Maejiu Mãhã-2023

8 March goṭa dhạrti maejiu mãhã. Maejiu ar herel mit́te nawa dhạrti benao rakaṕre as doho kateć goṭa dhạrti jao sermage noa maejiu mãhã ko manoteda. 1857 serma reaḱ noa dinre Markin Juktorastro New York naṅgraha reaḱ horoḱ bande se kićrić kạrkhanare maejiuko do ạḍi ghạrić ko kạmikan, gidrạ umer re khaṭaok,  mạńjri emoḱ re begar nonkanaḱ birudre teṅgo daram ar hike hok ạidạri, voṭ emoḱ reaḱ ạidạri, kạmi reaḱ okte 8 ghonṭa nonkanaḱ dạbi ko babotre kulhi ḍaharkoreko ńir oḍoklena. Enhiloḱ mạliki ko onko cetanre ạḍi bạṛićko beoharlet́ rehõ baṅko hape daṛeat́koa. Inạ tayom 1910 serma Kopenhegen re hoyen maejiu koaḱ jarwaḱre somajtantrik maejiu ạyurić Clara Zetkin noa din do goṭa dhạrtire maejiu mãhã mente manot reaḱe nenḍa keda. 1911 serma reaḱ 8 March pạhil dhao noa maejiu mãhãko manotkeda Austria, Denmark, Jarmany ar Swizerland. Un khonaḱge goṭa disomre maejiu ar herel mit́ ạidạri ar maejiukoaḱ lahanti lạgit́te noa mãhã manot hijuḱ kana. Baṅgladisom hõ ạḍi man manot selet́ noa mãhã manotet́ kana.

Baṅgladisom re calaoen mit́ jug re maejiu ar herel talare jãhãn begar se pharaktet́ alo tahẽn ar bana hoṛ talare mit́ ạidari bạisạu lạgit́ maraṅ kạmi hoe akana. 2022 serma chapa sodor akana Bisso orthonoitik Forum (WHF) ‘Boisik jender boisomo Protibedon’ lekate 146 goṭen disom modre Baṅgladisom do 71 aḱ hudạre rajoḱ kana. Dạkhin Asia joto disomko modre maejiu ar herel hoṛkoaḱ ạidạri se soman re Baṅgladisom do cetan utạr ṭhạ̃ie ńam akada. Prathomik ar Madhomik sikhnạt seć tạṅkhi lekhan ńeloḱ kana koṛako khon kuṛiko ạḍi ko lahagea, oka do lahanti akan disomkore baṅ ńeloḱkan. Baṅgladisomre gidrạ janam okte maejiu koaḱ gujuḱ soṅkha 100 hajar hoṛko modre 176 goṭen, lahanti disomre one oka do 232. Nebetar jugre 62% maejiu ge gidrạ janam reaḱ aema lekan horko pańjaeda. Oka do lahanti disomre eken 53%. Menkhan noa hameṭ do maejiu ar gidrạko cetanre ạḍi bạṛić aḱ kana, ente lahatire noa do maraṅ akoṭe ạgueda. Gidrạ umer re bapla noa sećte Baṅgladisom do ponaḱ hudạre rajoḱ kana ar Dạkhin Asia redo pạhil.

Nonḍe do 18 bochor lahare 52% kuṛi gidrạkoaḱ bapla hoyoḱ kana. Covid se korona khonaḱ bạṛtikaete 10 milion gidrạge gidrạ umer re baplako re reaḱ muskil dosare menaḱkoa. Goṭa disom konać ar maejiu julum ko reaḱ ghoṭna ghoṭaoḱ kana. Ạn ar sạlis centre reaḱ khobor lekate 2022 sermare moṭre 936 goṭen  maejiu ko konać oco akana. Ar note Hoṛko lạgit́ foundation reaḱ khobor lekate 2021 serma re moṭ 818 goṭen gidrạ konać reko paṛao akana. Konać reaḱ sạjaitet́ do gujuk enrehõ konać (dhorson) do nase hõ baṅ kom akana. Nunaḱ maejiuko neṅghao ocoḱkan rehõ adalot re bicạr ńam lạgit́ko senlenre jãhãn porman begorte jãhãn bicạr bako ńamet́ kana. Eken 3% maejiuge apnarte bicạrko ńamjoṅ kana. Goṭa dhạrtire platform maejiu ko talare nawa matra do joṛao akana. Jatisongho reaḱ women jender slapshot khobor lekate 2022 re chapa sodor akana 51 goṭen disomre online platform beoharet́kan maejiu koaḱ 38% ge Cyber oprad reko paṛaoḱ kana. Ulek kana Baṅgladisomre platform beoharet́ kan maejiuko amdaj 53 % Cyber oprad reko paṛaoḱ kana.

Noa serma maejiu mãhã reaḱ mul jos katha do “DigitALL:Innovoation and Technology for Gender Equality” mul jos katha reaḱ manetet́ do Digital Projukti O Udvabon, jendar boisomo cabaea niroson (maejiu ar herel talare begartet́ cabae). Niạ dhao aḱ mul jos katha do 67 aḱ Commission On The Status Of Women (CSW) aḱ mul jos são mit́gea; okare maejiu ar herel hoṛ talare samajik ar orthonoitik joto sećre maejiu ko bạṛti dam ko emako kana. Niạ serma maejiu mãhã reaḱ campaign theme #EmbrancrEquity. Thoṛa serma lahare Baṅgladisom sarkar do kuṛi gidrạ ar maejiu ko lahatire aema lekan ạn-ạri ko odoḱ akada, jeleka Nari ar sisu domon ain 2000, paribarik sohingsota ain 2010, Joutuk nirodh ain 2018, Gidrạ umer re bapla birud teṅgo daram (Ballobibaho nirodh ain) 2017, Ballobibaho nirodh bidhimala 2018, Ballobibaho ar nari ar gidrạ julum ocoḱkan birud teṅgo daramoḱ lạgit́te National Plan Of Action 2018-2030.

Baṅgladisomre maejiu koaḱ soṅkhage ḍhera. Onate maejiu ko nirại tahẽn ar lahanti begor disom do ohoge laha daṛekea.  Maejiu ko do nana parkanteko koclon ocoḱkana. Jạruṛ kana nonkan bin lekan ghoṭna babot teṅgo daram. Cedaḱje mit́ten gharońj bandhao, nawa dhạrti benao ar lahatire maejiu ar herel mit́te kạmi ạḍi jạruṛ kana. Maejiu ar herel talare jemon onkan begar do baṅ tahẽn. Jotowaḱre mit́te kạmite mit́ muńjri ńamte gharońj são disom jemon lahanti hameṭ daṛeaḱ. Sãota se somaj kore kạṭić umer khonge koṛa gidrạko mońj mon subạ benao rakaṕ hoyoḱtakoa. Onkoaḱ beohar, cạl colonre bodol ạgui hoyoḱa. Enḍekhan goṭa disom se Baṅgladisom rehõ maejiu ko eṭaḱ mẽt́te bako ńelkoa. Nonkate herel ar juạnko bạṛti keṭejoḱ ar dilan hoyoḱ jạruṛkantakoa. Enḍekhan maejiu ko ohogeko koclon se ko neṅghao ocoḱa.