠ e̠ke̠n mare sastor puthi re̠aḱ sanamaḱ pạtiạu baṅ kate̠ apnar bud ar akelante̠ so̠maj susạriạ kạmi ar siknạt marsal je̠re̠t́re̠ maraṅ dạyike̠ purạule̠da.

Niạ Bharot Upomoha diso̠mre̠ maejiu koaḱ siknạt, ạidạri ar ar rạnḍi maejiu koaḱ jewet́ tahẽn bapla aro̠e̠ lạgit́ pạhil khon aćaḱ jion re̠aḱ mucạt́ din dhạbiće̠ lạṛhại idiakana. So̠maj Biggani Marks menakada- “Social life is always practical. All mysteries which mislead theory to mysticism find their rational solution in human practice and in the comprehension of this practice…” sãota re̠n mit́ jiwẽt́ ho̠ṛ me̠nte̠ Ishwar Chandra Vidyasagar do̠ niạ katha aćaḱ khạndri o̠nto̠r khone̠ ãṭkar akada.

Teheń do̠ Ishwar Chandra Vidyasagar aḱ janam din. Nui maraṅ são̠ta susạriạ aḱ 200 se̠rma janam din. 1820 se̠rmare̠ teheńaḱ dinre Pạchim baṅgla Mednipur jilạ re̠aḱ Birsingho ato rey janamle̠na. Apat do̠ Ṭhạkur Das Bandhopadhay ar ẽṅgat do̠ Bhogoboti Debi.  Ar aćren erate̠t́ aḱ ńutum do Dinmoyi Debi. Kạṭić ume̠rre̠ge apate̠t́ aḱ nukri khạtir kolkatare̠y he̠ćle̠na. O̠lo̠ḱ paṛhao̠ḱ do̠ Soṅskriti College, Kolkatarege. Teheń baṅgalire̠n gidrạ ko hudiń ume̠r khon pạhil siknạt puthi o̠ka do̠ go-baba ṭhe̠n khon ko ńam o̠na akho̠r cinhạ puthi do̠ nuigey o̠l akada. Go̠ṭa baṅgali jạtiaḱ bud-akil ar nãwã ce̠hao̠na re̠n maraṅ ạyurić kanae Ishwar Chandra Vidyasagar, uni do̠ lạṛhại akanae̠ Siknạt, ạri-cạli ar gãota lahanti lạgit́. Sanam se̠ć le̠kate̠ noko baṅgali jatiy laha akat́koa. Nui khạtir te̠ge te̠heń baṅgali do̠ dhạrtire̠ man ar mahima re̠aḱ ṭhạ̃i re̠ko lahaakana.

Ne̠be̠tar Baṅgla pạrsi re̠aḱ man mano̠t ar ae̠ma bhage puthiko o̠l akada Ishwar Chandra Vidyasagar jeleka- Sokuntula, Meghdut, Betal Poncoo Biṅsotir Baṅgla torjomao, Seakspear aḱ o̠l Comedy of Erors torjaomao kate Bhranti Bilas ar e̠man te̠aḱko.

Maejiu gãõta lahantire̠ iskul bandhao̠, Sarada ạn, Rạnḍi maejiu bapla re̠aḱ ạn phe̠rao̠ lạgit́ ać aḱ jibone̠ reaḱ mucat́ lạṛhại akana un o̠kte̠ re̠aḱ So̠maj se̠ gão̠ta sason be̠bo̠stha tuluć. O̠na lạgit́ maraṅ mit́ o̠no̠liạ Tarasoṅkore̠ me̠nakada- baṅgali maejiukoaḱ pujạ o̠ṛaḱre̠ e̠ṭaḱaḱ ko ḍo̠bo̠ḱaḱ tuluć nui Ishwar Chandra Vidyasagar hõ ḍo̠bo̠ḱ ae̠ jạruṛa. Aćaḱ jion re̠aḱ mucạt́ din ko̠re̠ niạ gãõta ce̠tan ạḍi ạṛis kate̠ Jhaṛkhanḍ re̠aḱ karmaṭare̠ o̠ṛaḱ kate̠ o̠nḍe̠nko nira̠la kharsala mo̠nan ạdibạsi ko tuluće̠ bo̠so̠te̠na. Sãota Susạriạ, dayawanić, sahosan maraṅ hoṛ Issor chandro Biddasagar do̠ 1891 se̠rma 29 july cando do̠ aćren sanam  pạṭhuạ sãota ko khon bidại hatao̠ kate niạ dhuṛi dharti reaḱ mãyãe bạgiada.

