Lać Ar Jaṅga Reaḱ Golpo

Mit́din lać ar jaṅgakin reṭepeṭeḱ kana, okoeaḱ daṛe ḍher menaḱa mente.Jaṅga do laće metadea,“okoe am doe asenet́mea? Ińge! Enḍekhan lạime, ińge ḍheriń daṛeangea.

Lać doe menkeda, Hẽ?Menkhan iń doń lać kạnạń, jomaḱ jom kateń hajameda, ar amiń jom ocoyet́mea, onatem taṛam daṛeaḱ kana, ar baṅkhan?”

Jaṅga doe menkeda iń taṛam kate jomaḱiń jogaṛ ạguyeda, onate am hõm jom ńameda.” Laće menkeda,“Iń do taṛam reaḱ daṛeń emam kana. Iń do daṛe bạń em lekhan cekatem taṛamkea?”

Sikhạuna: Okoe hõ eskar do bae calao daṛeaḱa. Bańcao lạgit́ aema hoṛaḱ goṛo jạruṛa.




Goṭa Dhạrti Maejiu Mãhã Manotkeda NAGR

Aṭhwar hiloḱ (8 March) Chapainawabgonj jilạ reaḱ Amnura Mission re goṭa dhạrti maejiu mãhã ko manotkeda National Agency for Green Revolution (NAGR). Jao serma leka niạ dhao hõ goṭa disomre maejiu mãhã dinko manotkeda. Niạ serma maejiu mãhã reaḱ mul jos katha do tahẽkana, Teheńaḱ Goṭawaḱ Darakan din reaṅ hike hok bicạr. Rukhiạḱ ma maejiu ar kuṛi gidrạwaḱ Ạidạri.

1857 serma reaḱ noa dinre Markin Juktorastro New York naṅgraha reaḱ kićrić kạrkhanare maejiuko do ạḍi ghạrić ko kạmikan, gidrạ umer re khaṭaok, mạńjri emoḱre begar nonkanaḱ birudre teṅgo daram ar hike hok ạidạri, voṭ emoḱ reaḱ ạidạri, kạmi reaḱ okte 8 ghonṭa nonkanaḱ dạbi ko babotre kulhi ḍaharkoreko ńir oḍoklena. Enhiloḱ mạliki ko onko cetanre ạḍi bạṛićko beoharlet́ rehõ bako thir daṛeat́koa. Inạ tayom 1910 serma Kopenhegen re hoyen maejiu koaḱ jarwaḱre somajtantrik maejiu ạyurić Clara Zetkin noa din do goṭa dhạrtire maejiu mãhã mente manot reaḱe nenḍa keda.1911 serma reaḱ 8 March pạhil dhao leka noa maejiu mãhãko manotkeda Austria, Denmark, Jarmany ar Swizerland. Un khonge goṭa disomre maejiu ar herel mit́ ạidạri ar maejiukoaḱ lahanti lạgit́te noa mãhã manot hijuḱ kana. Baṅgladisom hõ jao sermage goṭa dhạrti maejiu mãhã dine manoteda.

Maejiu mãhã manot akhṛare manotan peṛa lekate seṭere tahẽkana, NAGR ren Acting Director Mn.Subas Mardi, NAGR ren Tresarer Mn.Hingu Murmu, 1,2,3 ward Jhilim Union Porisod ren Maejiu member Johra Begum, Amnura Lutheren Mission Hospital ren Dr.Arpona Murmu. Ona sãote arhõ selet́ko tahẽkana, NAGR ren Program Manager Prodip Hembrom, NAGR Finance Manager Minoti Murmu ar NAGR Office Admin Promila Hasdak. Ar maejiu mãhã akhṛa ạyurre tahẽkana Sumitra Murmu.

