Goṭa Dhạrti Mahasoe Mãhã

Teheń Aṭhwar din (5 October) goṭa dhạrti mahasoe mãhã din kana. Jao serma reaḱ 5 October do goṭa dhạrti mahasoe mãhã hisạbte manao hijuḱ kana. Baṅgladisom hõ eṭaḱ disomko lekage mahasoe mãhã dine manaoeda. UNESCO reaḱ goṭa lekate 1994 serma khon jao sermage noa din do manao hijuḱ kana.

Goṭa dhạrti mahasoe mãhã manao reaḱ karon do kana mahasoe manot ar disạko. Nes bochor mahasoe mãhã reaḱ mul jos katha do kana, ‘Sikhnạt Kạmi sanamkoaḱ kurumuṭu marsal’. Cedaḱje, mahasoe doko hoyoḱ kana hoṛ benaoren mimit́ goṭen kạrigol. Mahasoe do eken akel bidiạ do bako emoḱ kana, bickom juạnko nawa piṛhirenko benao rakaṕko lạgit́ aema lekate udgạu arko cehaoet́koa. Jemon do mońj sikhnạt hameṭ kate mit́din akoaḱ jionre, gharońjre, disomre, somajre marsal ko bamber daṛeaḱ ar serma ipil lekako joloḱ. Onka leka tayom daram dinko reaḱ kukmu uduḱ salaḱ ona leka sapṛaoḱreko goṛoako kana.

1993 salre Paris re hoelen UNESCO reaḱ 26 aḱ sadharon sabha re 5 October din do goṭa dhạrti mahasoe mãhã manao lạgit́ ko goṭa keda. Inạkate 1994 serma re pạhil dhao goṭa dhạrti mahasoe mãhã din manaoena. 1995 serma khon eṭaḱ eṭaḱ disomkore ‘goṭa dhạrti mahasoe mãhã’ din manaoko ehoṕena. UNESCO aḱ aṅgoć lekate jao sermage judạ judạ mul jos katha do manao hijuḱ kana.

 




DIBI MELA

Teheń Lukhibar (2 October) setak̕ khonge jạṛi daḱ ar hisit́ hoete serma sapha baṅ tahẽkan rehõ noa Bharotio upomohadesh reaḱ mit́ joto Disom rege ạḍi jomok selet́ DIBI mela do hoe purạuena. Noa Dibi pujạ do jahatinạḱ Hindu hoṛkoaḱ kan enrehõ abo santal hoṛko do noa pujạ okte dãsãe daṛan ar Dibi mela ńel do ạḍi rạskạ selet́ko daṛana.

Onate jao serma reaḱ noa Dibi pujạ do eken Hindu hoṛkoaḱ dhorom porob reaḱ mucạt́ din do eken onko lạgit́ do baṅ, menkhan sanamkoaḱ porob hoe akana. Noa melarebon ńel lekhan Hindu, Muslạ, Buddhist ar Isại dhorom sãote eṭaḱ jạtren ko hõ ko seledoḱ kana. Cox Bazar nagraha ren Saju Barua doe meneda, ‘Bijaya Dashami do̠ nit do̠ e̠ke̠n Hindu ko lạgit́ do̠ baṅ, Baṅgali koaḱ be-jaman( Osomprodayik) porob hoe akana.

Dibi Murti reaḱ ḍubuć do̠ 5:30 baja seć khon puja pạriạko se naeke ko hotete mantar ko paṛhao katet́ e̠ho̠ṕ akana. Dhol/Ḍhak reaḱ rãhã são sãote don kocoṛ  ạḍi rạskạ hoṛmo ar mon te, murti ko do mit́ mit́ oka do pukhrire ar oka gaṅga koreko ḍubućket́ koa.




PAUL OLAF BOḌḌING Sahebaḱ Gur Mãhã

Teheń do̠ santali pạrsi sãohẽ̠t́ren maraṅ pạrsi guru ar maraṅ ạkilạnić ạḍi mano̠tan Bodxḍiṅ sahebaḱ 87aḱ gur serma kantaea.

Teheńaḱ tạrikge Norway disomren ńutuman miso̠nạri Paul Olaf Bodding do̠ 1938 sermare reaḱ 25 septẹmbor Denmark disom reaḱ Odense ńutumanaḱ jaegare setaḱ jo̠khe̠cye bhindạṛena ar tarasiń 2.30 baje leka aćren dulạṛiạ juri Christine Larsen Bodding aḱ ho̠bo̠rre mucạt́ sahẽ̠t́e sahẽ̠t́leda. Un jo̠khe̠ć uniaḱ ume̠r do̠ eae ge̠l pe̠(73) serma tahẽ̠kantaea. Christine Larsen Bodding do̠ ńutuman ḍakṭo̠re tahẽ̠kana me̠nkhan Isor Babawaḱ hoho hoelen khan calaḱ ho̠ṛ do̠ o̠ko̠e hõ̠ bam ruạṛ daṛewaea.