Teheńaḱ dinre  nui maraṅ ake̠lan sãota susạṛia Isar Chandra Vidyasagar aḱ 200  (bar sae serma ) janam mãhã lạgit́ taheyena aema aema manot johar! Manwa sãota ạyuroḱ ma uniaḱ bhạlạianḱ udoḱ daharte.




Teheń do Kaji Nojrul Islamaḱ Gujuḱ Mãhã

Teheń Lukkhibar Baṅga  bhado̠r cando 12 mãhã (27 August) Baṅgla ren literature, abo jạtiạri ren O̠noṛiạ (Kobi) Bidrohi Kobi Kaji Nozrul Islam aḱ 44 serma gujuḱ Mãhã. 1975 serma reaḱ 15 August maraṅ goć gopoć 1 serma tayom ge 1976 sal dukanaḱ cando rege Shekh Mojib Medical University Haspatal (Pạhil PG Hospital) kho̠n dhạrti jiṅgi do̠ye bạgiat́ tahẽna.

“Disạiedạń teheń uniaḱ mucạt́ ạyuṕ bela –

Ińdoń tiṅgo akan (Rohinu) niạsaḱre,

Am do̠ hanasaḱre ạtuḱ ḍheo.

Ona bidạ o̠ktere Kiriạ lenam gate ińren,

Do̠ho̠e ńam amaḱ monere,

Ruạṛ hijuḱte enejoḱalaṅ arhõ, Ona mare eneć.

Teheń bam heć len khan hõ,

Ińaḱ mẽt́ daḱ joro jorote calaḱ

Am do̠ iń bạń sendra ńam me.”

Teheńaḱ no̠a din re “The Santals Times” seć khon tahen kana; khạndri ontor khon aema aema manot!

Jạtiạri Kobi Kaji Nozrul Islam 1306 serma 11 Josṭo cando̠ Pạchim baṅgla Bordoman Jilạ reaḱ Curuliạ ato reye janam lena. Abo joto kogebon baḍaea uniaḱ hoho ńutum do̠ tahẽ kana ‘Dukhu Miya’. Ać Baba Kaji Fokir Ahmed ar gogo Jaheda Khatun. Baṅgla oloḱ ren phurgạl Onoṛiạ(Kobi) hisạbte ạḍi oprom menaḱ rehõ, Mit́ sećte do̠ Onoṛiạ(Kobi), gayan, golpo, natxok, reporter.. Uni do aema utạrgan sereńko benao̠ katet́ baṅgla reaḱ dhạrti jiṅgire ạḍi manot thạ̃i reye seṭer akada. Dulạ̣ṛ̣, Bidroho/Raṅgao, sammobad// ar udgạuren Onoṛiạ(Kobi) Kaji Nozrul Islam aḱ Saõhet́, sereń soṅge koclon khon jạtiạriko rukhiạ lạgit́e udgạu akat́ koa. Baṅgladisom reaḱ maraṅ hul rehõ uniaḱ saõhet́ ar sereńko teye udgạu let́ koa. Onoṛiạ(Kobi) Kaji Nozrulaḱ saõhet́, sereń ar literature kạmi kote Baṅgla reaḱ literature do̠ nãwã rupe sirjạu leda. Uni do̠e tahẽ kana Samgeḱ cehaona ren olokić. Uniaḱ oloḱ sećte jạtiạri jion re Samfeḱ cehao̠na pasnao̠ lạgit́ ạḍi aema do̠e kurumuṭu leda. Uniaḱ saõhet́ ar sereń te baṅgla ren jo̠to̠ manwa koge jae jug hạbić koclonko khon bańcao reaḱ hore uduḱ akada. Baṅgladisom Phurgạl tayom tege Jạtiạri ren Baba Boṅgobondhu Shekh Mojibur Rahman do̠ Bidroho/Phurgạl Kobi Kaji Nozrul Islam aḱ gharońj ren jotoko nãwã Phurgạl Baṅgladisom teye ạgulet́ koa. Disom reaḱ manot te Baṅgladisom re uniaḱ tahen reaḱe bondobos leda, Eken ona do̠ baṅ bickom Dhanmonḍi re mit́ ṭen oṛaḱ hõye emade tahẽna.