Pạhilre maejiu mãhã gapalmarao akhṛa do Amra konna amra bhogni, Amra jaya jononi sereń talateko ehoṕkeda. Maejiu mãhã akhṛare selet́ko talare manotanko do ạḍi daman daman kathako roṛkeda. 1,2,3 ward Jhilim Union Porisod ren Maejiu member Johra Begum do aćaḱ jionre hoe akan aema lekan ghoṭnakoe lại sodorkeda. Jemon do maejiuko aćaḱ kathateko udgạuḱ. Uni doe menkeda, maejiukoaḱ jion do ạḍi hahaṛa. Mit́ṭen maejiuwaḱ jionre aema dhap se porjai hijuḱa. Jemon pạhilte kuṛi, inạkate, maejiu, inạkate, gogo nonkan dhap do jionre hijuḱa. Noako joto dhap mit́ṭen maejiu aćaḱ jionre khemaoa. Somajre, gharońjre maejiuko jemon do serma ipil lekabon joloḱ. Dhạrti jingire aema lekan muskil heć paṛaoḱa. Aema tạkićaḱko hijuḱa. Enrehõ abo maejiu do babon as chuṭạuḱa. Ente aboaḱ oka ạidạri menaḱtabon ona hameṭ reaḱbon kurumuṭuia.

Onka leka Amnura Lutheren Mission Hospital ren Dr.Arpona Murmu hõ aćaḱ khaṭo daman kathate lại sodorkeda, goṭa disomre maejiuko joto sećteko laha akana. Office, adalot, iskul, college, sarkari, besarkari joto lekan kạmi ṭhãonare maejiuko kạmi reaḱ ạtko ńamakada arko kạmi kana. Onate delabon abo hõ babon duṛuṕ thiroḱa. Aboaḱ hok ạidạri hameṭ kate aboaḱ jionre gharońjre jemon bon lahanti daṛeaḱ.

NAGR Finance Manager hõ maejiu mãhã akhṛare sanam maejiuko johar salaḱe menkeda, maejiu do mit́ṭen gharońjren asol mukhiạ kanae. Gharońj reaḱ jotowaḱ dạyik maejiu cetanre. Enrehõ adom adom somaj se gharońjre maejiuko aema lekateko koclon ocoḱkana. Arhõ ńeloḱ kana adom gharońjre koṛa gidrạ ḍherko jotonkoa. Ona lek do baṅ kana, Koṛa gidrạ ar kuṛi soman joton lek kana. Nonkate maejiu ar baba hoṛ talare oka begar menaḱ ona do bại bạite cabaḱa. Menkhan joto jaegarege maejiu ar baba hoṛaḱ soman dạyik kana. Ente bana hoṛaḱ kạmi ar miljulte mit́ṭen mońj gharońj do benao rakaboḱa. Onatebon kurumuṭuia jemon soman ạidạribon ńam.  

Office Admin Promila Hasdak hõe menkeda, teheń din do maejiukoaḱ gorob reaḱ din kana. Ente maejiuko lạgit́ 8 March se bochor reaḱ mit́ṭen din nenḍa akana. Oka do maejiu mãhã din bon metaḱkan. Sạrige sãotare gharońjre maejiuaḱ dạyik do ạḍi utạra. Mit́ṭen gidrạ hara buru khon ehoṕkate gharońj reaḱ jotowaḱ kạmi eskarte mit́ṭen maejiue sambṛao daṛeaḱa. Arhõe udgạuket́koa jemon abo maejiuko gharońjre, sãotare, kạmi ṭhãonare joto jaegarege aboaḱ hok ạidạri bon hameṭ daṛeaḱ. Abo maejiukoaḱ arhõ lahanti reaḱ jạruṛ menaḱtabona. Onate delabon joto lekan tạkićaḱko dea giḍikatebon laha idiḱa.

Mucạtre Acting Director NAGR gharońj seć khon maejiu mãhã ńutumte johar selet́ jemon maejiuko joto sećteko laha idiḱ noa babotre uskur ar udgạu salaḱ mit́ bar daman kathako khaṭote lại sodorkeda. Jotokote maejiu mãhã gapalmarao akhṛa do napaete hoe purạuena.




Iskul Ghonṭa

Ḍiṅ dọṅ ḍiṅ

Ghonṭa saḍekan,

Iskul calaḱ somoe hoyen

Disạ bạnuḱtam.

 




Mose Midiạnteye Dạṛket́a

Mose do 40 serma umer hoyentae khan mit́din oḍoṅ senkate aćren boehako reaḱ harkhete ńelket́takoa. Mit́ṭen Misorren hoṛ mit́ṭaṅ Ibri hoṛ dale kane ńelkedea. Mose onte note beṅget́ baṛakate, cele hõ bae ńel ńamlet́kote, uni Misorren hoṛe dal goćkedea, ar gitilreye topakedea. Pharao raj ona ańjom ńamkate Moseye goje lạgidoḱkan tahẽkana; menkhan Mose do ona  bujhạuket́te Midiạnteye dạṛket́a ar onḍe Jethro ńutuman mit́ṭeć naeke tuluće peṛayena, ar uni ṭhen 40 sermae tahẽyena.