Boḍiṅ sahebe calao lahaente santali sãohẽ̠t́ reaḱ ạḍi maraṅ loksange hoyena. Santali sãohẽ̠t́re uniaḱ oka e̠ne̠m menaḱ ona do̠ heṛan maraṅ gea. Uniaḱ noa santalko lạgit́ oka enem do̠ o̠ko̠e hõ̠ pase̠ć tis hõ baṅko jaḱ tioḱ daṛeaḱa.

Uniaḱ irạl ge̠l eaeaḱ gur sermare santalstimes gharońj seć khon ạḍi aema mano̠t johar ar baha malale calae kana.




Suluk lạgit́ kạmi

Dhạrti reaḱ suluk do̠ jạt, dhorom, rạṅgao, ạri-cạliko reaḱ begarko bạgikate dhạrtiren sanam manwako talare suluk, boeha ar be-jạruṛaḱ ạri-cạli kana. Noa do eken lạṛhại baṅ tahen reaḱ mane do baṅ kana, bickom manwa ạidạri, ạri-cạli, sikhnạt, ar ạri-cạli hotete sanam lekan lạṛhại ar be-sạritet́ ko cabae ar sạriaḱ ar ạḍi rạskạ dhạrti benao reaḱ jạruṛ kana. Noa kạmi purạu lạgit́ mit́ maraṅ jegeṭ’riạri sãota lekate̱ kạmi kana ar jao serma 21 september hiloḱ jaha͂re̱ jạt pạrsi din manaoet́ kana.

Kobi Jibanananda Das do̠ ạḍi din laha aćaḱ po̠ro̠b re̠ye̠ o̠l akada je dhạrti re̠ suluk do̠ bạnuḱa. Onka leka ar ho ar mit kobi doe ol akat tabona; “iń thakao akan atma kanań, jiwi sagar saṅge thir akana, Nạṭor ren Banalata Sen do bar dhao suluke emkeda” – ‘Banalata sen’ ponoy seć khon.

UN Secretary General aḱ office khon: O̠kte̠ re̠ ạḍi jạruṛ gea je, ạḍi jạruṛ okte re̠ sanamkoge sạriaḱ lạgit́ ko kurumuṭueda.

Dhạrti reaḱ ạḍi utạr kạmi ko talare jion ko ḍeṅga aṭkar idiḱ kana, gidrạkoaḱ kạmi ko ḍeṅga aṭkar idiḱ kana ar lạṛhại reaḱ kại ar ḍher kạmi ko talare manwa koaḱ asol ạidạri ko ḍeṅga aṭkar idiet́ kana. – UN ren maraṅ sạkhiạ anṭonio guṭerres

Nit́ do̠ sạriaḱ dhạrti lạgit́ kạmi me,” Onka leka teheń do National Agency for Green Revolution aḱ ạyur ar hohote Mennonite Center Committee Peace building aḱ gorote 50 mõṛe gel hoṛko sohor seṭer lena. Ạḍi daman kathako lại sodorre selet́ko tahẽkana manotanko. Entet́ goṭa dhạrti, disom, somaj, gharońj, juri-pạri, boeha ko talare be-suluk do calaḱ kana. Noako be-suluk khon oḍok se sontor tahen lạgit́ ạḍi daman kathate sanamko sontor ocoket́ koa. Baṅgladisom re suluk ạgui lạgit́ ạḍi ãṭ doe kạmi kana National Agency for Green Revolution. Bạrti doe kạmi kana; Hoṛmo hạṭińko niropon dohoe, Sikhnạt, Ạri-cạliko sãohai ar sanam lekan lahanti kạmi doe kạmi idiet́ kana.

2025 serma reaḱ sukhi hapta re sukhi benao, lahanti ar rukhiạ re̱ jọpọṛ̣ao re̱ dhean emok’ kana. september 21 Sombar khon George Mason Jamiạt reaḱ Jimmy ar Rosalynn Carter Iskul reaḱ́ sạriaḱ ar jạṛuṛaḱ́ kạ̣mi lạ̣git́́ “Sạriaḱ́ benao, udgạ̣u, ar sạriaḱ́ kạ̣mi lạ̣git́́ ạ̣ḍ̣i jạ̣ruṛ̣aḱ́ kạ̣mi” ńutumte 2025 sal reaḱ́ sạriaḱ́ hapta reaḱ́ kạ̣mi ko calaoeda.

Goṭ̣a dhạ̣rti re aema lekate noa din manaoḱ́ kana. Noa serma reaḱ motlob do̠ hoyoḱ kana ‘Sạriaḱ́ lạ̣git́́ kạ̣mi: Global Goal lạ̣git́́ aboaḱ́ as’. Noa din do 1981 sal khon manaoḱ́ kana. Sanam serma khon noa din do New York reaḱ́ UN reaḱ́ mukhiạ oṛaḱ́ re ‘Peace Bell’ jom katet́ noa din ehoboḱ akana. Noa gạ̣ḍ̣i do disạ̣ ocoet́ kana je ‘lạṛhại reaḱ jo do manwa koaḱ gujuḱ kana’.

