DÃSÃE

Asolre Dãsãe do ojha cecet́ koaḱ mucạt́ okte kana. Ojha guru do aćren celako bochor bhor ojhaḱe cet́ akoa ar Bhador cando mucạt́ redo Side emakoa. Ona okte okoeko ojhaḱko cet́ket́ onko do akoaḱ bidiạ udug lạgit́ ato atoko daṛana, sereńako arko bakhẽṛa. Ona okte mimit́ oṛaḱ khon Dãsãe koṛa do koe ko emakoa. Onako niạte guru oṛaḱko hijuḱa ar onḍe arhõko sereńa arko eneća. Noage Dãsãe porob do.

Dãsãe porob do ṭhik Durgạ pujạ hoyoḱ dela dilige hoyoḱte Dãsãe koṛa do akoko cet́ akat́ eneć sereń do Durgạ pujạ mela ṭạnḍi rehõ udug ko ehoṕkeda. Mela ṭạnḍire Dãsãe koṛakoaḱ eneć ńelte deko doko mạluṅoḱ kana ar tayomte do akoge bochor bochor Dãsãe koṛako bhaṛa idikoa, jemon mela ṭạnḍi do andoṛ laṛaokaḱ. Nonkate nahaḱ ren hoṛ do Durgạ pujạge Dãsãe porob ko metaḱ kana. Asolre Durgạ pujạ do Hindu koaḱ porob kana, Santal koaḱ do baṅ, ar Durgạ pujạ do Dãsãe porob do baṅ kana. Tobe Durgạ pujạ oktege Dãsãe porob hõ hoyoḱ iạte noa doko bujhạu gãoṛẽ akada.

Tumạl: Santal Leg-Ạri Reaḱ Bhed




Jakob Misor Disomteye Calaḱ Kana

Dorsonte Probhu Jakobe metadea, Misor disomte calaḱ do alom botoroḱa; ente ińge am tuluć iń tahena ar ińgeń ạgu ruạṛmea, ar Josephge amaḱ mẽt́e jạpidtama. Khange Jakob aćren sanam bõsko lekhare 70, ar joto acelante Misor disomteye calaoena. Joseph do apattet́e hijuḱ kane ańjomket́ khan gạḍi sagaṛ joṛao ocoket́teye calaoena Gosenre sen darame lạgit́. Uni tuluć dapramkate apatre kokekate ạḍi ghạṛiće raḱket́a. Jakobe menket́a, Nitoḱ do khusiteń gujuḱa, am jivet́iń ńelket́mete. Pharao hukumte Joseph do aćren apat Gosene emadea bereloḱ lạgit́; ente onḍe do ạḍi bhage cõrõṭ tahẽkana, ar Jakob ar uniren hopon ma gupi hoṛko tahẽkan.

Jakob Misor disomre 17 serma jivet́e tahẽkana, ar 147 serma umerreye goćena. Neye gujuḱ jokheć Josephren hopon Manase ar Ephrayim bhorat́kinteye menket́a, Nukin do Ruben ar Simeon leka ińren hoponkin tahena. Onakate aćren joto hoponko jarwaket́koteye bhorat́koa, ar tayomre cet́ cet́ hoyoḱtako reaḱe jạhirat́koa, suluk raje metade Babańcaoić reaṅe lại lahawt́koa. Joseph do uniaḱ mạ̃ṛĩ Kanan disomte idikate Abraham ar Isạhak reaḱ topa ṭhạ̃ireye topakedea. Ado Josephren dadatteko ạḍiko botorena, baṅma, paseć sedaeaḱe hala hạliabon. Joseph do onae ańjomket́ khan raḱkateye metat́koa, Ape ma iń upạrte bạṛić menkatepe bundislaḱa; Isor ona do boge lạgit́e bundisket́a, ạḍi hoṛ jivet́ dohoko lạgit́ge. Joseph do 110 serma umerreye goćena, ar uniaḱ mạ̃ṛĩre doko joḱgao mosolawat́a, alo lambaoḱa mente, jemon tayomte Kanan disomte onako idi. (Gen. 46-50)




Joton Reaḱ Kạuḍi

Mit́ dhao mit́ṭen Mahasoe hoṛ mit́ṭen casa hoṛ thoṛa kạuḍi em kateye metadea, noa kạuḍi do ạḍi jotonte dohoeme enḍekhan ạḍiganem lahatiḱa. Casa hoṛ do bohoḱre mathol latarre kạuḍi dohokate oṛaḱe calaoena. Adoe hudiskeda, oṛaḱ calaokate kạuḍi do almạrire jotonte dohoea.

Khan oṛaḱ calaḱ horre mit́ṭen pajhar casawaḱ bohoḱ khon mathole idikeda. Ona sãote kạuḍi hõe idi torakeda. Muskilre paṛao akan casa do arhõ Mahasoe hoṛ ṭhene calaoena. Adoe metaekana, “Mahasoe, am oka kạuḍim emadiń tahẽkan ona do ińaḱ bohoḱre mathol latarreń doholeda. Menkhan pajhar do ińaḱ mathol selet́ kạuḍi hõe idikeda.”