Mit́din Horeb buru pheḍreye gupikan tahẽkanre mit́ṭeć jạnum jhạuạ joloḱ kane ńelket́a, menkhan baṅ loḱ kana. Moseye soroḱ lạgidoḱkan tahẽkanre jạnum jhạuạ khon Probhui metadea, Kharpa bojtam, entem teṅgo akan ṭhạ̃i do sonot otge. Iń do Abrahamren, Isạhak ar Jakobren Isorge; ińren porja hoṛko reaḱ harkhet saset iń ńel akat́a ar onkoaḱ raḱ do iń ṭhen seṭer akana. Nitoḱ do Pharao ṭhen iń kolmea, ar am do ińren porja Misor khon oḍok ạgukom. Moseye roṛ ruạṛadea, Ińren boehako do ohoko pạtiạlińa, amem kol akadińa mente. Khange Probhui metadea, amaḱ ṭheṅga otre giḍime. Moseye onkaket́ khan, ona do biń got́ente Mose uni botorteye dạṛket́a. Probhu reaḱ hukumte Mose do biń canḍbolreye saṕ kedete ṭheṅga ruạṛena.

Probhu do hahaṛawaḱ kạmi lạgit́ daṛeye emadea; menkhan Mose do ạnḍuṅkateye menket́a, Iń do thotṛageạń. Probhui metadea, Amren boeha Aron iń kolama; am do unim bujhạuaea, ar uni do am lạgit́e roṛa. Khange Mose Misor disomteye calaoena, ar horre Aron tuluć dapramkate bana hoṛ Isrạyel hoṛko ṭhen senente Probhu reaḱ kathakin jạhirat́koa. Onko do pạtiạuente Probhuko sewawadea. (Exod, 2-4.)  




PHẠGUN CANDO

Phạgun cando okte jemon

Setoṅ reaḱ ãc temon,

Dare nạ̃ṛire nãwã sakam

Sajao enae mala potam.

 

Edel ar murut́ baha

Phuṭạu ena sanam laha,

Gạwić edae nãwã okte

Hijuḱ kanae rạṅgin sajte.

 

Phạgun cando sạgun mãhã

Mone jiwire sereń rãhã,

Dare nạ̃ṛi jemon nãwãe sajoḱ

Ńelte mone rạskạ kedejoḱ.

 

Phạgun candoe disạ ocobon

Dulạṛ rạskạre  tahenabon,

Duk ar dạndi tahen rehõ

Tahen mabon cero bero.

 

Sajao mabon manwa mone

Baha malate rane bhane,

Tahen rehõ  duk ar Mũhin

Hoyoḱ abon hạriạṛ phạgun.

 




Disạ Dohoiń Me

Am iń ńamlet́ mea ińren leka

Haere amem calaoena iń eskar

Bạgikate ạḍi sạṅgińte

Judi iń iń tahẽlen khać

Amaḱ ontor kocare.

Mẽt́ ipil re amaḱ umulre

Tobe pạtiạuḱạń baṅem hiṛińeńa iń,

Dohokańam amaḱ ontor kocare.

Dulạṛ tonolte bhitri ontor re

Jãhãtinạḱ sạṅgińtem calaoḱ tao hõ iń do

Disạ doho miạń am jiwet́ bhor,

Dhạrtire calaḱ horre.

Aema hoṛ sateć ńapam hoyoḱa katha hoyoḱa

Okoe kodo hiṛińoḱa okoe kodo baṅ.




Tinạḱ Muskil Jaṅgare Horoḱ Panahi Niye

Fashion se sajoni kuṛi se maejiukoaḱ apnaraḱ lạbit́ kaṭa reaḱ joton do ạḍige hewa menaḱtakoa. Ńelkeabon kaṭa reaḱ panahi do ạḍige jạruṛ jinis kana. Ar niạ kaṭare horoḱ panahi jokhon apnar hoṛmo reaḱ sajko são mit́kate mońjge horogoḱa un oktege ona do hoyena niạ jug reaṅ fashion. Ar niạ jug reaṅ nonkan ńeloḱ lekan panahi hõ amaḱ hoṛmo lạgit́ muskil hoe daṛeaḱa. Jodi am ṭhik map ar usul reaḱ panahi baṅ hoelen khan hoṛmo lạgit́ mit́ maraṅ khoti hoedaṛeaḱa.