Ona chaḍa gạḍi ṭhen roḍ re ‘Ḍher din hạ̣bić sạ̣riaḱ globa peace’ noṅkan sombad hõ English te ol akana. Noa din do disạ̣ ocoet́́ kana je, noa dhạ̣rti do aboaḱ́ oṛ̣aḱ́ kana, noṅka tahen lạ̣git́́ do sanam ko sãote sạ̣riaḱ́, gateḱ́, ar bhage monsubạ̣ te tahen hoyoḱ́ tabona. Ar oka dhạ̣rti re suluk bạ̣nuḱ́a ona dhạ̣rti re abo do babon tahe daṛ̣eaḱ́a. Onate bhage te jion khemao sanayet́bon khan dhạrti re suluk dohoe do ạḍi jạruṛ gea. Ona iạte noa din do̠ manao hoyoḱ́ kana. Dhạrti re suluk dohoe lạgit́ okoe ko aema lekan kạmi ko kạmi akat́ se ko kạmiet́ kan onko do noa dinre ko disạ dohoet́ koa. Laṛao, muskil, lạṛhại, lạṛhại, eṭaḱ́ eṭaḱ́ kạmi hotete cet́ hõ muskil do baṅ solha daṛeaḱ́a, barea dhạrti lạṛhại do noage sodor akada je, ona do eken jion ar dhon reaḱ hạnḍi, ar kạmi reaḱ ḍhertet́ ar ḍhertet́ do bạṛti idiḱ́ kana. Onate noa din do dhạrti re suluk reaḱ́ jạruṛ babot́ disạ ocoet́ bona.

Ona dinre UN ren maraṅ secretary António Guterres do̠ sanam manwakoaḱ ạidạri lạgit́ ạḍi ãṭte sạriaḱ dohoe, jạruṛaḱ ko kom ocoe ar jạruṛaḱ ko sạdhin lạgit́ ạḍi jạruṛaḱ kạ̣mi ko kạ̣mi ocoe lạgit́ ạḍi jạruṛaḱ́ kạmi ko kạmi ocoe reaḱ́ ko goṭa keda. Ona chaḍ̣a uni do̠ nit okte reaḱ́ somaj kore bạṛić pạtiạu, hạṭiń ar pạtiạu ạri-cạli reaḱ jạruṛ menaḱ́a mente note kate, sạriaḱ ạri-cạli lạgit́ usạrate laha idi lạgit́ ạḍi ãṭ kạmi lạgit́e hoho keda. Uni doe meneda, suluk do̠ nisại ạri do̠ baṅ bickom monsubạ ar kạmi reaḱ jo kana. Onate uni do̠ dhạrti reaḱ sanam jaega kore calao akan paryavaran reaḱ́ muskil ko ạḍi jạruṛ menaḱa, sạriạk̕ ạri-cạli ko bańcao ar manwa ạidạri ar ạidạri ko ạḍi jạruṛ menaḱa menteye lạ̣i keda.

1945 sal khon UN reaḱ sạriaḱ kạmiạko (China, France, Russia, United Kingdom ar America) do lạṛhại se jạruṛaḱ kạmi begorte apnar ar jạt pạrsi reaḱ jạruṛaḱ ko sạdhin lạgit́ ko goṭa akada. Ona chaḍ̣a hõ disomko do̠ ona tayom khon aema lekan lạṛhại re ko bolo akana. Noa ạkil do̠ pạhil hạṭiń lạṛhại tayom ạḍi jạruṛok̕ kana, ona reak̕ jo̠ do̠ hoyok̕ kana United Nations. Noa do mit́ṭen jạt dhorom ạri-cạli reaḱ ạri-cạli kana, oka do dhạrti reaḱ judạ judạ disom ar jạt ko talare suluk, mit́ṭen ạri-cạli, bujhạu ar gateḱ lạgit́ te benao akana. Dosar hạṭiń lạṛhại tayom ona reaḱ ạidạri lekate United Nations benao rakaṕena. United Nations do̠ dhạrti reaḱ pạhil antar-sarkari sãota kana oka do̠ nit hạbić dhạrti reaḱ sạriaḱ sạriaḱte dohoe reaḱ ạḍi jạruṛaḱ kạmi ko purạu akada. Dhạrti reaḱ suluk do̠ jạt, dhorom, rạṅgao, ạri-cạli begor baḍae kate dhạrtiren sanam ho̠ṛko talare menak̕ suluk, boeha ar be-jạruṛaḱ ạri-cạli kana. Noa do eken lạṛhại begor rajyo̠ reaḱ mane do̠ baṅ kana, menkhan manwa ạidạri, ạri-cạli, sikhnạt ar ạri-cạli hotete sanam lekan lạṛhại ar ạri-cạli ko caba kate sạriaḱ ar ạḍi rạskạ dhạrti benao reaḱ jạruṛ hõe so̠do̠ra.

Noa kạmi purạu lạgit́ United Nations do mit́ jạruṛan jạt pạrsi ạri-cạli lekate kạmi kana ar jao serma 21 september hiloḱ jạt pạrsi din do manaoḱ kana.

Dhạrti reaḱ suluk reaḱ aema lekan ạri-cạli:

Laṛao ar lạṛhại khon bańcao akan rajyo̠: Dhạrti reaḱ suluk do̠ sanam lạṛhại ar lạṛhại ko mucạt́ lạgit́ kana, okaṭaḱ re jãhãn ạḍi bạṛić se ạḍi bạṛić kạmi do̠ baṅ tahena.