Mahasoe do uni casa hoṛ arhõ thoṛa kạuḍi emadea. Adoe metadea, “noa kạuḍite phosol reaḱ itạ kirińme ar onako er me. Ar ṭhikte onako itạ jotonme. Ńelme, ạḍi ḍher phosol hoyoḱa. Arhõe metadea, “onako phosol ạkhriń lekhan ạḍiganem lahanti daṛeaḱa.”

Khange uni casa hoṛ doe bujhạu ńamkeda, Mahasoe do ona kạuḍi jotonte dohokaḱ do bae metadiń tahẽkana, bickom ona kạuḍite itạ kiriń kate jotonte cas base metadiń tahẽkana.

Sikhnạt: Bud ar kạmi beohar lekhan ạḍi bhage lahanti hoe daṛeaḱa




CE̠T́ REAḰ SANTAL?

Santali ro̠ṛ bam baḍaea,

Santali o̠lo̠ḱ bam baḍaea;

Santali paṛhaoḱ bam baḍaea,

To̠be̠ amdo̠…,

Ce̠t́ reaḱ Santal?

 

Santali sereń bam baḍaea,

Santali e̠ne̠ć bam baḍaea;

So̠go̠e pajhẹṛ bam baḍaea,

To̠be̠ amdo̠…,

Ce̠t́ reaḱ Santal?

 

Tumdaḱ ṭamak ru bam baḍaea,

Tiriọ, Murli o̠ro̠ṅ bam baḍaea;

Banam bam baḍaea,

To̠be̠ amdo̠…,

Ce̠t́ reaḱ Santal?

 

Santal sạgại bam baḍaea,

Peṛa beohar bam baḍaea;

Ḍo̠bo̠ḱ johar bam baḍaea,

To̠be̠ amdo̠…,

Ce̠t́ reaḱ Santal?

 

Lạṭu kạṭić man-mano̠t,

Bam baḍaea;

Santal pạris bam baḍaea,

Santal itihas bam baḍaea;

To̠be̠ amdo̠…,

Ce̠t́ reaḱ Santal?

 

Lajaoḱ kanam,

pạńci pãṛhãṭ ladey lạgit́;

Lajaoḱ kanam,

Ạricạli beohar lạgit́,

Lajaoḱ kanam,

Ạn-ạri pạńjae lạgit́;

To̠be̠ amdo̠…

Ce̠t́ reaḱ Santal?




PAUL OLAF BOḌḌING Sahebaḱ Gur Mãhã

Teheń do̠ santali pạrsi sãohẽ̠t́ren maraṅ pạrsi guru ar maraṅ ạkilạnić ạḍi mano̠tan Bodxḍiṅ sahebaḱ 87aḱ gur serma kantaea.

Teheńaḱ tạrikge Norway disomren ńutuman miso̠nạri Paul Olaf Bodding do̠ 1938 sermare reaḱ 25 septẹmbor Denmark disom reaḱ Odense ńutumanaḱ jaegare setaḱ jo̠khe̠cye bhindạṛena ar tarasiń 2.30 baje leka aćren dulạṛiạ juri Christine Larsen Bodding aḱ ho̠bo̠rre mucạt́ sahẽ̠t́e sahẽ̠t́leda. Un jo̠khe̠ć uniaḱ ume̠r do̠ eae ge̠l pe̠(73) serma tahẽ̠kantaea. Christine Larsen Bodding do̠ ńutuman ḍakṭo̠re tahẽ̠kana me̠nkhan Isor Babawaḱ hoho hoelen khan calaḱ ho̠ṛ do̠ o̠ko̠e hõ̠ bam ruạṛ daṛewaea.

Boḍiṅ sahebe calao lahaente santali sãohẽ̠t́ reaḱ ạḍi maraṅ loksange hoyena. Santali sãohẽ̠t́re uniaḱ oka e̠ne̠m menaḱ ona do̠ heṛan maraṅ gea. Uniaḱ noa santalko lạgit́ oka enem do̠ o̠ko̠e hõ̠ pase̠ć tis hõ baṅko jaḱ tioḱ daṛeaḱa.

Uniaḱ irạl ge̠l eaeaḱ gur sermare santalstimes gharońj seć khon ạḍi aema mano̠t johar ar baha malale calae kana.




Dulạṛ Re̠aḱ Haṛhat́te̠t́

Dhaka EPZ (Export Processing Zone) re̠aḱ mit́ṭaṅ ńutumanaḱ garments factory kana Diamond Group do̠. Surujmoni ar Sonaton do̠ noa garments rege mit́te̠kin kạmia, calaḱ-hijuḱ ar tahẽn hõ ato gãotare̠n sãote̠ sor sorge. Tho̠ṛa din tayo̠m bana ho̠ṛge ạkinaḱ dulạṛkin so̠do̠r ke̠da, gulạp bahage tahẽkana so̠do̠raḱ do̠. Nalha kạmi le̠ka do̠ calao akan diso̠m re̠aḱ ae̠ma jilạ kho̠n jo̠to̠ koge nonkan rạskạ re̠aḱ so̠mbat ańjo̠mte̠ suluk ko ạikạule̠t́a. Ḍhe̠rkin rạskạle̠na kuṛi Surujmoni re̠n go-babage.

