Ḍisember Cando Khonaḱge Metrorail Calaḱ Ehoboḱ Kana

Disom reaḱ pạhil Metrorail do darakan Ḍisember cando mucạt́ hapta uḍhạu hoyoḱa mente Dhaka Mass Rapid Transit company Limited (DMTCL) ren ạyurić (MD) M.A.N Siddik do noa rạskạ sombate lại pasnaokeda.

Noa hõ pusṭạu ar saphate lại sodorkeda je, pạhil do Uttora khonaḱ Agargao hạbić noa gạḍi do calao hijuḱa. Calaoen September cando sorok poribohon ar setumontri Obaidul Quader-e menleda, Disember cando do jit ar phurgạl cando kana. Ar noa candoge Maraṅ montri Sheikh Hasina MRT Line-6 doe uḍhạua.

Metrorail (MRT Line-6) mimit́ kilomeṭer re mõṛẽ (5) taka kateć bhaṛa ar komte 20 ṭaka niṭ akana. Onka leka Uttora khonaḱ Komlapur reaḱ bhaṛa mit́ sae (100) ṭaka goṭa akana.

 




Teheń Maṭhreko Pheḍoḱ Kana Argentina

Ạḍi jobor rạskạ khobor. Cedaḱje Teheń Moṅgolbar (22 November) Bissokap reaḱ enećreko pheḍoḱ kana Lionel Messi ar aćren celako. Niạ dhao Bissokap enećre Argentina do Saudi Arabia birudhreko eneć ńapamoḱa. Ar  eken mit́ ghạṛi tayom khonaḱge teheńaḱ khilạḍ haparao do ehoṕ lạgidoḱ kana. Dhinạn ber 4:00 baja khonaḱge noa khilạḍ haparao bon ńel ńama. Ona lạgit́te eneć néńelko ma tạṅgi tãṛãḱre tahẽntabonpe.

Teheń oka ko disomren dolko eneć ńapama, ona reaḱ tạlikạ:

Argentina-Saudi Arabia

Dhinạn ber 4:00 baja khonaḱ.

Denmark-Tunisia

Ńindạ 7:00 baja khonaḱ ehoboḱa.

Mexico-Poland

Ńindạ 10:00 baja khon.    




Iran birudh reko jitạuena iṅgleṇḍ

Bissokap Ṭurnameṇṭ reak̕ dosar khilạḍ rege Gol reak̕ ḍubạ dak̕ ńelena. Iran birudhre 6-2 golte jitạu katet̕ bisso̠kap lạṛhạiko eto̠ho̠p̕keda iṅgleṇḍ . Joṛa gole emakada Bukao Saka . Juḍ beliṅham, jek grilish, rahim isṭarliṅ, mạrkus rashphorḍ takoak̕ golte ḍubạdak̕re ko ạtu calaoena iran.
 Jirạu laharege 3 golko ho̠jo̠m utạrkeda iran .  35 miniṭre Beliṅham pạhil gol do̠e sạrdileda. Ona tayo̠m isṭarliṅg , Saka  jirạu(biroti) laharege 3-0 golte iṅgleṇḍko laha idiket̕koa .
Iṅgleṇḍ ar Iran e̠ne̠c̕ aema kakhante khilạḍ laha kho̠n ge kho̠bo̠r kago̠jre tahẽ̠kana . Iṅgleṇḍ ren phuṭbolarko ONE LOVE armbeṇḍ ho̠ro̠k̕ lekhange sạsti reak̕ jhuki tahẽ̠kantakoa. Note , iran disạmre maejiu laṛanao lạgit̕ jahan sombat sandesko emok̕kana se baṅ , onte hõ̠ ho̠ṛkoak̕ ko̠yo̠k̕ tạṅgi tahẽ̠kana .
Hijab baṅ bandek̕ reak̕ doste disạmren Mowlobadiko ṭhen jivi calaoen taea Mahsa Aminiak̕ .  Noa niạte disạm re goṇḍogol calak̕kana. Note , jo̠nto̠r reak̕ bhejal kakhante do̠rso̠kko niṭ akat̕ okte laharege maydanre ko bo̠lo̠ena .
 Noṅkan saṅge ghoṭona khilạḍre iran do̠ bisso̠mo̠ńco̠ re lajaoreko paṛaoena turui gol jomkatet̕ .  Pạhil bhag rege iran ren golkipar Ali Reja Beiranbhand do̠ bo̠ho̠k̕ reye bajao ocoente maydane bạgiada isṭrecar te . Ac̕ren saotenic̕  Mojid Hoseini sao teye tạkic̕ daramente bo̠ho̠k̕ reye bajao ocoena .
Jirạu tayo̠mge arhõ̠ mit̕ṭen gol katet̕ Bukao Saka jitạu reak̕ pharake bạṛti oṭokada. Iṅgleṇḍ ren Mạrkus Rashphorḍ ar Jek grilish arhõ̠ barea gol katet̕  bebodhankin ḍherkeda . Nunạk̕ ḍher gol ho̠jo̠mre hõ̠ gol reak̕ pharake komaoakada Iran ren Mehedi Taremi . Khilạḍ reak̕ 65 miniṭ re jhakas mit̕ṭen gole ạdạileda. Ona tayo̠m penalṭi kho̠n arhõ̠ mit̕ṭen . Nasenak̕ jạrsi o̠r sap̕ khạtir iṅgleṇḍ birudhre penalṭi reak̕ hursele o̠ro̠ṅkeda Rephari . Ona penalṭi khon dosar gole ạdạikeda Mehedi Taremi.
Mucạt̕ sec̕ iran ren mesi ńutuman Sordar Ajmown arhõ̠ mit̕ṭen gole ńam daṛekea. Menkhan ạḍi taogar gole bańcao ocokeda iṅgleṇḍ ren golkipar Jorḍan Pikphorḍ . Iṅgleṇḍ do̠ 6-2 golte jitạute ạḍi rạskạko do̠n kocoṛkeda .
Sombat halaṅ tumạl:  Somoy Tv news
Torjoma: Ńele Rasa