Boeha ar mit́ṭen ạri-cạli: Dhạrti reaḱ sanam hoṛko talare mit́ṭen ạri-cạli, mit́ṭen ạri-cạli ar boeha ạri-cạli benao do hoyoḱ kana.

Manwa hok lekako bańcaoḱ: Sukhi somaj re sanam hoṛaḱ ạḍi jạruṛan hok ar sạdhintet́ ko sạbit dohoe do dhạrti sukhi reaḱ ạḍi jạruṛanak̕ hạṭiń kana.

Lahanti ar sthapanaḱ: Dhạrti reaḱ sthapana reaḱ jạruṛ do hoyoḱ kana ḍạrko ḍahar ạgu, sikhnạt ar ạri-cạli reaḱ uskur, ar rajạri sthapanaḱ hotete mit́ṭen ạḍi uskur ar sthapanaḱ dhạrti benao.

Dhạrti reaḱ suluk ńam lạgit́ mọhọtanak̕ bhumika: United Nations (UN): Dhạrti lạṛhại reaḱ ạḍi bạṛić kạmi khon sikhnạt ńam kate dhạrti reaḱ sạriaḱ ar sạriaḱ dohoe lạgit́ kạmi kana. Noa do̠ judạ judạ diso̠m kore sạriaḱ benao, lạṛhại ko khon bańcao, ar manwa ạidạri ko rukhiạ reaḱ ạḍi maraṅ kạmi kana.

Antarjatika din: Antarjatika din do jao serma 21 september hiloḱ manaoḱ kana, ona hotete antarjatika ar gateḱ reaḱ sombad do dhạrti re pasnaoḱ kana.

United Nation do̠ 2025 serma do̠ jạt pạrsi ar biswạs reaḱ serma menteye jạhir akada. Noa resolve do UN ren maraṅ ạyurko hotete pasnao akana, ona reaḱ udgạu do hoyoḱ kana ạḍi jạruṛan galmarao hotete jạruṛaḱ ko sạdhin ar ạyurić disomko talare sạriaḱ ar biswas ko mońj ocoe.

Mahatma Gạndhi khon etohoṕ katet́ Martin Luther King Jr., Dorothy Day khon Malala Yousafzai hạbic̕, no̠ṇde̠ dhạrti ren aema ńutum ḍam ḍahe akan ạyurko ar onkoak̕ suluk reak̕ kathako men akadaa oka tedo̠ ape ko udgạu pe ńama mente as iń dohoeda.




Dhạrti Suluk Mãhã Manotena Tanore re

Aṭhwar hiloḱ (21 September) Rajshahi jilạ, Tanore upạjilạ, Kolma union reaḱ Dorgaḍaṅga bajarre suluk mãhã ńutumte galmarao sabha hoyena. NAGR (National Agency for Green Revolution) aḱ bondobos ar Mennonite Central Committee (MCC) aḱ goṛote galmarao sabha do hoe purạuena.

Dhạrti suluk mãhã galmarao sabhare manotan peṛa lekate seṭere tahẽkana National Agency for Green Revolution ren mukhiạ Mn.Stephen Soren, seteṛe tahẽkana Kolma union pargana Plilip Hembrom, Shahin Academy ren mukhiạ Md.Nur Alom, Dorgaḍaṅga bajar ren namḍak karbạriạ Md.Robiul Islam, NAGR ren Program Manager Prodip Hembrom, Amnura Lutheren Mission Hospital ren Manager Markus Murmu.

Niạ dhao dhạrti suluk mãhã reaḱ mul jos katha tahẽkana “Mit́ṭen Sulukanaḱ dhạrti lạgit́ nit khonge kạmi ehoṕ me.” Noa galmarao sabhare Dorgaḍaṅga bajar aḍepase ṭoṭha reaḱ mõṛẽ goṭen atoren hoṛko selet́lena. Ar noa goṭa akhṛae ạyurkeda Harmonizing Santali, Mahali, Pahari Minority And Bengali Community Relations Through Peacebuilding (HSMPMBCR) ren supervisor Benjamin Murmu.




Dhạrti Jakat Sạhi Mãhã

Calaoen 8 September 2025 St. Andrew’s Junior High School re ạddi jak-jomok selet́ko manao ganao keda Dhạrti Jakat Sạhi Mãhã. Noa sapṛao ar kạmi hora purạu reko tãhe kana SIL Bangladesh ar National Agency for Green Revolution. Disom ar jạt reak̕ jo̠to̠ lekan ạri-cạli do̠ begor sikhnạt nagraha begor do̠ baṅ hoe daṛeak̕a. Ona reaḱ jạruṛ bujhạu lạgit́ ar sikhnạt ko uskur lạgit́ UNESCO do̠ jao serma 8 september hiloḱ ‘Dhạrti Jakat Sạhi Mãhã’ ko manaoeda. Noa din do 1966 sal reaḱ 26 october hiloḱ UNESCO reaḱ 14 tạrik session re jạhirlena. ar 1967 sal khon noa din do jao serma ạḍi jomokte manaoḱ kana. Sạdhin tayom Baṅladisom re hõ noa din manaoḱ kana. Noa dhạrti jakat sạhi mãhã do UNESCO hotete jạhir akana ar   ona reaḱ udgạu do hoyoḱ kana pạṭhuạko, jạt ar somaj lạgit́ paṛhaoḱ reaḱ jạruṛoḱaḱ ko sodor lạgit́.