Bapla do̠ oṛaḱ kho̠nge hoe purạule̠na me̠nkhan jo̠m-ńu do̠ bar do̠m bar jaega re̠kin purạule̠da. Dhaka EPZ aṛe santal ho̠po̠n ko tahẽn ato sećre̠ mõṛẽ ṭhạ̃ire̠n hoṛko do̠ tumdaḱ-ṭamak re̠aḱ raṛaṅ saḍe ar rạskạ re̠aḱ gaḍare̠ko buhe̠l bo̠lo̠le̠na. Haere̠ santal ho̠po̠n naco̠niạ, haere̠ santal ho̠po̠n mạndạṛiạ, tumdaḱ saḍe te̠ko bul akana. Santal ato baṅkan re̠hõ lucut́ duṅgut́ ho̠ṛ ho̠po̠nko ko̠le̠r so̠nawante̠ ko kạmi kana lạṭu-kạṭić. Se̠dae go̠ṛo̠m babatako ko me̠n baṛaḱ mõṛẽ siń mõṛẽ ńindạ akhṛa rege ko aṅgale̠da. EPZ ṭeṭhãṭre̠n de̠ko pusi sanamkoge ko baḍaele̠t́a santal ko do̠ e̠ne̠ć sereń re̠ do̠ ko so̠ro̠sgea. Surujmoni ar Sonatonaḱ bapla re̠ Somresh do̠ bogete̠ye̠ do̠n le̠da, e̠nte̠ bapla to̠no̠l joṛao re̠ Somresh do̠ raibariće tahẽkana.

Tho̠ṛa din tayo̠m baḍaena baṅma sae mõṛẽge̠l le̠ka ho̠ṛ eṭaḱ diso̠mte̠ kạmi calaḱ re̠aḱ ạtko ńama. Somresh ge Sonaton do̠ noa kho̠bo̠re̠ se̠ṭe̠r ade tahẽkana. Surujmoni ar Sonatonaḱ gharo̠ńj do̠ e̠ke̠n turui cando hoe akana, mõṛẽ din lahage Sonaton do̠e aṭkar akat́a pase̠ć Surujmoni do̠ concept akada. Do̠sar hiloḱ se̠taḱre clinic te̠kin dukạna, ṭesṭre̠ baḍaena Surujmoni do̠ go̠go̠ hoyoḱ lạgit́e̠ sapṛaoḱ kana, noa ańjo̠mte̠ rạskạte̠ Sonatonaḱ mẽt́daḱ do̠ sokoć onḍokle̠na. Ce̠daḱ bae rạskạḱa e̠nte̠ to̠a dare e̠ṅgat́te̠t́ do̠ e̠nan kho̠ngeye̠ kho̠j akada, dhạrti bạgiaḱ lahare̠ do̠ je̠mo̠n Sonatone he̠o ho̠bo̠rjoṅ. Sonaton ar Somresh do̠ mit́ jilạre̠n kin tahẽkante̠ me̠pe̠n enakin, pạhil do̠ Sonaton ge Qatar diso̠mte̠ calaḱ lạgit́e̠ kurumuṭuke̠da. Kurumuṭule̠t́ae gidrạ hara buruḱ lahare̠ge̠ tinạḱ iń kạmi daṛeaḱ do̠ń kạmia, ar Somresh do̠e tạṅgia tayo̠m ńoḱ calaḱ lạgit́te̠. Sạṅgiń diso̠m kante̠ banar gate te̠ge̠ ḍher kạuḍi kin jogaṛ jo̠to̠nkeda. Mo̠lo̠ṅ re̠aḱ jo̠ste̠t́ do̠ noageko me̠taḱa, Sonaton do̠ pạhil do̠pha re̠geye goṭa ocoena. Ṭaka paisa upjạu re̠aḱ ạt ar Surujmoni aḱ kukhire gaṛhaoḱ kan gidrạ o̠ka seće laha calaḱa! Surujmoni soṅge, aćre̠n go-baba ar Sonaton soṅge hõ riti riti ye̠ po̠ramo̠ske̠t́a, laha tayo̠m, ạt-beạt emante̠aḱ khondroṅ kate̠ge Qatar diso̠m calaḱ lạgit́ uḍạuḱ jahaj re̠aḱ ṭickeṭe kiriń ke̠t́a.