-Tumal akana; BSS




15 August Baṅgladisom reaṅ mit́ Bhaban Din

Teheń do 15 August, goṭa disomre maraṅ duk din. No̠a dinre abo Baṅgladisom reaḱ hoe-serma, dari-nạṛi hoe raḱ leda. Saon cando, 1975 serma reaḱ 15 August mit́dol ulbuliạ ar bạrić horteko taṛam let́ miliṭạry koṛako disom shạdinren asol hoṛ Jạtren baba mente ganao akade Baṅga bandhu Shek Mujibur Rahman ko ṭhu goć ledea. Teheń do 45 dinisạ mãha kana.

1975 Serma reaḱ 15 August gogoćko do Baṅga bandhu Shek Mujibur Rahaman saõte uniren oṛaḱ hoṛ Shek Fajilatunnesa, koṛa Shek Kamal, Shek Jamal, Shek Rasel, Shek kamal ren oṛaḱ hoṛ Sultana Kamal, Jamal ren bahu Roji Jamal, Baṅga bandhu ren boeha Shek Naser, SB officer Siddikur Rahman, Cornel Jamil, Military member Soiyad Mahbubul Haq; ona okterege arho gogoć ko do Baṅga bandhuren bhạgnạtet́ Shek Fajlul Haq Moni oṛaḱ ko seṭerente Shek Fajlul Haq Moni, Fajlul Haqren bạhu Arjumoni, Baṅga bandhuren Teńatet́ Abdur Rob Serniyat oṛaḱ ho ko eset́ket́ te ko goć ket́ koa. Onḍe ko goć ket́ koa Abdur Rob Serniyat, uniren kuṛi Baby, koṛa Arif serniyat, goṛom koṛa Sukanto Babu, Abdur Rob Serniyat ren lạṭu boeharen koṛa Sajib Serniyat ar mit́ peṛae tahekana Bentu Khan. Bangladisomren kukmuguru ar benaoić kanae Shek Mujib do. 1971 march 7,  Banga banduaḱ hoho tege dilgạriạ Santal hopon koho jiwi alaekate disom rukhiạ ar sạdhin lạgit́ko lạṛhại lena. 1972 serma reaḱ 4 November constitution bahallen hiloḱ onatege sodorleda Baṅladisom reaḱ asol khunṭi do hoyoḱ kana jạtiạri (nationalism), sãota (socialism),  Gãotaren sanamko hotete ạyur se Gonotontro (democracy) ar secularism. Noa dhạrtire tinạḱ din Bangladisom tahena, unạḱ din ńutum tae do sermaren joloḱ ipil leka jolok taya.




Bo̠ṅgo̠bandhu Shekh Mojibur Rahman aḱ 45 Serma Gur Mãha

Bãṅgali jạt ren Disạm Baba aḱ oloḱ duṛup katet́ in disạ ket́ tińạ khaṭo Itihas. Ińaḱ disạ re 1996 sal pạhil dhom Dhaka teń senlena tạrik ar cando do ạḍi bes bạń disạyeda. Inaḱ noa calaḱ hor redoẽ tahẽkana Manotan Advocate Norendronath Tudu ar Cundạ Maranḍi. Rajshahi rele deć ena ńindạ amdaj 10 baja seć. Ạḍi aema hudis ar gando̠ṅ tegi night coach cetan reńtahekana. Boguṛa re menaḱ ‘Food Village’ re bus do teṅguyena. Joto hoṛko pheḍena. Iń do un hạbić ạḍi hudis re. Advocate Norendronath Ṭuḍu doẽ hoho keda Mamu phedoḱ hoyoḱa. Ińaḱ kukli do cedaḱ? Adoe lại ạdińa, nonḍe do mit́ ghạṛi teṅgona, aṕ-hutum moḱako hoṛ, thoṛa ca̠ na̠sta se daka utukohom jom daṛiaḱa.