Tarik: 8 September

Udgạu: Dhạrti reaḱ ạri-cạli babot́ cet́et́kanko cet́ako.

Saṅgọṭhọn: Mit’ Jọm Siknạt, Bigganik ar Sanskritik Soṅgọṭhọn (UNESCO)

Itihas: UNESCO do̠ pạhil dhao 1966 salre noa din ko manao leda ar noa din do̠ pạhil dhao 1967 salre ko manao leda.

Gapalmarao re ạḍi bhage kathako roṛ sodor keda. Baḍae geabon je Sạhi reaḱ marsal jạpit́ kate  aboaḱ somaj ạḍi rạskạ ar bhage lạgit́ kạmi hoyoḱ tabona. Onkage sạhi do jion reaḱ aboaḱ ạyur kana, oka do sạri ḍạr re calao lạgit́te goṛoabona ar jion reaḱ jite ạgu eda.

Teheńaḱ noa Dhạrti Jakat Sạhi Mãhã sećte aboaḱ somaj re sanam hoṛkoaḱ sikhnạt ạidạribon sạbit ocoe tabonpe.

Sohor bajar reaḱ́ ạri-cạli do̠ ato reaḱ khon 10 hạṭiń/percent khon hõ bạṛti gea. Ato oṛaḱ reaḱ́ ạri-cạli do̠ 74.6%, menkhan sohor bajar reaḱ́ ạri-cạli do̠ 84.8%. Ona modre Santal koaḱ do jahan survey se report do baṅ ńam akana. Menkhan ńelogoḱ kana sedai ren goṛomba goṛomgo ar gogo babako chaḍa sanamko geko sạhi daṛeyaḱ kana. Nit̕ okte moca katha tebon ńel lekhan ńelok̕ kana, ḍher kaete sanam ho̠ṛ̣ge sạhi daṛeak̕a Bangladesom santal jạtiạriko. Ińaḱ huḍiń okte re disaet kana je, Bangladesom re Santalko ato oṛaḱ kore Santali mahasoe hotete 1991 salre aboak̕ pạhil sikhnạt do̠ ạḍi jạruṛge hoelena. Nit do̠ pạhil ar maṛaṅ iskul kore begor gạlti te̠ puthi ko̠ e̠mo̠ḱ kana ar kuṛi ko̠ lạgit́ scholarship hõ̠ menak̕a. Aboak̕ ạn renak̕ 17 goṭen ạn re 6 khon 10 serma umer ren gidrạko begor kạmi kate ạḍi jạruṛan sikhnạt em reaḱ jor em akana. Noa ko do̠ paṛhao̠ḱ bạṛti lạgit́ bhage kạmi kana.

Mucạt́ re noa geń disạ ariń uihạr ocobona je, “Siknạt somaj benao lạgit́ abo do mit́kate kạmi ar sanamko siknạt lạgit́ kurumuṭu jạruṛa.” Mit̕ disom reak̕ uskur do̠ ạḍi jạruṛte paṛhaoḱ sãote joṛao menak̕a. ‘Aema pạrsi paṛhaoḱ, bhage jion reaḱ garanṭi’ reaḱ noa ạidạri do̠ ạḍi jạruṛ gea.




Goṭa Dhạrti Ạdivạsi mãhã ko Manotkeda NAGR

Chapainawabgonj jilạ reaḱ Amnura Mission re goṭa dhạrti ạdivạsi mãhã ko manotkeda. Ạdivạsi mãhã ńutumte galmarao sabha ar raskạjoṅ akhṛa hoe purạuena. Noa do NAGR (National Agency for Green Revolution) hotete Amnura Lutheran Mission Hospital reaḱ hall room re hoyena.

Ạdivạsi mãhã manot akhṛare manotan peṛa lekate seṭere tahẽkana NAGR ren ạyurić Mn.Stephen Soren, Dr.Arpona Murmu (ALMH), Manager Markus Murmu (ALMH). Inạ chaḍa hõ NAGR ren eṭaḱ kạmiạko hõ selet́ko tahẽkana. Akhṛare amdaj 40 cetan ạdivạsi hoṛko selet́lena.

NAGR ren ạyurić Mn.Stephen Soren doe menkeda, ạdivạsi hisạbte teheń do gorob reaḱ din kana. Noa disomre aema mãhãko menaḱa, menkhan ona modre abo ạdivạsi ko lạgit́ mit́ṭen din do nenḍa akana. Oka do 9 August ạdivạsi mãhã bon metaḱkan. Ạdivạsi mãhã dinre abo do aboaḱ jaruṛaḱ aema lekan dạbi se hok, ạidạri reaḱ kathako bon sodor daṛeaḱa. Menkhan eṭaḱ eṭaḱ din do nonka ạt babon ńama. Ạdivạsi hisạbte arhõ lahanti reaḱ jạruṛ menaḱtabona. Ar abo sãotare se somajre oka ạri-cạli, legcar menaḱtabon ona bon rạkhi jogaoa.