Sonaton do̠ Qatar diso̠mte se̠ṭe̠r katege Surujmoni phone adea, lại adeae mońjtege noa diso̠mteń se̠ṭe̠r akana ar kạmi rehõń bhiṛạu akana. Sonatonaḱ nonkan mońj so̠mbad ańjo̠mte̠ gate koṛa Somresh, go-baba ar atore̠n pe̠ṛa ko hõko rạskạle̠na. Tho̠ṛa din tayo̠mge Surujmoni do̠ mit́ṭaṅ koṛa gidrại janamkedea. Sạṅgiń diso̠mre̠ye̠ tahẽkante̠ apat́te̠t́ do̠ video te̠ge̠ ho̠po̠nte̠t́aḱ mẽt́ãhãe ńe̠lan tahẽkana ar jiwire̠ juḍạsiye̠ ạikạule̠t́a. Sonaton do̠ aćre̠n pạhlạuṭhạ ko̠ṛa Surju ge̠ye̠ bahna ledea. Pase̠ć re̠co̠e asle̠n Surju do̠ siń cando le̠kage so̠maj re marsale bambe̠ra. Sonaton do̠ arhõ mo̠ne̠ lagaokate̠ jhũk salaḱge kạmire̠ye̠ dhurạuena. Tisre̠ pe̠ se̠rma paro̠mena bae dislạle̠t́a e̠nte̠ uniaḱ mo̠n do̠ diso̠mte̠ ruạṛ ar sadhe̠r ho̠po̠n ńe̠le̠ lạgit́ khadbadaoḱ kantae tahẽkana. Aema kurumuṭu kate̠ company kho̠n chuṭiye jo̠gaṛke̠t́te̠ diso̠m te̠ye̠ so̠ho̠r se̠ṭe̠rena. Kusienae Surujmoni, kusienae go-baba, hońhar-hanharte̠t́ ar Somresh hõ e̠nte̠ uniaḱ hõ calaḱ re̠aḱ jo̠to̠ do̠ ṭhik akana.

Sonaton do̠ mit́din bardin khe̠mao khe̠maotege candoe par̠omke̠t́a. Huḍiń gidrạ Surju do̠ apat́te̠t́ ṭhen bae soroḱ soroḱ tege̠ye̠ gatele̠na, me̠nkhan jiwi re̠ jiwi do̠ baṅ to̠llen tạkina. Somresh do̠ gatekoṛae riạu uskur le̠de̠re Sonaton do̠ do̠sar do̠m calaḱ lạgit́e̠ mo̠n muruk ke̠da. Gate gatekin calaoena Qatar re̠aḱ kạmi naṅgrahate̠. Ar Surujmoni nitoḱ do̠ gidrạwante̠ arhõ Dhaka so̠ho̠r se̠ćgeye laha he̠ćena, juritae Sonaton do̠ gidrạ oloḱ paṛhaoḱ lạgit́ bhage school re̠ bhurtiye̠ me̠nle̠t́a. Surujmoni do̠ arhõe bujhạuke̠da, Sonatonaḱ ḍanḍa re̠aḱ jo̠ do̠e hijuḱ kana. Ạḍi so̠nto̠r Surju school idi-ạgue ho̠rte̠ taṛame̠t́a. Nonkan rạskạ so̠mbat Sonaton go-baba do̠ baṅkin ańjo̠m oṭole̠t́a. Sonaton do̠ Qatar diso̠mte̠ se̠ṭe̠r tho̠ṛa din tayo̠m ge̠ye̠ baḍaeke̠t́a janam gogo do̠e bạgiadea; duk ce̠tan duk pe̠ cando tayo̠mge apat́te̠t́ hõe boṅga talaye̠na. Sonaton do̠ kạhĩs ńoḱente̠ye̠ me̠nke̠t́a, ce̠t́ ar in calaḱa diso̠mte̠, inre̠n gidrạkin lạgit́ge ora-sorań kạmia, kạuḍiń sõćjoṅa jemo̠n diso̠mteń ruạṛle̠nre̠ suluk re̠ jionle̠ khe̠mao daṛeaḱ.

Kạmi ar kạmite̠ din do̠ gujrạue̠na, bo̠cho̠r paro̠me̠na ge̠lbar bo̠cho̠r hõ taṕena. Nitoḱ Sonaton do̠ diso̠mte̠ ruạṛoḱe lại lahake̠t́a. Phone re̠ galmaraore̠ge Surujmoni do̠ Sonatone so̠do̠radea, ale ṭhe̠n do̠ alo̠m rakaṕa e̠nte̠ ale̠ do̠ bale̠ do̠ho̠mea. Onka le̠kage Surju ar kạṭić koṛa Sujoy hõ eṅgataḱ katha regekin toṅgeada. Metadeakin janam le̠ko khange gidrạre̠n baba do̠ baṅko hoe daṛeaḱa! Am do̠ aleaḱ ce̠t́ kạmirehõ bam lagao akana, e̠ke̠ṇ ṭaka-paisa e̠m kate̠ do̠ dạyik baṅ purạuḱa! Juri ar gidrạkinaḱ kathate̠ koṛam oṛejo̠ḱ le̠kae̠ ạikạu keda. Ce̠tan se̠će̠ ko̠yo̠ḱke̠t́ ma se̠rma ńalaḱ ńalaḱ ar dhạrtima dhiri mõhõr meṭao akana! Company re̠ye̠ lại saphawaḱ ko̠re̠ mo̠n do̠ oṭaṅ baṛae miru le̠kage o̠ka ḍạr reye aboḱa bae baḍaea.