Onka leka joto kạmiko sạt baṛa katet́ hoṛ aṛe re menaḱ ca̠ dokan regi teṅgu katet́ ca dokin ńũ keda. Ar iń doń hudisoḱ kana ńidạ hõ ca ko ńua? Daka ko joma? Ńindạ ho busko calaḱa. Tisho baḍae ma baṅ tahẽkantińa. Nitoḱ do somoe hoẽyena ar ho bus re dejoḱ hoyoḱa. Bus do calaḱ tegi menaḱa, menkhan ińaḱ jạpit́ do baṅ hoyoḱ kana hẽ́oa begor te. Dhaka reaḱ Kolabagan le teạḱ keda. Menkhan bus khon bale phedoḱ kana ńindạ gi karonte, baṅma pheḍ katet́ amaḱ ṭhại tem calaḱ khan ńũt gite horre eset́ katet́ ḍaku do amaḱ ṭaka poesa selet́ joto daman jinis doko hatao cabae tama. Onate gaḍire duṛuṕ katet́ ge mońj aṅga marshal katet́ nirik akat́ ṭhại tele senena.

Ạḍi aṭ iń disạ yeda dosar din do tahẽ kana 32 No. Dhanmunḍi hiri reaḱ din.  Iń ren ạ́yurić hisạb te doe tahẽkana Adivạsi cetaṅ re onoliạ columnist, Rescuers Manotan Mithusilak Murmu. Ạḍi mon selet́ 32 No. Dhanmonḍi doń ńel purạo keda. Ińaḱ monre bạṛti hudis ar bhabna doń buj keda, cetan seć deć rakaboḱ siṛhi ṭhen ge Baṅgali jatiren Baba Bongobandhu Shekh Mojibur Rahman doko ṭhu goć ledia 15 August 1975 serma. Ona din regi soṅge te arhoko tahekana ać ren oṛaḱ hoṛ Shekh Fojilatun necha Mojib, Koṛa Shekh Kamal, Shekh Jamal, hudiń gidrạ Shekh Rashel selet́ arho aema hoṛko.

 Onate teheń do Itihas ṛeaḱ sakam re ạḍi bhabna din kana. Ona te iń seć khon baṅgali jatiren baba selet́ uniaḱ gharońj ren jotoko ńutumte bhabna selet́ iń disạ et́ koa. 1952 sal reaḱ Pạrsi laṛhại khon ehoṕ kate 54 reaḱ Jukto front Nirbacon, 58 reaḱ Shamoriḱ Sashon Birodhi laṛhại, 66 reaḱ 6 goṭen khojoḱa, 69 reaḱ Gono obhutthan, 70 reaḱ Election/haṕrao selet́ Bangali koaḱ Mukti ar Ạdhikar ạdại hatao lạgit́ joto lekan laṛhại, hudis ar kạmi ṛe ạyurić hisạb teye tahẽkana ḍisam baba Bongobondhu Shekh Monjibur Rahman.

Onkagi 1971 sal rehõ Jạtiạriko lạgit́ kukmuẽ ńel leda Bongobondhu Shekh Mojibur Rahman ar uniaḱ ạyurte Baṅgali Jạtiạriko hameṭ keda ạḍi maraṅ ahkaoanaḱ Sạdhin Disạm. Bạṛić ḍako danderko do Boṅgobondhu Shekh Monjibur Rahman ko goć ledirehõ, uniaḱ kukmu ar so̠not kami do bako goć caba daṛiada. Onkate aćren Maraṅ Kuṛi ạḍi Manotan Disạm ayurić mukhiyạ Shekh Hasina do Bongobondhu aḱ kukmu Sona disạm benao lạgit́ siń ar ńindạ ombaḱ ekhoṛome kạmi kana. Baṅgali jạtiren Babawaḱ bhabna gi soṅge katet́ Boṅgobondhu ren Maraṅ Kuṛi Manotan Ḍisam ayuṛ ṛen mukhiea Shekh Hasina aḱ ayurte nitoḱ do digital Bangladesh benao rakaṕ lạgit́ ạḍi kurumuṭu katet́ẽ kạmi kana.