Manotan ko do ạdivạsi mãhã ńutumte aema bhage bhage kathako lạikeda. Bạrtikaete ạdivạsi mãhã reaḱ mul jos cet́ kana ona babot ko galmarao keda. Sạrige ạdivạsi mãhã cet́ kana se cedaḱbon manaoeda, aema ḍher hoṛge babon pusṭua. Menkhan abo ạdivạsi lạgit́ mit́ṭen din bakhra akan, noa babot baḍae jạruṛabona. Ente abo ạdivạsi hoṛ do ạḍi tayomre menaḱbona. Onate joto sećte lahanti reaḱ jạruṛ menaḱtabona. Joto ṭhạ̃i joto jaegare jemon aboaḱ ạidạri bon hameṭ daṛeaḱ.

Galmarao mucạt́re eneć sereń hoe purạuena. Pạṭhuạ kuṛi gidrạ santal pạrsite eneć sereńko emkeda. Eneć sereń ar galmarao sabha joto kote ạḍi napaete ạdivạsi mãhã do manot purạuena.




Goṭa Dhạrti Ạdivạsi Mãhã-2025

Teheń Sạnicar (09 August) goṭa dhạrti Ạdivạsi Mãhã. Teheń aḱ din Goṭa dhạrtiren ạdivạsi lạgit́ rạskạwanaḱ din kana. Cedaḱ je, Baḍae abon Jao serma reaḱ 9 August do ạdivạsi mãhã hisạbte manao hijuḱ kana.

Ạdivạsi mãhã manao reaḱ karon do kana jemon ạdivạsi hoṛko akoaḱ ạidạri ar ạri-cạli ko rukhiạ daṛeaḱ. Sedae khonge ạdivạsi hoṛ do aema lekan haron kosṭo ar tạkićaḱ talate dinko khemao ạguieda, Jemon aema lekate koclon ocoḱ, oṛaḱ bhiṭạ, jumi ko reć ocoḱ, nonkanaḱ emanteaḱ muskil re paṛao hoyoḱ kantakoa. Menkhan nit hõ onako muskil ạdivạsiko talare menaḱgea. Ạdivạsi tis hõ apnar kusi sana leka jion baṅko khemao daṛe akada. Aema lekan ạidạri khonko begar oco akana.

Bochor reaḱ mit́ṭen din 9 August do ạdivạsi mãhã hisạbte lekha akana. Ar goṭa dhạrtiren hoṛ noa din ko manaoeda. Cedaḱ je, noa dinre goṭa dhạrtiren ạdivạsi hoṛko akoaḱ khojoḱaḱ, joto lekan ạidạri hameṭ ạri-cạli rukhiạ reaḱ maraṅ ạt kantakoa. Teheń 9 August ạdivạsi mãhã dinre aema lekan gapalmarao sabha, seminar, rally talate ạdivạsi ko apnar ạidạri reaḱ katha ko roṛ sodor daṛeaḱa.

Ạdivạsi Mãhã manao reaḱ motlob do ạdivạsi hoṛkoaḱ mạnmi ạidạri, nijaḱ ạricạli rạkhi jogao se poribes lahanti, sikhnạt se jãhãn eṭketõṛẽ ko khon rukhiạ lạgit́ antorjatik se International lekate goṛo-gopoṛo ńam lạgit́te noa din se mãhã do manao hoyoḱ kana.




Chapainawabgonj Reaḱ Amnura Mission re Santal Hul Mãhã Manotena

‘Iń do arhõn hijuḱa, goṭa disomre lạṛhại reaḱ seṅgeliń salgaoa.’ Kạnhu Murmu do 1856 serma reaḱ 23 February Bhognadihi pachkathiya re phạsi ṭhạ̃i khon noa kathae roṛleda.

Sombar 30 June Chapainawabgonj jilạ reaḱ Amnura Mission re Santal Hul Mãhã manot akhṛa hoe purạuena. Noa 170 Mãhã reaḱ Santal Hul Mãhã akhṛa do Mennonite Central Committee aḱ kạuḍi goṛote, ar Utarbongo Adivasi Forum, Amnura Mission Jubo Unnoyon songho reaḱ goṛo gopoṛote NAGR (National Agency for Green Revolution) do Hul Mãhã akhṛae bondoboskeda.

Sombar goṭa din bhor Amnura Mission iskul maṭhre Santal Hul Mãhã ńutumte santalkoaḱ ạri cali mela 2025 do hoe purạuena. NAGR ren maraṅ mukhiạ Mn.Stephen Soren aḱ ạyurte akhṛare selet́e tahẽkana, Chapainawabgonj jilạ prosasok Nakib Hasan Tarafdar, Mennonite Central Committee Bangladesh protinidhi Greg Venderbilt, Program Officer James Kisku, Sadar Upạjilạ porisod somajseba officer Kanchon Kumar Das, NAGR ren member ar Utarbongo Adivasi Forum Kendrio Committee sabha mukhiạ Mn.Hingu Murmu, Mn.Robindronath Hembrom, 3no  Jhilim Union Parisad ren member Md. Masud Parvej.

