Se̠ṅge̠l Ar Miru Cẽ̠ṛẽ̠

Bahare̠n mit́ṭe̠n Miru cẽ̠ṛẽ̠ tahẽ̠kana. Uni cẽ̠ṛẽ̠ do̠ ho̠ṛ lekageye ro̠ṛ daṛeaḱkan tahẽ̠kana. Mit́din atore̠n soetan gidrạko do̠ se̠ṅge̠l liạ busuṕ pala ṭhe̠nko gateḱkan tahẽ̠kana. Gate gatete̠ busuṕ palare̠ se̠ṅge̠lko lagao ocokeda ar bo̠to̠rte̠ko dạṛkeda.

Se̠ṅge̠l ńe̠lte̠ uni Miru cẽ̠ṛẽ̠ do̠ se̠ṅge̠l se̠ṅge̠l me̠nte̠ye̠ kạumạukeda. Ona ańjo̠mte Baha hõe dạṛ ạgukeda ar se̠ṅge̠l ńe̠lte̠ se̠ṅge̠l se̠ṅge̠le kạumạukeda. Unkinaḱ kạumạu ańjo̠mte atore̠n ho̠ṛ daḱ liạko dạṛ ạgukeda ar se̠ṅge̠lko dul ạṛićkeda. Atore̠n ho̠ṛ Baha ar Miru cẽ̠ṛẽ̠ aemako sarhaoke̠t́kina.




Roṭe Gharońj

Sedaere mit́ serma do ạḍigey setoṅ keda ar daḱ hõ bae daḱleda. Mit́ṭen pukhrire barea roṭe ar unkinren pea gidrạko tahẽkana. Setoṅte pukhri ar gạḍiạko joto rohoṛ cabaoakana. Gaḍa kohõ paṛaḱ utạr akana. Gidrạ kodo daḱ begorte gatiḱ hõ bako sen daṛeaḱkan tahẽkana. Mon bạṛić kate oṛaḱrege ko duṛuṕ koḱkan tahẽkana.

Kạṭić gidrạ do ać gogoe kulikedea, E go tise daga? tis ado barhete gatiḱle senoḱa? Ado gogoe  menkeda, bạrsạ din seṭerena. Gapa meaṅ khongey daga.

Dosar hiloḱ setaḱ khon sermare ńũtge rimil rakaṕena ar jhomor jhomore daḱkeda. Roṭe hopon kodo barheteko don oḍokena ar nãwã daḱre rạskạte pẽ pÕ pẽ pÕ sereń ar dodonko dhurạuena.




Siń Cando Ar Ho̠e

Mitt́din ho̠e ar siń cando do̠ hapaṛaḱkin eho̠ṕena baṅma o̠ko̠eaḱ daṛe ḍhera mente. Ona o̠kte cado̠rte oyokate mit́ṭen ho̠ṛe calaḱkan tahẽkana. Uni ńel katekin menkeda o̠ko̠e uniaḱ ho̠ṛmo̠ kho̠n ona cado̠re o̠co̠ḱ daṛeaḱa unigey maraṅangea.

Ho̠e-e menkeda uni ho̠ṛre ińaḱ daṛe ńelme. Ado̠ ạḍi ãṭ ho̠e rakaṕena ar rad rade ho̠e keda ar oṛaḱ duạr, dareko ho̠ete rạput́ena. Ar uni ho̠ṛ hõe orlo porlo cabaena, aćaḱ kicrićko oṭaṅo̠ḱ kante hạṛuṕ samṭao ket́taea.

Ar ona setoṅ hõ aćaḱ daṛe uduḱe eho̠ṕena. Ar ạḍi ãṭ jharla jhạrli setoṅe eho̠ṕena. Setoṅte sanam gaḍa pukhriko ro̠ho̠ṛena. Ar uni ho̠ṛ hõe lorao cabaente dare umulre duṛuṕkate mit́ mit́te sanam kicriće bo̠ć cabakeda. Ar noṅkate siń cando do̠ ho̠e kho̠ne maraṅena.




OKOYE MARAṄA?

Mit́din Jisu ar uniren celako kapharnạhum atoteko calaoena. Oṛaḱre bolokate celakoe kuliket́koa, “Horre do cet́pe reṭepeṭeḱkan tahẽkana?”