Sonaton do̠ diso̠m re̠aḱ airport re̠ye̠ pheḍe̠nre̠ o̠kate̠ye̠ calaḱa, go-baba ṭhe̠n, bana hoṛ gekin gur akan e̠nan hiloḱre̠. Ańjo̠m akat́ae o̠ṛaḱ duạr do̠ dhaṅdaser akana, eṭaḱ hoṛaḱ jaega kante̠ nito̠ḱ onko hõ tahẽn lạgit́ bako aṛaga! Arjao akat́ sanam ṭaka-paisa ma bạhuaḱ bạnk account regeye̠ ko̠l caba akat́! Teṅgo hapeyenae, o̠kate̠ye̠ calaḱa! E̠ke̠n tite̠ ạćre̠n pe̠ṛa ko hõ bako ataṅe̠de kana. Haere̠ dulạṛ, haere̠ bhalo̠basa; heṛemgea se̠ haṛhat́gea jiṅgi re̠aḱ mucạt́ umer re̠hõ bae aṭkar daṛeada? Polisaḱ goṛote mit́ṭaṅ NGO do̠ akoaḱ safe home te̠ko idikedea. Diso̠m re̠aḱ kho̠bo̠r kago̠j re̠ chapae̠na Sonaton do̠ kạmiye̠ baḍaea, kạmiye̠ kho̠jo̠ḱ kana.

-(Sạri ghoṭna umul pańja kate̠ go̠lpo̠)




Be̠batao

Piprạ ato talare̠ ạḍi maraṅ mit́ṭe̠n pukhri menaḱa. Ona pukhri beṛhaetege ona atore̠n ho̠ṛ do̠ko bo̠so̠t akana. Lạṭu kho̠n kạṭić jo̠to̠ ho̠ṛge ona pukhrire̠ko paeraḱa ar kićrić, ṭukuć, celaṅ, emanteaḱko saphaea. Pukhri purub aṛere̠ Sạgun ar Bạjun takowaḱ oṛaḱ. Sạgun bạbuwaḱ umer do̠ 6 serma ar Bạjunaḱ do̠ 4 serma. Ne̠s kho̠nge Sạgun do̠ iskul calaḱe̠ e̠ho̠ṕ akana, ar Bạjun do̠ oṛaḱregeye̠ gate baṛaea. Unkin ać go̠go̠ baba do̠ pạṭ kạmikin kạmia. Dinạmge unkin do̠ Bạjun do̠ho̠ oṭokate̠ kạmikin calaḱa, Kạmi calaḱ lahare̠ unkin ać go̠go̠ do̠e mana kạkina, mạt mạt pukhrire̠ paeraḱ alo̠ben calaḱa.

Mit́ athwar hilạḱ iskul chuṭi tahẽ̠kante̠ Sạgun do̠ oṛaḱ regeye̠ tahẽ̠kana. In hilạḱ setaḱre̠ kạmi calaḱ lahare̠ ać go̠go̠ do sạgune̠ bakhẽ̠ṛ oṭoadea je Bạjune̠m ńe̠l do̠ho̠yea ar eskar eskar pukhrire̠ paeraḱ alo̠m calaḱa.

Tikin o̠kte̠ unkin do̠ bahre̠re̠kin gateḱkan tahẽ̠na, un okte̠ atore̠n lạṭu gidrạko pukhrire̠ko paeraḱkan tahẽ̠na, onko ńe̠lte̠ unkin hõ̠ paeraḱ sanake̠t́kina. Onate̠ unkin hõ̠ pukhri mit́ aṛere̠ ḍạbrạḱ lạgit́kin phe̠ḍena. Ḍạbrạḱ ḍạbrạḱte̠ tinre̠co̠ Bạjun do̠ daḱre̠ye̠ unum at́ena. Sạgun ać boeha bae ńe̠l ńamledete̠ ạḍi ãṭe̠ bo̠to̠rena ar hape hapete̠ daḱ kho̠n rakaṕkate̠ oṛaḱe̠ calaoena. Ać go̠go̠ tạkin do̠ tikin oṛaḱ ruạṛ kate̠ Bạjun bạkin ńe̠lńame kante̠ Sạgunkin kulikedea uni hõ̠ bae lại le̠t́te̠ dhãoṛã dhạ̃uṛĩ sendrakin e̠ho̠ṕena. Me̠nkhan okare̠ hõ̠ bạkin ńamledea.

Ạyuṕ bela atore̠n mit́ṭe̠n maejiu do̠ pukhri ghaṭre̠ thạri gasao se̠nkate̠ ńe̠lkedae je Sạgun bạbu ma daḱre̠ye̠ campel akan. Ona ńe̠lkate̠ uni do̠ kạumạu o̠ho̠e e̠ho̠ṕena. Kạumạu ańjo̠mkate̠ ato ṭolare̠n jo̠to̠ ho̠ṛko jarwaena ar daḱ kho̠n ko owar rakaṕ ạgu kedea. Niạ tayo̠m kho̠n Bạjun do̠ ar tishõ̠ ać go̠go̠ baba tạkinaḱ katha bae be̠bataoa.

Tumạl: Ańjo̠m jo̠ṅ jạṛ  




Suluk lạgit́ kạmi

Dhạrti reaḱ suluk do̠ jạt, dhorom, rạṅgao, ạri-cạliko reaḱ begarko bạgikate dhạrtiren sanam manwako talare suluk, boeha ar be-jạruṛaḱ ạri-cạli kana. Noa do eken lạṛhại baṅ tahen reaḱ mane do baṅ kana, bickom manwa ạidạri, ạri-cạli, sikhnạt, ar ạri-cạli hotete sanam lekan lạṛhại ar be-sạritet́ ko cabae ar sạriaḱ ar ạḍi rạskạ dhạrti benao reaḱ jạruṛ kana. Noa kạmi purạu lạgit́ mit́ maraṅ jegeṭ’riạri sãota lekate̱ kạmi kana ar jao serma 21 september hiloḱ jaha͂re̱ jạt pạrsi din manaoet́ kana.

