Meskoć

Meskoć

Kombṛoaḱ Ti reaḱ cikhnạ

Polis ren maraṅ Ạpiser aćren Hạbildare metaekana-

Ạpiser: Kombṛom saṕ daṛeadea se̠ baṅa?

Hạbildar: Baṅa, mahasoe! Menkhan kombṛoaḱ ti reaḱ cikhnạń ạguakat́a darawakat́a.

Ạpiser: O̠ko̠r okare, thoṛań ńe̠l legalege?

Habildar: Mahasoe, noḱoe ińaḱ jo̠hare!




Kanyashree Cup ko jitaoena SSB phutbol kelab Tournament re soros ayuric’ Dular Mardi

Moṅgo̠l hiloḱ (22 March) Southern somiti birudre 1-0 pharak go̠lte SSB ko jitạuena. Niạ ghaloḱ mit́ lagaote bar sermako jitena SSB club. Mukhomontri Momota Banerjee aḱ sosolhate calaoen serma khonaḱ Calcutta Women League reaṅ namḍak hoyena Kanyashree Cup mente. Pạhil bar sema Cup ko hạrjoṅana SSB.

Enhiloḱ so̠ro̠s khelowaṛ hisabte Ranjita Devi bachao ńamena. Enḍete 10 hajar kạuḍi, mit́ṭen trolley beg ar ona sãote ḍuluṅ gạḍiko emawadea. Inạkate khilạḍre so̠ro̠s go̠ldata hisạbte Southern somiti ren Mina Khatun Hõ kuṛaiye ńamkeda. Onkaleka khilạḍre so̠ro̠s go̠lkeeper hisạbtey bac-bachao ocoyena Kalighat Sports Lovers Association re̠n mit́ khelwaṛ Rani Bhowmik.

Arhõ noa khilạḍre so̠ro̠s ạḱyurić hisạbte SSB re̠n Dular Marandi bachao ńamena. Ona khạtir mit́ṭen so̠na mala ar honḍar gạdi sandese ńamana. Jitạu akan do̠lko 25 hajar kạuḍi ar cup Orup Bisas do̠e em calat́koa. Noa kuṛại em haṭiń okte selet́e tahẽkana Jdobpurren Bidhayok Debabroto Mojumdar, Mokundopur ṭoṭha ren Counsilor Ananya Benarjee. Inạkate selet́ko tahẽkana IF ren sabha mukhiạ Ajit Benerjee, Socib Joydeep Mukharjee, Mohonbagan ren tayom daram socib Debasish Dutto. Maraṅ Sponsor Sister Nibedita University (SNU) seć khon Ena Boss hõ selet́e tahẽkana.




Toyo Ar Kạhũwaḱ Go̠lpo̠

Mit́ten Kạhũ dare dạrrey aṕ akana. Ar mocaretae mit́ kuṭrạ je̠l. Ado̠ Toyo do̠ ona aṛetege calao jo̠ṅkan tahẽkanae. Khange reṅgećkede khan ạt ńam baṛaeye kurumuṭuket́a. Hudis anae baṅma cekate noa je̠l kuṭrạń hataojoṅa mente. Enḍekhane hudis ńamana, ado̠ Kạhũ se̠ć ạḍi mạhĩr salaḱe beṅget́ rakaṕket́a. Khange memene po̠rto̠nket́a, E boeha ńeloḱte ạḍigem mońjgea. Amaḱ hoṛmo ar mẽt́ muṭhạn ekal sajao akantama. Cẽṛẽkoren Raj hoyoḱ jạruṛ kantama.

Me̠nkhan amaḱ aṛaṅ hõ muṭhạn leka hoelen khan, sebel-so̠ṛo̠m enḍekhan ạḍi boge hoekoḱa honaṅ. Menkahn hae! eṭaḱ cẽṛẽ-ciprut́ko leka o̠ho̠gem sereń daṛeaḱa!  Toyo aḱ nonkan kathate Kạhũ bae hape tahẽlena. Ekal hulạs sạhnạsate raraḱe ehoṕkeda, Ar ńelme Kạhũ aḱ moca kho̠n je̠l  ma ńurhạ go̠t́ena. Ńurhạ torage calaḱ-cạtur Toyo ma ekal je̠l kuṭrạ ge̠r kateć dạdạṛe dhurạuena.

Sikhạuna: Aema lelha hoṛkoge menaḱkoa, o̠ko̠e do̠ hoṛak nonkan kathate bulạukate, nijaḱ so̠mpo̠t khonko eṛaṅo̠ḱ kana.




Santal Atoe Hirikeda Briṭish Deputy High Commissioner Ar Enećrey Selet́ena

Dhaka rey bahali akan Deputy High Commissioner Javed Patel do̠ Gaibandha reaṅ Kamdia ar Katabari union re mimit́ santal ṭoṭha 21 ar 22 March e- hirikeda. Ar un jo̠khenge Deputy High Commissioner ar sãotenko santal maejiukoaḱ legcar-paltur enećreko selet́ena.