Celako do hapegeko tahẽyena, ente okoye maraṅa, noa reaṅge horreko reṭepeṭeḱkan tahẽkana. Ado Jisu onko gelbarko ać ṭhen hohoat́koteye metat́koa, “Judi jãhãe maraṅoḱ sanayede khan, uni do joto khon tayomiće hoyoḱma, ar sanam koren saṕdaṕiće hoyoḱma.

Inạ tayom mit́ṭen kạtić gidrạ celako samaṅreye teṅgokedea. Uni hoborkateye menkeda; “Jãhãege iń ńutumte nonkan kạṭić gidrại ataṅe, uni do ińgeye ataṅińa. Ar jãhãege ińe ataṅiń, uni do eken iń do baṅ, menkhan Isorgeye ataṅea.”




Me̠sko̠ć

Me̠sko̠ć

Mit́ṭen dhubi ho̠ṛ ren Gadhae tahẽ̠kana. Mit́din uni ho̠ṛ ren gadhae at́ena. Sendra sendrate goṭa din paro̠m calaoena. Ạyuṕ bela jo̠khen mit́ṭen darere dećena ar cetan kho̠n gadha sendra ńame reaḱe kurumuṭukeda.

Me̠nkhan ackage ona dare buṭa latarre barea kuṛi-koṛa hećkatekin duṛuṕena. Ado̠ uni koṛa do̠ kuṛi seće beṅget́ go̠t́keda are me̠nkeda, iń do̠ amaḱ mẽt́te goṭa dhạrtiń ńel daṛeaḱa. Noa katha ańjo̠mte uni dhubi ho̠ṛ do̠ dare kho̠ne do̠n go̠t́keda ar nehõrate metat́kinạ, mase daya kate ona mẽt́te beṅget́ kate ińren gadha sendra ńamạńben.

 




SSC Biḍạu Reaḱ Jo̠ So̠do̠rena

Nes bo̠cho̠r 2025 reaḱ SSC biḍạu reaḱ jo̠ so̠do̠rena. Teheń Lukhibar (10 July) tikin 2:00 baja o̠ktere noa biḍạu jo̠ do̠ so̠do̠rena. Dhaka sikhnạt board reaḱ bạisi (meeting) oṛaḱre biḍạu reaḱ jo̠e so̠do̠rkeda Baṅgladisạm Anto:sikhka board ren ạyurić ar Dhaka board ren Chairman Professor Dr.Khandokar Ehsanul Kabir.

 

Nes bo̠cho̠r SSC biḍạu reaḱ pas har 68.45 ar GPA-5 ko ńam akat́ pạṭhuạ koaḱ soṅkha do̠ 1 lakh 39 hajar 32 goṭen. SSC biḍạu do̠ calaoen 10 April  ehoṕlena ar 13 April do mucạt́ena. Ona biḍạu reaḱ jo̠ teheń bar (2) cando bhitrite so̠do̠rena.

 

Are (9) goṭen sadharon sikhnạt board, Baṅgladesh Madrasa sikhnạt board ar Baṅgladesh Karigori sikhnạt board reaḱ tabere moṭre 19 lakh 4 hajar 86 goṭen pạṭhuạ gidrạ SSC biḍạu ko emleda.

 




Bhạg Do̠ Cet́ Kana?

Mit́ṭen ciṛiạkhana re  gidrạ Ũṭ do̠ ać go̠go̠e kulikedea, E go̠, aboaḱ deare usulge ona do̠ cet́ ko metaḱa? Uni do̠e ro̠ṛ ruạṛadea, noa do̠ ducut́ ko metaḱa. Hahaṅkar jaegare ạḍi sạṅgińte calaḱ hoyoḱa, ar jãhã tinre daḱ reaḱ jãhãn cinhạge baṅ ńelo̠ḱa. Menkhan daḱ reaḱ hõ jạruṛ menaḱa. Noa ducut́re abo daḱ bon do̠ho̠ daṛeaḱa, o̠ka do̠ aboaḱ jạruṛ o̠kte rebon beohar daṛeaḱa.

