Teheń Do̠ AIDS Mãhã Kana

Teheń Lukhibar Ḍisember mahna reaḱ pạhilaḱ din. Ona sãote mit́ṭen bises mãhã hõ kana, metaḱme AIDS Mãhã. Jao bo̠cho̠r lekage nes hõ Baṅgladisomre noa mãhãko manaoeda.

1988 serma khon AIDS birudre lạpạrhại ar hoṛko aodhanko lạgit́te noa mãhã manaoḱ kana. HIV (Human Defeciency Virus) ro̠g khon sirjạuḱ kana noa jiwi ṭonṭa gujuḱ lekan ro̠g AIDS. Worldometers aḱ khobor lekate, Goṭa dhạrtire HIV rogte jạbun akan hoṛkoaḱ soṅkha pon (4) karoṛ pongel mit́ (41) lakh pe gel turui (36) hajar mit́ sae pon (134). Nit́ dhạbić noa mãhãmạri ro̠gte 15 lakh 40 hajar 69 hoṛko gur akana. Baṅgladisomre pạhil 1989 sermare AIDS ro̠gi saṕ ńamakana. Ar onka leka disomre gel pon (14) goṭen hoṛko noa rogreko jạbun akana. Bạṛtikaete aḍepase disom Bharot ar Miyanmar ren hoṛko noa ro̠gre paṛaoḱ kana. Menkhan ona disom sãote noa disomren bạnij-bepar ar sạdại hoṛkoaḱ aema lekan jopoṛao menaḱanaṅ. Enḍekhan sanam hoṛko sontor tahen jạruṛ kana. Ente hoṛko bako sontorlen khan noa rog khonaḱ ohogebon danaṅ daṛelea.

Bangladesh Porisonkhan Bureau (BBS) lekate, disomre 28.5% maejiuge noa AIDS babotre bako jagwara.  Enrehõ  AIDS reaḱ mit́ṭen kuli (bahok) babotre 71.5% maejiu ko aodhan akana. Ar 36% maejiu do̠ jo̠to̠ kuli babotreko pusṭạu akana. Mõṛẽ bochor lahare 2016 sermare noa reaḱ har tahẽkana 29%. Khan 7% maejiu noa AIDS ro̠g reko aodhan akana. Sarkari songstha BBS doe hudiset́ kana je, ḍher maejiuge AIDS  babotre bako bujhạueda, ona iạte khạṭige bạite bạite pasnao idiḱ kana.