Hoṛko lạgit́ Foundation ar U K-Aid aḱ go̠ṛo̠ go̠po̠ṛote aḍepase besorkari unnoyon songstha ‘Obolombon’ santalkoaḱ ạidạri ar lahanti khạtir “Drive Toward Empower Ethnic Peoples”  project ko benaoeda. Noa project hiri lạgit́teko he̠ćlena.

Obolombon ạpis re ‘Gaibandha jilạ lahanjar re, j.ạti-gosṭhikoaḱ khe̠mota: ekṛaṛ ar o̠psor babotre gapalmaraore santal jạti-gosṭhiaḱ ạidạri ar jion jingire lahanjar lạgit́ cet́ cet́ dahpko hatao akana Ar ona sãote tayom daram cet́ ko cekae hoyoḱa nonkanaḱko gapalmaraokeda. Un okte Changura atore santal maejiuko ạḍi jo̠mkaoate enećante peṛako ataṅ daramket́koa.

Noa laha noko peṛako man-manotket́koa, Obolombon ren sabha mukhiạ Sadequl Islam, nirbạhi se̠ maraṁ ạḱyurić Probir Chokroborti, Ạdivasi baṅgali soṅghoti porisod ren convener Adv. Sirajul Islam Babu ar Sahebgonj Baghdafarm bhumi udhar songram committee ren sabha mukhiạ Philemon Baskey. Ona okte santalkoaḱ mạnmi ạidạri rạkhi jogaore ạdepase civil society reaḱ aema lekan dhap hatao babotre peṛakoko mone moruḱkeda.




Rajshahi University Re Hoyena Ạdivạsi Pạṭhuạ Gidrạkoaḱ Maraṅ Sikhnạt Babot Cepeć Sabha, Nawanko Ataṅ Daram Ar Bidạ Akhṛa

Rajshahi University re hola so̠mbar (21 March) hoyena ạdivạsi pạṭhuạ gidrạkoaḱ maraṅ sikhnạt babot cepeć sabha, nawanko ataṅ daram ar bidạ akhṛa. Enhiloḱ setaḱ 10 baja okte Robindronath Thakur Academic bho̠bo̠n re maraṅ peṛa hisạbte selet́e tahẽkana professor Golam Sabbir Sattart.

Ar inạ chaḍa hõ noa akhṛare selet́ko tahẽkana Professor Chowdhuri Md. Zakaria, Professor Md. Sultan-Ul-Islam, pạṭhuạ gidrạko ren porames-ạḱyurić M Tareq Nur, Proctor professor Md. Asabul Hoqe, Jonosoṅjog daptor ren prosasok professor Prodip Kumar Pandey.

Ạdivạsi Students Association Of Rajshahi University (Asaru) re̠n sabha mukhiạ Sylvester Rubel Murmu aḱ ạḱyurte noa akhṛa do̠ hoe purạuena.




Teheń Do̠ Goṭa ‘Dhạrti Daḱ Mãhã’ Kana

Teheń do̠ 22 March. Teheń hõ bises mãhã metaḱme Daḱ mãhã kana. Eṭaḱ eṭaḱ diso̠mko leka ‘goṭa dhạrti daḱ mãhã 2022’ manao khạtir nana-parkan kạmihora hatao akana. Daḱ so̠mpo̠t reaṅ jaruṛtet́ man hisạbte 1993 serma khonaḱ jao sermage goṭa diso̠mre aema lekateko manao ạguet́ kana. Noa mãhã ńutumte Rasṭropoti Md. Abdul Hamid ar maraṅ montri Sheik Hasina apareḱ kathakin ro̠ṛ akada.

Niạ sermare tehańaḱ daḱ mãhã reaḱ jo̠stet́ do̠, ‘hasa latar daḱ: bin ńelo̠ḱaḱ so̠mpo̠t, ńe̠lo̠ḱaḱ sunạn se̠ chuạu’. Ho̠e-daḱ bo̠no̠do̠l talate dhạrti reaḱ jaḍwahi ar jalapuriko reaḱ muthnitet́ hõ bạṛti idiḱkana. Ar nonkan okte dhạrti latar reaḱ daḱ ạḍige jạruṛ kana.

Jatisoṅgho reaḱ sạdại porisod re ro̠ṛ saḍe akat́ lekate jao serma 22 March daḱ mãhã mente manaoḱ kana. 1992 sermare Brazil diso̠m reaḱ Rio re noako hẽḱada. Onḍe do̠ daḱ so̠mpo̠t lạgit́ge mit́ṭen bises dinko jạhirket́a. Ar enḍete 1993 kho̠naḱge noa mãhã manaoḱ kana. Bại bạite noa mãhã manao ḍher idiḱ kana se̠ko manaoet́ kana.