Ado̠ uni gidrạ Ũṭ do̠e mengo̠t́keda, Oh, ona do̠ ạḍi bhagegea! Ar aboaḱ jaṅga do̠ cedaḱ nunạḱ jeleńa? Ado̠ go̠go̠ Ũṭ do̠e menkeda, E baba, noa hahaṅkar jaegare ạḍi sạṅgińte calaḱ hoyoḱ tabona, onate jemo̠n babon haro̠no̠ḱ ar babon dukoḱ ona lạgit́ge nunạḱ jeleṅ jeleń jaṅga kantabona.

Arhõ uni gidrạ Ũṭ do̠e menkeda, E go̠, aboaḱ mẽt́, mũ re lạṭu lạṭu uṕ do̠ cedaḱ ? Noa kukli reaḱ hõ ać go̠go̠ do̠ landa landate ro̠ṛ ruạṛadea, E baba, hahaṅkar jaegare hoe daḱ hećlenre bogete gitilko hoete oṭaṅ baṛaea. Aboaḱ mẽt́ mũre gitil jemon alo bo̠lo̠ḱ, ona lạgit́ge sisirjạuić do̠ mẽt́, mũre nonka lạṭu lạṭu uṕe em akat́bona.

Niạ dhao uni gidrạ Ũṭ  do̠e menkeda, E go̠ iń do̠ noa bạń bujhạueda je, sisirjạuić daḱ do̠ho̠e lạgit́ nonkan ducut́e em akat́bona, hahaṅkar re daṛan lạgit́ jeleń jeleń jaṅgae em akat́bona, gitil kho̠n rukhiạḱ lạgit́ lạṭu lạṭu uṕe em akat́bona, enḍekhan cedaḱ, noa ciṛiakhana redo̠ cet́bon cekaedea?

Sikhnạt:  Jãhã tinạḱ gun ge menaḱtam, ṭhik jaegare bam tahẽn khan bhạgan ho̠ṛ do̠m baṅ kana. Bhạg do̠ cet́ kana? Ṭhik o̠ktere, ṭhik jaegare, ṭhik ho̠ṛko talare tahẽnge bhạg ko metaḱa.




Riạwaḱ Bo̠l Gate

Ḍe̠t́ḍe̠t́ mit́ṭe̠n ato. Ato ńutum do̠ Jo̠jo̠ṭola. Ona atore̠ Riạ ńutuman mit́ṭe̠n kạṭić kuṛi gidrại tahẽ̠kana. Uniaḱ ume̠r do̠ 14 serma. Uni do̠ 8 kilạsre̠ye̠ paṛhaoḱa. Uniaḱ Iskul ńutum do̠ Kuṛigram High Iskul. Uniaḱ gharo̠ńjre do̠ko tahẽ̠kana baba go̠go̠ ar dada. Riạwaḱ do̠ paṛhao sãote̠ gate se̠ć hõ̠ ạḍi mo̠n tahẽ̠kantaea. Aćre̠n gateko gateḱ jo̠kheć ạḍi kurumuṭuteye ńe̠ljo̠ṅkan tahẽ̠na. Ar mo̠ne̠jo̠ṅkan tahẽ̠nae ać hõ̠ lạṭu kate̠t́ bo̠le̠ gateḱa.

Mit́din aćaḱ mo̠n reaḱ katha go̠go̠ baba tạkine lạiat́kinạ. Babae metawadea “baba lạṭu kate̠t́ iń hõ̠ bo̠liń gateḱa. Ado̠ babae ro̠ṛ ruạṛadea ṭhikgea gạu am do̠ mońjte̠ paṛhaoḱme sãote gateḱme̠ onate iń do̠ asket́ bạnuḱtińa.” Baba go̠go̠ tạkin hõ̠ Riạkin udgạu kedea. Iskulre jahan gate regeye se̠le̠do̠ḱ kan tahẽ̠kana. Gateḱ lạgit́ arhõ̠ko udgạuedekan tahẽ̠na. Iskul kho̠n gateḱ lạgit́ko o̠pso̠raekan tahẽ̠na.

Mit́din Kuṛigram High Iskul ar Damkuṛa High Iskul bo̠l gatere̠ pạhilkate̠,Thana gatere̠ko selet́kedea. Onḍe̠ kho̠n Jilạ gatere̠ se̠le̠t́kate̠ gate sandese̠ ńamkeda. Riạ ona sandes ńamkate̠ ạḍie̠ rạskạyena. Ać go̠go̠ baba hõ̠ ạḍi kusi. Uni do̠ Kuṛigram High Iskul reaḱ mạhimae hataokeda. Mahasoe̠ko hõ̠ ạḍiko ńutumo̠ḱa uni lạgit́.