Akhṛare khaṭote Hul Mãhã reaḱ onole lạikeda NAGR ren Program Manager Prodip Hembrom. Manotanko akoaḱ khaṭo kathateko lại sodorkeda, 170 serma hoyena menkhan enhõ santal jạt chaḍa eṭaḱ eṭaḱ jạtigosṭhiko nit hõ aema lekateko koclon ocoḱ kana. Santal Hul hoyoḱ reaḱ aema karonko modre, asol karon do kana harmadiạ jumidar, mahajon ar sudhkhor koaḱ bin-daya mãyã, hoṛ posṛako ar hoṛ luṭuć kạmiko khạtirte. Santalko do nonkan santao ar koclon khon bańcao ńam lạgit́ aḱ sar anteko teṅgo daramena.

NAGR ren maraṅ mukhiạ do khaṭote kạmihorae lại sodorkeda, Mennonite Central Committee (MCC) aḱ goṛote santal pạrsite Rajshahi ar Chapainawabgonj reaḱ 4 goṭen upạjilạ re 15 goṭen Pre-Primary iskul re cecet́ kạmihora calaḱ kana. Inạ chaḍa hõ NAGR songstha do tayom akan reṅgeć nacar hoṛko talare sikhnạt, niropon hoṛmo, suluk, leg-ari cạli ar sãota re ceton se sontor tahẽn babote kạmi kana. As menaḱa jemon darakan dinre noa aleaḱ kạmiko napaete laha idiḱ. Ar suluk sãota se somaj benao rakapoḱ.

Hul Mãhã manot akhṛa do santalkoaḱ nana parkan eneć sereńte ạḍi jomkaolena. Mimit́ manḍer khon heć seṭer akan eneć sereń dolko Hul Mãhã akhṛa ko andoṛ cabakeda. Santal somajre tinạḱ lekan eneć sereń, ạri cạli menaḱa jemon Balaya johar, laṭ balaṅ eneć, doṅ, sohrae, lagṛẽ, lakeṛ sanamaḱ eneć sereń do mit́ leka noa akhṛa talate sodorena. Heć seṭer akan sanamko Hul Mãhã Manot akhṛare ạḍi ãṭko rạskạyena. Sạrige ehoṕ khon mucạt́ dhạbić mońj ar napaete Hul Mãhã manot akhṛa do hoe purạuena.




Goṭa Dhạrti Maejiu Mãhã-2025

Begum Rokeya do 100 serma laha maejiu koaḱ hok lạgit́e lạṛhạilena. Onko do goṭa somaj ar ạri-cạliren ‘mace̱t́’ ko birud re maejiuko sikhnạt́ lạgit́ ko lạṛhạiyena. Uniaḱ maejiukoak̕ ạidạri babot aema lekan ạḍi dam anaḱ kathako uniak̕ aema lekan lekha/olaḱ kore ńam daṛeaḱa. Noa katha do uniak olak onḍe khon paṛhao ko lạgit́ em akana.

Kaji Nozrul Islamaḱ Maejiu Onoliạ reye ol caṛhao akada; adha do maejiu ar adha do herel hoṛe benao akada.

March cando reaḱ 8 tạrik 2025 serma reaḱ Goṭa Dhạrti Maejiu Mãhã reaḱ jos katha do menaḱa; Jegeṭ́ riari maejiu mãhã do jạt-pạt barabari, maejiukọaḱ ạidạri, ar unkoaḱ hok ko lạgit́ lạṛhại reaḱ din kana.

Somaj reaḱ sanam ḍạrkore maejiukoaḱ kạmi do ạḍi maraṅgea, menkhan nit hõ aema ḍạrkore bhenegar ko ńam kana. Noa din do maejiuko sạjại em lạgit́ ar onkoaḱ hok ạidạri lạgit́ cet́et́kanko lạgit́ ko manaoet́ kana. Dhạrti re 8 march hiloḱ jạt́ pạrsi reaḱ maejiukoaḱ din manaoḱ kana, ona do̠ maejiukoaḱ hok ar nạyite ạḍi khaṭo din kana. Noa do eken manao lạgit́ do baṅ kana, menkhan maejiuko lạgit́ ạḍi sạri somaj benao lạgit́ ạḍi jạruṛan hoho kana.

March reaḱ din do Russia reaḱ itihas reaḱ ạḍi jạruṛaḱ kana. 1913 sal reaḱ 23 phạrwạri hiloḱ Russia ren maejiuko do Julian calendar (eṭaḱ jaega kore beohar akan Gregorian calendar reaḱ 8 march sãote jopoṛao) lekate pạhil lạṛhại reaḱ ko lạṛhại lena. Noa do maejiukoaḱ din reaḱ jạṛuṛaḱ lạgit́ mit́ṭen global standard hoyena.

Nonde do maejiu koaḱ ạidạri manao lạgit́ maejiu koaḱ din reaḱ slogan ko menak̕a: “Sạdhin Mahila, Dhạrti Sạdhin “Barbar Hok, Barti Sujog, Barti Bhage!” Daṛe, lạṭu ar daya – sanam jaegare maejiuko manao!”