Diso̠mre Birbão Hoe-Daḱ ‘Oshoni’ Ńuhum O̠kte Hạṇ Daṛeaḱa

Baṅgladisom jalapuri (Bongoposagor) reaḱ dạkhin purub nakha menaḱ jalapurire lạṭkić (nimnocap) do̠ arhõ gạhirre paṛao akana. Dạkhin Andaman jalapuri aḍepase niạ gạhir lạṭkić do̠ bahali akana. Bharot reaḱ Hoe-daḱ (Abohaoa) bichnạu ạpis khon baḍae akana, So̠mbar (21 March) ‘Oshoni’ reaṅ to̠ṛtet́ 60-70 kilomeṭer hoe daṛeaḱa. Ar birbão hoe-daḱ reaḱ to̠ṛtet́ do̠ 80 kilomeṭer hoe daṛeaḱa. Moṅgo̠l hiloḱ bhitrite Utạr Myanmar ar Baṅgladisom reaḱ dakhin-purub jalapurire noa birbão hoe-daḱ se̠n seṭero̠ḱa.

Bharot buṭạri hoe-dak bichnạu ạpis re̠n mit́ bigiạni R.K. JANMONI do̠e lại lahakeda, baṅgladisom jalapuri cetan kho̠n birbão hoe-daḱ do̠ bại bạite utạr nakha sećge sa-calaḱkana. Cala culạ oktege noa reaḱ sạkti se̠ daṛe arhõ ḍhero̠ḱa.  

Uni do̠ arhõe lại lahawakada Teheń setaḱ khonaḱge baṅgladisom jalapurire gạhir lạṭkić go̠rho̠na. Be̠r rakaṕ são sãote noa reaḱ daṛe ḍher idiḱa, ar enkate dhinạn bhitrirege birbão hoe-daḱ se̠ bharḍo he̠ć paṛaoḱa. Menkhan abohaoa reaṅ ackage jãhãn bo̠no̠do̠l baṅ ńelo̠go̠ḱ khan, enḍekhan ńaham-ńuhum bhitrite diso̠mre birbão hoe-daḱ hạṇ daṛeaḱa.




T-sports Channelre Teheńaḱ Khilạḍ

Teheń 21 March T sports channel khon porcaroḱ khilạḍko-

Crikeṭ

Pạkistan-Australia

Tesar dhao bidạu legae, pạhil din

Setaḱ 11:00 baja okte ńelo̠go̠ḱa.

Kabaḍi

Bo̠ṅgo̠bo̠ndhu jatiyo kabaḍi

Dhinạn 5:30 baja khon porcaroḱa.




Dhuṛi Dhạrtiye Bạgiada Sạbik Rasṭropoti Sahabuddin Ahmed

Ạḍi gạhir bhabna selet́ baḍae ocoḱ kana je, Sạbik metaḱme mit́ bidạl tahẽkanić Rasṭropoti bicạrpạti Sahabuddin Ahmed do̠ dhuṛi dhạrtiye bạgiada. Teheń Sạnicar (19 March) setaḱ 10:28 miniṭre Dhaka reaḱ sommilito haspatalre cikit́sạ hatao oktege jiwi calaoentaea. 92 serma umeran Rasṭropoti do̠ jạṛbuṅ-apasit́ rogrey jạbun akan tahẽkana.

Sạbik maraṅ bicạrpạti sahabuddin Ahmed 1990 sermare Ershad sarkar tayom modhom sarkar ren maraṅe tahẽkana. Inạkate 1966 sermare Awami League sasao tayom khonge uni do̠ Rasṭropoti hudạrey bac-bachao ocolena.




Mit́ṭen Tirạs Kạhũwaḱ Go̠lpo̠

Sạrdi lo̠lo̠ setoṅ din tahẽkana. Mit́ṭen Kạhũ ạḍige daḱ tetaṅkedete hante nahte uḍạu baṛae kan tahẽkanae. Mit́ okte Tetaṅte ekale lorao cabayena. Menkhan okarege ńũia mente daḱge bae ńamlaḱa. Enḍekhane as chuṭạuena.

Inạkate ackage pharaḱre rạput́ kanḍa hanḍhae ńel ńamket́a. Ekal harephare uḍạu senkate kanḍarey duṛuṕena. Kanḍa o̠yo̠ṅket́ma thoṛage daḱ. Ado̠e ńũia mentey kurumuṭukeda, o̠ho̠gey daṛelena. Un okte Khange kanḍa pheḍre dhiri kuṭrạ ńur akane ńelńamket́a. Dhiriko ńelte bud he̠ćadea.

Ado̠ sạrige mit́ mit́te ona dhiri kuṭrạ kanḍa bhitrireye ńurho̠ket́a. Enḍekhan daḱ do̠ bại bạite kanḍa cetan se̠ćge rakaṕ ehoṕena. Ado̠ mit́ okte Kạhũ aḱ moca ṭhenge daḱ he̠ć so̠rena. Inạkate kạhũ do̠ ńũket́e tetaṅe meṭaoket́taea, ar khulạsa montey uḍạu maṛaṅena.