Lukhibar (10 July) SSC Biḍạu Reaḱ Jo̠ So̠do̠ro̠ḱa

2025 serma reaḱ SSC biḍạu do̠ calaoen February cando reaḱ 15 tạrik kho̠n ehoṕlena ar May cando reaḱ 15 tạrik do̠ mucạt́ena.

Niạ  dhao SSC biḍạure are (9) goṭen sikhnạt board reaḱ tabere 14 lakh 90 hajar 142 goṭen pạṭhua gidrạ bidạureko selet́lena. Madrasa board re biḍạu emoḱ koaḱ soṅkha do tahẽ̠kana 2 lakh 94 hajar 726 goṭen. Ar Karigori board reko tahẽ̠kana 1 lakh 43 hajar 313 goṭen.   

Noa kho̠bo̠r do̠ Moṅgolbar (8July) Baṅgladisạm Anto:Sikha board ren ạyurić ar Dhaka sikhnạt board ren Professor Dr.Khandokar Ehsanul Kabir aḱ suhiat́ mit́ ḍhạrwạḱ hotete lại laha akana. Lukhibar (10 July) tikin 2:00 baja okte goṭa disạmre jo̠to̠ board reaḱ website ar sikhnạt ṭhãonare mit́ dhaote biḍạu jo̠ do̠ so̠do̠ro̠ḱa.  




Asian Cup phuṭbol khilạḍ re Baṅgladisạm khon Santal Kuṛi Kohati Kisku

Ạḍi setaḱ re teheń 7.7.2025 phone call do̠ń ńamkeda Bangladisạm national phuṭbol ṭim ren gạkhuṛ khilạḍiạ mõṛẽ (5) nombor jạrsi Kohati Kisku ren baba Gulzar Kisku khon. Ạḍi landa katet́ do̠e baḍae oco kedińa je bạbu ạḍi rạskạ reaḱ khobor do̠ noa ge je ińren kuṛi ar Santal jạtiạriren gorob Kohati Kisku ạḍi bes do̠e khilạḍeda ar teheń ńindạ do̠ko seṭerena Bangladisạm te ar ńindạ ge ạḍi maraṅ ataṅ daram do̠ hoyena. Goṭa ńindạ do̠ airport khon pheḍ katet́ ataṅ daram reaḱ program le ńel aṅga keda. Ạḍi rạskạ bạbu ale do̠ ạḍi rạskạ!

Baṅgladisạm maejiukoaḱ jạtiạri do̠l do̠ pạhil dhao AFC maejiukoaḱ asian cup reaḱ asol ḍạr re ko seṭerlena. Noa hạṭiń re 12 goṭen ṭim ko selet́ lena ona modre 11 goṭen do̠ final hoe akana.

Baṅgladisạm maejiukoaḱ do̠l do̠ pạhil dhao AFC maejiukoaḱ asian cup reaḱ asol ḍạr re ko seṭer akana. Baṅgladisạm ren maejiuko do̠ gạḍi ‘C’ re Bahrain ar Turkmenistan ko harau ket́koa, ona chaḍa Baṅgladisạm ren maejiuko do̠ Myanmar hõ ko harau ket́koa, oka do̠ ranking re ạḍi jạruṛa. Group stage reaḱ 3 khilạḍ re 16 gol ko ạgu keda ar eken 1 gol ko ạgu keda. Noa ko lekha do̠ baḍaeoḱ kana Rituparna-Tahura do̠ tinạk bhage pạhil khlạḍe kạmi leda.