Hi-Hil re tinạḱ muskil: Okoeko kuṛi se maejiuko sajoḱko kusiaḱ onko lạgit́ do maraṅ mit́ṭen oṅso do hoyoḱ kana niạ hil senḍel. Onko do noạ usul senḍel ạḍiko bachao joṅoḱa. Niạ usul panahi modre menaḱa pencil hil, platform hil, semi hil ar hõ nonkan nanan ńutuman hil panahiko. Ar kuṛi hoṛ hõ niạko sokh kateko kirińa. Ar ritimoto ona horoḱ kate taṛamko prakṭisa. Cet́ lekakate aćaḱ taṛam hoelenre ona senḍel se hil niạ ḍaharre baṅe bhindạṛoḱ. Menkhan niạ usul hil horoḱte ạḍi maraṅ muhim hoedaṛeaḱa. Jaoge Hi-hil horoḱ lekhan hoṛmo reaḱ bisi jaṅ hasoa. Ona eskar do baṅ menkhan ạḍi jaoge bebohar lekhan bisi jaṅ reaḱ haso khon ehoṕkate hoṛmo ạḍi ạṛis ạikạuḱa ar jaṅ reaḱ khoe do bại bạite hoyoḱa. Ar aema din dea haso khon Arthritis ńutuman rog hõ hoedaṛeaḱa niạ usul senḍel se hil horoḱ iạte. Oka okte taṛam jokhen hõ haṛaḱ bhindạṛ reaḱ sombhobona tahena. 2 inci usul hil jaṅgare sabhabik khon 50 percent bạṛti cape teara.

Muskil Flat Senḍelre hõ: Bhạbitoḱ kanabo je usulaḱ panahirege joto somossa, menkhan baṅ flat senḍel rehõ hoṛmo reaḱe khotiegea. Hi-hil jemon dea hasoe ehoṕa onkage flat senḍel tehõ kaṭa reaḱ iḍi hasoa. Pạhil re flat se soman senḍel mońj aramge ạikạuḱ rehõ ạḍi aema din horoḱ lekhan thoṛa thoṛa iḍi hasoge tayomte lạṭukate bisi jaṅ hasore mucạdoḱa. Ona iạte jaoge usul senḍel baṅ horoḱkate okte okte flat senḍel ar hõ okte okte flat se soman senḍel horoḱ horoḱ usul senḍel hõ horoḱ jạruṛa.

Tobe tinạḱ usul se cet́lekan senḍel (panahi) horoḱa: University  of Calofornia Bio-medical labrotary reaḱ mit́ gobesona re ńelakana, mit́ṭen hoṛ dinre goṛre 60 hajar khon 1 lakh bar taṛam lạgit́ jaṅga dohoea ar e rakaba. Jãhãe Jodi 70 serma bańcaoḱ khan sabhabik bhabege uni do tinạḱ bar kaṭatae taṛam lạgit́e tul are dohoea ona do bo aṭkar daṛeaḱ kangea. Onate nunạḱ bar kaṭa taṛam lạgit́ mońj panahi horoḱ reaḱ jạruṛ menaḱa mente doctor ko meneda. Hoṛmo reaḱ jaṅ se iḍi, ḍanḍa, gunṭhi ṭhik dohoe ar jaṅko reaḱ khoe ko khon mońj dohoe lạgit́ jạruṛa pamp shoe se naseaḱ usul senḍel. Din hiloḱ kaṭare beohar lạgit́ senḍel se panahi reaḱ usul 1 1/2 inci khon usul jemon baṅ hoyoḱ. Ar nanha hil bodol moṭa cạrkona payawaḱ hil senḍel horoḱ lekhan hoṛmore  jhuki kom tahena.

 

 

 




Haraṛ Kanṭhar (Gidrạ Eneć)

Pe pon se mõṛẽ bochor umerren kaṭić gidrạko bulạuko reaḱ eneć kana. Asokaete ạyuṕ jokhen goṛom buḍhi hoṛ do kạṭić gidrạkoye eneć baṛakoa. Eṅga apako kạmireko dhurạu akan tahẽkan jokhen hoṛ do gidrạye bulạukakoa.