Jarman reaḱ Somaj Demokratik Pạrti ren ‘Mahila Ofis’ ren ạyurić Clara Zetkin ńutuman mit́ṭen maejiu do ạḍi jạruṛan maejiukoaḱ din reaḱ hudis doe sodor keda. Uni doe meneda, sanam disom re mit́ din – Mahila din – manaoḱ jạruṛa jemon onkoaḱ khoj do purạu daṛeaḱ.

Etohoṕ se Pạhil maejiu mãhã reak̕ kạmi, oka do “Maejiu mãhã” ńutumte baḍaeoḱkan, 28 phọrwari, 1909 hiloḱ New York nagraha re hoelena. Noa do kạmiạko Theresa Malkielaḱ sujại lekate America reaḱ Somaj pạtiạu dol hotete hoelena.

Abo do noako karonte Mahilakoaḱ Cando manaoeda: Dhạrti renak̕ ạḍi daṛean maejiukoaḱ ạḍi jạruṛan kạmi ar ạḍi jạruṛan kạmiko manao lạgit́. Maejiu ar herel hoṛkoaḱ̕ barti hok ạidạri sạbit dohoe lạgit́ okoe ko apnar jion ko em akat́ onko manot ar sạjại em.

1976 khon 1985 sal hạbić Maejiuko lạgit́ United Nations reaḱ 10 bochor do nonkan okte kana oka do maejiuko cetanre ạḍi maraṅ porho hoe daṛeaḱa, jeleka kạmi reaḱ ạidạri, jạt pạrsi reaḱ ạidạri, jạt ạidạri, ar eṭaḱ manwa ạidạri ko reaḱ ạidạri. Noa do 1975 sal reaḱ 15 december hiloḱ 31/136 sạjại hotete ạḍi jạruṛaḱ kạmi ko purạu keda.

2025 serma reaḱ International Mahila Dibos reaḱ motlob do hoyoḱ kana “Sanam maejiu ar kuṛi ko lạgit́: Hok, Barti, Sạdhin. “Noa serma reaḱ motlob do sanamko lạgit́ barti hok, daṛe ar sujog ar mit́ṭen ạḍi jạruṛan ạyur lạgit́ kạmi lạgit́ ko hoho akada okaṭaḱ re okoe hõ tayom seć bako tahena.

Itihas lekate rạṅgao purple do nạyitet́ ar manot reaḱ cinhạ kana, ar niạ okte do maejiukoaḱ rạṅgao lạgit́ beohar hoyoḱ kana.Green do as reaḱ cinhạ kana.Teheń do beṅga rạṅgao do International Mahila Dibos reaḱ rạṅgao kana, ar hạṛiạr rạṅgao sãote joṛao kate, ona do maejiukoaḱ lạṛhại reaḱ cinhạe uduḱet́ kana.

Bangladesom ren Maejiuko (Minoti Murmu, Promila Hasdak, Sumitra Murmu ar Renuka Soren) soṅge katha hoyena santal maejiuko babot; noa Mohila Mãhã babot re roṛ ruạṛ do nonka leka tahẽkana. Sạrige ạḍi jạruṛa jemon maejiu ar herel hoṛ hok ar sadhin reaḱ babot re. Entet́ okte re maejiuko do baku ńamet kana hok ar sadhin do onate jemon noa do barabari ge tãhen. Disom, jatiari, somaj, gharońj lahai lạgit́ do ạḍige jạruṛ barabari hok ar kạmihora.

Nepal disom reaḱ Kathmandu, Birhatnagor ren santal mesera Sushila Murmu ar Kuindi Murmu soṅge jaoge ropoṛ do hoyoḱa social media messenger sećte. Goṭa dhạrti reák noa maejiu mãhã re nokin bana hoṛaḱ katha do hoyoḱ kana je, santal maejiuko ạḍi ko laha ediḱ kana. Nonka ge hok, sadhin ar barabari ạidariko ńam lekhan arhõ santal maejiuko bartiko laha ediḱa.

India reaḱ Jharkhand ren mit́ mesera (Sarmila Soen, Rimmy Marcyla Tudu ar Sarala Murmu) ko hõ mit́ geko lại sodor akada ako disom ren maejiuko babot re. India re santalko ạḍi aṭ ko laha akana, metak ́me disom ren President hạbićte ona oka doko metaḱ kana Indian ren pạhil utarik maraṅ hoṛ do Santal maejiu kanae. Arhõ menaḱa koṛa MP, MLA, government re maraṅ hudạko hameṭ akada.

Onate noa din ạḍi man manot selet́ko manao ganao akada goṭa dhạrti ren maejiuko. Santal maejiuko hõ nonka ge goṭa dhạrtiko pasnaoḱ ma maraṅ maraṅ hudạre kam kaj katet́ santal disom, somaj ato gharońj bon tul rakaṕ ma goṭa dhạrtiren hoṛko ṭhen. Niạ as ar koejoṅ ge tahẽn kana sanam maejiuko lạgit́.