Kobi Jibanananda Das do̠ ạḍi din laha aćaḱ po̠ro̠b re̠ye̠ o̠l akada je dhạrti re̠ suluk do̠ bạnuḱa. Onka leka ar ho ar mit kobi doe ol akat tabona; “iń thakao akan atma kanań, jiwi sagar saṅge thir akana, Nạṭor ren Banalata Sen do bar dhao suluke emkeda” – ‘Banalata sen’ ponoy seć khon.

UN Secretary General aḱ office khon: O̠kte̠ re̠ ạḍi jạruṛ gea je, ạḍi jạruṛ okte re̠ sanamkoge sạriaḱ lạgit́ ko kurumuṭueda.

Dhạrti reaḱ ạḍi utạr kạmi ko talare jion ko ḍeṅga aṭkar idiḱ kana, gidrạkoaḱ kạmi ko ḍeṅga aṭkar idiḱ kana ar lạṛhại reaḱ kại ar ḍher kạmi ko talare manwa koaḱ asol ạidạri ko ḍeṅga aṭkar idiet́ kana. – UN ren maraṅ sạkhiạ anṭonio guṭerres

Nit́ do̠ sạriaḱ dhạrti lạgit́ kạmi me,” Onka leka teheń do National Agency for Green Revolution aḱ ạyur ar hohote Mennonite Center Committee Peace building aḱ gorote 50 mõṛe gel hoṛko sohor seṭer lena. Ạḍi daman kathako lại sodorre selet́ko tahẽkana manotanko. Entet́ goṭa dhạrti, disom, somaj, gharońj, juri-pạri, boeha ko talare be-suluk do calaḱ kana. Noako be-suluk khon oḍok se sontor tahen lạgit́ ạḍi daman kathate sanamko sontor ocoket́ koa. Baṅgladisom re suluk ạgui lạgit́ ạḍi ãṭ doe kạmi kana National Agency for Green Revolution. Bạrti doe kạmi kana; Hoṛmo hạṭińko niropon dohoe, Sikhnạt, Ạri-cạliko sãohai ar sanam lekan lahanti kạmi doe kạmi idiet́ kana.

2025 serma reaḱ sukhi hapta re sukhi benao, lahanti ar rukhiạ re̱ jọpọṛ̣ao re̱ dhean emok’ kana. september 21 Sombar khon George Mason Jamiạt reaḱ Jimmy ar Rosalynn Carter Iskul reaḱ́ sạriaḱ ar jạṛuṛaḱ́ kạ̣mi lạ̣git́́ “Sạriaḱ́ benao, udgạ̣u, ar sạriaḱ́ kạ̣mi lạ̣git́́ ạ̣ḍ̣i jạ̣ruṛ̣aḱ́ kạ̣mi” ńutumte 2025 sal reaḱ́ sạriaḱ́ hapta reaḱ́ kạ̣mi ko calaoeda.

Goṭ̣a dhạ̣rti re aema lekate noa din manaoḱ́ kana. Noa serma reaḱ motlob do̠ hoyoḱ kana ‘Sạriaḱ́ lạ̣git́́ kạ̣mi: Global Goal lạ̣git́́ aboaḱ́ as’. Noa din do 1981 sal khon manaoḱ́ kana. Sanam serma khon noa din do New York reaḱ́ UN reaḱ́ mukhiạ oṛaḱ́ re ‘Peace Bell’ jom katet́ noa din ehoboḱ akana. Noa gạ̣ḍ̣i do disạ̣ ocoet́ kana je ‘lạṛhại reaḱ jo do manwa koaḱ gujuḱ kana’.

Ona chaḍa gạḍi ṭhen roḍ re ‘Ḍher din hạ̣bić sạ̣riaḱ globa peace’ noṅkan sombad hõ English te ol akana. Noa din do disạ̣ ocoet́́ kana je, noa dhạ̣rti do aboaḱ́ oṛ̣aḱ́ kana, noṅka tahen lạ̣git́́ do sanam ko sãote sạ̣riaḱ́, gateḱ́, ar bhage monsubạ̣ te tahen hoyoḱ́ tabona. Ar oka dhạ̣rti re suluk bạ̣nuḱ́a ona dhạ̣rti re abo do babon tahe daṛ̣eaḱ́a. Onate bhage te jion khemao sanayet́bon khan dhạrti re suluk dohoe do ạḍi jạruṛ gea. Ona iạte noa din do̠ manao hoyoḱ́ kana. Dhạrti re suluk dohoe lạgit́ okoe ko aema lekan kạmi ko kạmi akat́ se ko kạmiet́ kan onko do noa dinre ko disạ dohoet́ koa. Laṛao, muskil, lạṛhại, lạṛhại, eṭaḱ́ eṭaḱ́ kạmi hotete cet́ hõ muskil do baṅ solha daṛeaḱ́a, barea dhạrti lạṛhại do noage sodor akada je, ona do eken jion ar dhon reaḱ hạnḍi, ar kạmi reaḱ ḍhertet́ ar ḍhertet́ do bạṛti idiḱ́ kana. Onate noa din do dhạrti re suluk reaḱ́ jạruṛ babot́ disạ ocoet́ bona.