Baṅgladisạm maejiukoaḱ phuṭbol do̠l do̠ teheń hạbić Asia cup re akoaḱ jaega 6:30 baja re Turkmenistan sãote ạḍi jạsti khilạḍ reaḱ khilạḍ ko hataoa. Match do̠ jạruṛ baṅ hoelenre hõ, Baṅgladisạm do̠ khilạḍ reaḱ ạidạri ko so̠do̠r keda. (05.07.2025)

Baṅgladisạm ren khilạḍiạko do̠ khilạḍ reaḱ e̠ho̠ṕ re̠ ạḍi jạsti gol ko ạgu keda. Swapna rani do̠ e̠ke̠n 3 miniṭ re̠ge̠ pạhil goal do̠e̠ ạgu keda. Ona tayom Shamsunnahar 6 ar 13 miniṭ re lạṭu lạṭu 2 gol kate mit́ṭen hat-trick do̠e purạu keda. Pạhil hạṭiń reaḱ 23 miniṭ re 6-0 te laha idi kate araḱ-hạriạṛ ren ạyurić ko jitạuena.

Teheń Myanmar khilạḍ reaḱ ona jitạu gel mit́ge Briṭis ren coach Piṭr Butler do̠e jitạu akada. Noa match re hõ ạḍi jạsti balance tahẽkana. Katha lekate ạḍi daṛean Baṅgladisạm do̠ noa khilạḍ re pạhil hạṭiń lekate ko bolo akana. Cedaḱje ranking re laha re menaḱ jordan, Bahrain, Indonesia ar Myanmar disạm ko harau akat́ koa.

Baṅgladisạm gel mit́ re: Rupạna cạkma (goal kipper), afida khanḍakọr (kapṭan), shiuli azim, sạmsunnahar, kohaṭi kisku, mariạ manḍa, monika cakma, swạpna rạni, rituparna cakma, sạmsunnahar ar tahura khatun.

Asian cup renaḱ jitạu;

Ṭim Ranking
Austreliạ 15
China 17
Dakhin Korea 21
Japan 7
Bangladisom 128
Philipian 41
Vhitnam 37
Bharot 70
China Taipe 42
Uttor Korea 9
Ujbekistan 51

(Tumal hatao hoe akana: Prothom alo khon)

*Group ‘A’ renak̕ khilạḍ tayom 12th ṭim do̠ thik hoyok̕a.

Baṅgladisạm ren maejiuko lạgit́ dhạrti reaḱ pạhil hạṭiń reaḱ muskil duạr ko seṭer akana, ente 2026 sal reaḱ Australia re hoyoḱ kan Asian Cup reaḱ mucạt́ hạṭiń re ko seṭer akana. Dhạrti reaḱ phuṭbol reaḱ maraṅ ḍạr do̠ Baṅgladisạm reaḱ ạḍi jạruṛaḱ kạmi ko kạmi kana. Mit́ duạr jhić lenkhan maejiu phuṭbol khilạḍiạko do̠ aema duạr re boloḱ reaḱ sombhobonaḱko ńe̠l ńam kana. Aema equation do̠ ạḍi jạruṛ gea.

Ona laha re noa katha ro̠ṛ jạruṛa je, Baṅgladisạm ren maejiukoaḱ pạhil pạhil hạṭiń re Australian Asian Cup pạhil hạṭiń re ạḍi jạsti biḍạu hoyoḱa. Muskil kạmi hoelenre hõ onḍe do̠ step by step reaḱ sombhobo̠na menaḱa. 2026 serma reaḱ march cando re 12 disạm reaḱ Asian cup reaḱ pạhil hạṭiń re ko khilạḍa. Asian Cup reaḱ pạhil 8 goṭen do̠l do̠ Olympic khilạḍ reaḱ pạhil khilạḍ ko khilạḍa. 6 ṭim khon pạhil 6 ṭim do̠ maejiukoaḱ world cup reaḱ pạhil khilạḍiạko khilạḍa. Jodi 8 khon 6 ṭim do̠ pạhil tournament re ko laha idiḱa. Latar reaḱ 7 ar 8 nombor reaḱ ṭim ko do̠ world cup re calao reaḱ ạidạri menaḱtakoa.