Eneć-Eke ekete gidrạko do akoaḱ tiko haraṛa leṅga ti reaḱ uduḱ kạṭuṕ eneć ocoḱkan gidrạ doye uduḱkaḱa ar eṭaḱ kạṭuṕ doye sikuṕkaḱa.

Jojom ti reaḱ uduḱ kạṭuṕ do leṅga ti reaḱ sikuṕ akan kạṭuṕreye haraṛkaḱa seye gotokaḱa, ar onkage sareć kạṭuṕko doye sikuṕ okokaḱa. Buḍhi do eke ekete, nonka bãkhẽṛate gidrạwaḱ uduḱ akan ti kạṭuṕ aćaḱ jojom ti reaḱ uduḱ kạṭuṕteye pheda

Haraṛ kanṭhaṛ maṅgar jaṅ

Pạrni pat, pạrni pat

Jham, jham ḍhela ḍhili ḍhela ḍhili

Hãsguṭi didiram didiram

Birạm do daḱ loye dukạna,

Kạri hạnḍi beker benḍaṅ chorwaṅ

Chorwaṅ roṛ tora uni gidrạ do aćaḱ leṅga ti aćaḱ jojom hatlaḱreye okokaḱa. Ado dosar ti kạṭuṕe phet́ ocoḱa. Unre uni buḍhi do ạḍi mońj lagṛẽ golwari baha ar chạṭiạr sereń reaḱ sal mesal rạṛate kạṭuṕe phedtaea noḱoe nonka sereńate,

Kit kite kitạ buṭạre

Tala tala ralsa buṭạre

Ja hedelsiń jo sae burure,

Gindir gidić gindir rase

Toṛma rase torma rase

Lemko leṅgor leṅgoṛase lem do

Jaba merom bheo bhạri

Bheo Bhạri khetlaoḱ

(Ol toṅgeḱa)




Mit́ṭen Maraḱ Pińcạr Ar Suṅkạl Cẽṛẽ

Mit́din mit́ṭen suṅkạl cẽṛẽ maraḱ pińcạr sãoe ńapamena. Unkin banarge jomaḱkin sendrakan tahẽkana. Suṅkạl cẽṛẽ ńelte maraḱ pińcạr do phạ̃ḱṛạ̃ḱe ḍhalkeda are menkeda, “jãhãe lahage jomaḱlaṅ ńam, jomaḱ do lahare ińgeń joma.”

Noa katha ańjomte suṅkạl cẽṛẽ doe hahaṛayena. Adoe kulikedea, “cedaḱ?” Maraḱ pińcạr doe  roṛ ruạṛadea, ńeledam am khon iń tinạḱiń maraṅa? Ińaḱ phạ̃ḱṛạ̃ḱ do tinạḱ monj ńeloḱ kana. Onate ińge lahań joma.

Khange maraḱ pińcạr do enejoḱe ehoṕena ar suṅkạl cẽṛẽ metae kana, am do mit́ṭen cẽṛẽ kanam. Onate cehra reaḱ bhage bạṛić do cet́em bujhạukada!

Maraḱ pińcạr aḱ katha ańjomte cẽṛẽ doe menkeda, hẽ sạrige, am lekan phạ̃ḱṛạ̃ḱ hõ bạnuḱtińa ariń huḍińgea. Ińaḱ hoṛmo hõ rawalgetińa. Onatege kusi sana lekań uḍạu baṛaea ar jomaḱ hõń jogaṛa.

Suṅkạl cẽṛẽ aḱ katha ańjomte maraḱ pińcạr doe bujhạukeda cehra babot eṭaḱko nisrạu do baṅ bhagea. Maraḱ pińcạr aćaḱ bhule bujhạuket́te suṅkạl cẽṛẽ ṭhen ikại khojkeda.




Sohrae Sereń

Lutur tegeń ańjomleda

Asam disạm caole dạina geleć akan,

Delaṅ dạilaṅ ńel ạguya.

Mạńjhikoaḱ chaṭkare

Roṭe sagaṛ menaḱana dại,

Onarelaṅ dejoḱa

Asam disạm caole dạilaṅ ńel ạguya.