Ona dinre UN ren maraṅ secretary António Guterres do̠ sanam manwakoaḱ ạidạri lạgit́ ạḍi ãṭte sạriaḱ dohoe, jạruṛaḱ ko kom ocoe ar jạruṛaḱ ko sạdhin lạgit́ ạḍi jạruṛaḱ kạ̣mi ko kạ̣mi ocoe lạgit́ ạḍi jạruṛaḱ́ kạmi ko kạmi ocoe reaḱ́ ko goṭa keda. Ona chaḍ̣a uni do̠ nit okte reaḱ́ somaj kore bạṛić pạtiạu, hạṭiń ar pạtiạu ạri-cạli reaḱ jạruṛ menaḱ́a mente note kate, sạriaḱ ạri-cạli lạgit́ usạrate laha idi lạgit́ ạḍi ãṭ kạmi lạgit́e hoho keda. Uni doe meneda, suluk do̠ nisại ạri do̠ baṅ bickom monsubạ ar kạmi reaḱ jo kana. Onate uni do̠ dhạrti reaḱ sanam jaega kore calao akan paryavaran reaḱ́ muskil ko ạḍi jạruṛ menaḱa, sạriạk̕ ạri-cạli ko bańcao ar manwa ạidạri ar ạidạri ko ạḍi jạruṛ menaḱa menteye lạ̣i keda.

1945 sal khon UN reaḱ sạriaḱ kạmiạko (China, France, Russia, United Kingdom ar America) do lạṛhại se jạruṛaḱ kạmi begorte apnar ar jạt pạrsi reaḱ jạruṛaḱ ko sạdhin lạgit́ ko goṭa akada. Ona chaḍ̣a hõ disomko do̠ ona tayom khon aema lekan lạṛhại re ko bolo akana. Noa ạkil do̠ pạhil hạṭiń lạṛhại tayom ạḍi jạruṛok̕ kana, ona reak̕ jo̠ do̠ hoyok̕ kana United Nations. Noa do mit́ṭen jạt dhorom ạri-cạli reaḱ ạri-cạli kana, oka do dhạrti reaḱ judạ judạ disom ar jạt ko talare suluk, mit́ṭen ạri-cạli, bujhạu ar gateḱ lạgit́ te benao akana. Dosar hạṭiń lạṛhại tayom ona reaḱ ạidạri lekate United Nations benao rakaṕena. United Nations do̠ dhạrti reaḱ pạhil antar-sarkari sãota kana oka do̠ nit hạbić dhạrti reaḱ sạriaḱ sạriaḱte dohoe reaḱ ạḍi jạruṛaḱ kạmi ko purạu akada. Dhạrti reaḱ suluk do̠ jạt, dhorom, rạṅgao, ạri-cạli begor baḍae kate dhạrtiren sanam ho̠ṛko talare menak̕ suluk, boeha ar be-jạruṛaḱ ạri-cạli kana. Noa do eken lạṛhại begor rajyo̠ reaḱ mane do̠ baṅ kana, menkhan manwa ạidạri, ạri-cạli, sikhnạt ar ạri-cạli hotete sanam lekan lạṛhại ar ạri-cạli ko caba kate sạriaḱ ar ạḍi rạskạ dhạrti benao reaḱ jạruṛ hõe so̠do̠ra.

Noa kạmi purạu lạgit́ United Nations do mit́ jạruṛan jạt pạrsi ạri-cạli lekate kạmi kana ar jao serma 21 september hiloḱ jạt pạrsi din do manaoḱ kana.

Dhạrti reaḱ suluk reaḱ aema lekan ạri-cạli:

Laṛao ar lạṛhại khon bańcao akan rajyo̠: Dhạrti reaḱ suluk do̠ sanam lạṛhại ar lạṛhại ko mucạt́ lạgit́ kana, okaṭaḱ re jãhãn ạḍi bạṛić se ạḍi bạṛić kạmi do̠ baṅ tahena.

Boeha ar mit́ṭen ạri-cạli: Dhạrti reaḱ sanam hoṛko talare mit́ṭen ạri-cạli, mit́ṭen ạri-cạli ar boeha ạri-cạli benao do hoyoḱ kana.

Manwa hok lekako bańcaoḱ: Sukhi somaj re sanam hoṛaḱ ạḍi jạruṛan hok ar sạdhintet́ ko sạbit dohoe do dhạrti sukhi reaḱ ạḍi jạruṛanak̕ hạṭiń kana.

Lahanti ar sthapanaḱ: Dhạrti reaḱ sthapana reaḱ jạruṛ do hoyoḱ kana ḍạrko ḍahar ạgu, sikhnạt ar ạri-cạli reaḱ uskur, ar rajạri sthapanaḱ hotete mit́ṭen ạḍi uskur ar sthapanaḱ dhạrti benao.