Menkhan ona lahare 7 ar 8 renaḱ re menaḱ disạm ko lạgit́ ar mit́ṭen ạidạri menaḱa. Playoff match do̠ khel hoyoḱa. Onḍe do̠ ạḍi sesre̠ ạḍi jạruṛa. Noa do̠ ạḍi alga tege men daṛeaḱa je, 12 disạm modre Bangladisạm do̠ 8 nombor re̠ye̠ se̠ṭe̠rlen khan onko samaṅre aema lekan sombhobonako jhić akana. Nitoḱ do̠ ona sujog cet́ lekate hataoa ona babot́ Baṅgladisạm do̠ hudis hoyoḱa. Menkhan BFF ren maejiu pạhil kạmiạkoren ạyurić Mahafuza Akhter Kiran do̠e meneda, noa babod ạḍi gạhir geko tahẽkana. Noa itihas okte re Baṅladisạm ren maejiukoaḱ pạhil ḍạr do̠ ona lekate sapṛaoḱa.

Kohati Kisku ren Baba Gulzar do̠e badae oco kedińa je, coach peṭr butler uni do̠ ạḍi napae coach kanae. Isại hoṛ kanae ar iń ren kuṛi hõ isại kuṛi kante ạḍi ãṭe dulaṛea. Uni do̠ inglish primiạr lig re̠ye̠ khilạḍ leda ar ona tayom coach do̠e hoelena. Tinre coach do̠ ona level re̠ye̠ khilạḍeda ar ona tayom coach hoyoḱ kana, unre̠ uni do̠ khilạḍ re ar bahrere̠ ạḍi gạhir ạkil menaḱtaea. Nit do̠ uni lạgit́ mit́ṭen match bo̠do̠l do̠ hoe daṛeaḱa, oka do̠ abo jo̠to̠ ko̠ ńel akada ar sạbut bon ńel akada. Onate iń doń hudis eda je ona okte do sạri bicạr bon hatao leda. Ar ạḍi jạruṛanaḱ katha do̠ hoyoḱ kana, coach aḱ bicạr do̠ ṭim reaḱ asol bicạr kana. Am ar iń okań menlet́ ona do ạḍi maraṅ katha do baṅ kana. Teknikal bhag re do̠ ko̠clo̠n do̠ pạhil. Coach ko nạlis kate cet́ hõ baṅ hoe daṛeaḱa. Ar iń do̠ń baḍaea ińren coach do̠ bhage ar ạkilanić kanae, onate cedaḱ uni sãote begor jạruṛteń galmaraoa.’

Baṅladisạm do̠ Asian cup reaḱ pạhil hạṭiń re ko seṭer akana. Austreliạ do̠ ho̠sṭe̠l lekate khilạḍe̠na. Nit do̠ China, Korea do̠ pạhil hạṭiń re menaea, ar Japan do̠ tesar hạṭiń re menaea. Noa jo̠to̠ ạḍi daṛean ṭim do̠ Australia re ko khilạḍa. Noa 4 disạm tayom ponaḱ re Baṅgladisạm menaea. Ente ona 4 disạm tayom pạhil disạm do̠ Baṅgladisạmge ạḍi jạsti jitạu ńam lạgit́ ko jitạu akana.

Ńindạ pe̠ baja parom akana. Jaṅga jạpit́ akan Dhaka nagraha do mit́ṭen marsal ar rạskạ reaḱ aṛaṅ te udgạu akan leka bujhạoḱ kana. Baṅgladisạm ren maejiu phuṭbol do̠l ren khilạḍiạko do̠ ḍher ḍherte Hatirjheel amphitheatre reaḱ sṭej re ko hijuḱ kana. Onkoaḱ mẽt́ãhã do thakao akana, menkhan ḍher ghạṛić kạmi reaḱ cinhạ do baṅ ńeloḱ kana. Onkoaḱ mẽt́́ãhã re sạhus, bohoḱ re ạḍi rạskạ. Jeleka baḍae baṅkate ko menet́ kana, ‘Abo do jitạu sãote bon ruạṛ heć akana. Menkhan nit hõ ạḍi jạruṛ menaḱa laha seć calak reaḱ.

Baṅgladisạm pạhil dhao AFC Asian Cup re jitạu akan Baṅladisạm maejiuko ạḍi ãṭ sarhao ko ematkoa. Ar hõ bạṛti rạskạ do̠ hoyoḱ kana Santal kuṛi Kohati Kisku ona maraṅ khilạḍ re menae te. Delabon sanamko Bangladisom ren phuṭbol kuṛiko lạgit́ bon koejoṅa, ạsis bon emakoa ar bạṛti do aboren Santal kuṛi Kohati Kisku lạgit́.