Dhạrti reaḱ suluk ńam lạgit́ mọhọtanak̕ bhumika: United Nations (UN): Dhạrti lạṛhại reaḱ ạḍi bạṛić kạmi khon sikhnạt ńam kate dhạrti reaḱ sạriaḱ ar sạriaḱ dohoe lạgit́ kạmi kana. Noa do̠ judạ judạ diso̠m kore sạriaḱ benao, lạṛhại ko khon bańcao, ar manwa ạidạri ko rukhiạ reaḱ ạḍi maraṅ kạmi kana.

Antarjatika din: Antarjatika din do jao serma 21 september hiloḱ manaoḱ kana, ona hotete antarjatika ar gateḱ reaḱ sombad do dhạrti re pasnaoḱ kana.

United Nation do̠ 2025 serma do̠ jạt pạrsi ar biswạs reaḱ serma menteye jạhir akada. Noa resolve do UN ren maraṅ ạyurko hotete pasnao akana, ona reaḱ udgạu do hoyoḱ kana ạḍi jạruṛan galmarao hotete jạruṛaḱ ko sạdhin ar ạyurić disomko talare sạriaḱ ar biswas ko mońj ocoe.

Mahatma Gạndhi khon etohoṕ katet́ Martin Luther King Jr., Dorothy Day khon Malala Yousafzai hạbic̕, no̠ṇde̠ dhạrti ren aema ńutum ḍam ḍahe akan ạyurko ar onkoak̕ suluk reak̕ kathako men akadaa oka tedo̠ ape ko udgạu pe ńama mente as iń dohoeda.




Sona Reaḱ Phosol

Mit́ atore mit́ṭen kuṛhiạ hoṛe tahẽkana. Mit́din ać bạhui menkeda, aboaḱ jumire guhum cas lekhan ạḍi utạr sona ńamkoḱa. Noa katha ańjomte uni kuṛhiạ hoṛ doe udgạuente guhum cas reaḱe goṭakeda.

Onka leka jumire guhum itại er keda. Inạkate ona itạ do dinke din hara idiyena. Niạ dhao kuṛhiạ hor do jumire sona ḍunḍhạue ehoṕena. Menkhan jumire jãhãn sona hõ bae ńamleda. Goṭa jumi eken guhumte pereć akana. Khange uni hoṛ doe as-chuṭauente oṛaḱe hećena. Ado ać bạhui metadea, Amem menleda jumire guhum cas lekhan sona ńamoḱa. Menkhan jumire jãhãn sona hõ bạń ńamleda.

Ado ać bạhu doe menkeda, Acha niạ dhao hoṛo cas legaeme, sona do ńamtehõ ńamoḱgea. Khange uni hoṛ ać bạhui menket́ lekage hoṛo caskeda. Onkage ona hoṛo dare hõ dinke din hara idiyena. Menkhan nit hõ jãhãn sona ge bae ńel ńamleda. Onate ạṛisente ać bạhui metadea, niạ dhao hõ lelham benaokidińa. Jumire hoṛo dare chaḍa ar cet́ge bạnuḱa. Ado ać bạhu doe menkeda, ńelme, jumi tinạḱ mońj sona roṅte sajao akana. Noakangea alaṅaḱ sạri sona do. Ado kuṛhiạ hoṛe kulikedea, “Cekate?” Ać bạhui roṛ ruạṛadea, “Noa hoṛo bajarte idime ar ạkhrińme, enḍekhan ạḍi utạr kạuḍim ńama.”

Khange uni hoṛe mengot́keda, noa kathage laharem lạiam khan. Ado ać bạhui menkeda, sạrige am do ạḍigem kuṛhiạgea. Onate thoṛa hudiskate sona phosol reaḱ kathań lạiat́mea, baṅkhan phosol cas ohogem rebenkoḱa.

Sikhnạt:  Kạmi lekhan bhage jo ńamoḱa.




Dhạrti Suluk Mãhã Manotena Tanore re

Aṭhwar hiloḱ (21 September) Rajshahi jilạ, Tanore upạjilạ, Kolma union reaḱ Dorgaḍaṅga bajarre suluk mãhã ńutumte galmarao sabha hoyena. NAGR (National Agency for Green Revolution) aḱ bondobos ar Mennonite Central Committee (MCC) aḱ goṛote galmarao sabha do hoe purạuena.

Dhạrti suluk mãhã galmarao sabhare manotan peṛa lekate seṭere tahẽkana National Agency for Green Revolution ren mukhiạ Mn.Stephen Soren, seteṛe tahẽkana Kolma union pargana Plilip Hembrom, Shahin Academy ren mukhiạ Md.Nur Alom, Dorgaḍaṅga bajar ren namḍak karbạriạ Md.Robiul Islam, NAGR ren Program Manager Prodip Hembrom, Amnura Lutheren Mission Hospital ren Manager Markus Murmu.

Niạ dhao dhạrti suluk mãhã reaḱ mul jos katha tahẽkana “Mit́ṭen Sulukanaḱ dhạrti lạgit́ nit khonge kạmi ehoṕ me.” Noa galmarao sabhare Dorgaḍaṅga bajar aḍepase ṭoṭha reaḱ mõṛẽ goṭen atoren hoṛko selet́lena. Ar noa goṭa akhṛae ạyurkeda Harmonizing Santali, Mahali, Pahari Minority And Bengali Community Relations Through Peacebuilding (HSMPMBCR) ren supervisor Benjamin Murmu.