Cedak̕ Jạtiyạ sereń bako sereńleda iran phuṭbo̠larko

Hijabbirudhi laṛanaote seṅgelakana iran disạm. Niạdhao disạmren laṛanaoko sec̕ so̠mo̠rtho̠n emkatet̕ bisso̠kapre khilạḍ pheḍtora ge protibadko baḍae ocokeda iran ren phuṭbo̠larko. Som hilạk̕ (21 nobhembo̠r) Kholipha antorjatik isṭeḍiam maydanre iṅgleṇḍ birudhre khilạḍ pheḍkatet̕ jạtiyạ sereńre luṭi bako laṛaoleda Ali Reja – Jahanbo̠khs tako. Bisso̠kap lekan haparaore khilạḍok̕ do̠ ạḍi maraṅ go̠ro̠b reak̕ kathakana. Jạtiyạ sereń calak̕ okte rạṛ milạu, abegre paṛaok̕ reak̕ beparko do̠ ńel baṛak̕ gea. To̠be phuṭbo̠lpuri niạ dhaoko ńelkeda judạ lekanak̕ bepar. Bisso̠kap khilạḍ phe̠ḍ katet̕ iran phuṭbo̠larko jạtiyạ sereń ma bako sereńlet̕ , bo̠ro̠ṅ sereń calak̕ okte thir hapegeko teṅgo thir tahẽ̠yena. Noa drissho̠ do̠ samajik miḍiare ho̠ydak̕ leka pasnao go̠t̕ena. Tobe khilạḍ eho̠bo̠k̕ lahare ge iran ren do̠lnetae lạileda, disạmre sorkarbirudhi laṛanaore somorthon lạgit̕te oṅko jạtiyạ sereń bako sereńa, ona do̠ purạ do̠lgeko goṭa do̠ho̠akada. Bar cando lahare pulisak̕ hajo̠tre Mahsa Amini ńutuman mit̕ maejiuak̕ gujuk̕ tayo̠m kho̠n ge ṭalmaṭal cabaoakana iran disạm. Islam ripalik reak̕ kicric̕ niyo̠m-niti baṅ manao reak̕ nạliste tehran kho̠n giripdar reak̕ pe maha tayo̠m gei go̠c̕ena 22 serma umạran Mahsa Amini. Ona tayo̠m khon ge hijabbirudhi protibadte ṭalmaṭal utạrakana Iran. Ona laṛanaore so̠mo̠rtho̠n katet̕ soṅgoko baḍae ocokeda phuṭbo̠larko. Ona bego̠rre hõ̠ isṭeḍiam gelariren aema do̠rsho̠kkoak̕ protibad ńel tiạk̕ena




Darakan 28 November SSC Ar Ona Man Reaḱ Bidạu Jo̠ Do̠ So̠do̠ro̠ḱa

SSC (Secondary School Certificate) ar ona man reaḱ biḍạu jo̠ do̠ darakana 28 November so̠do̠ro̠ḱa. Ente Sombar (21 November) Dhaka Madhomik ar Ucchomadhomik Sikhnạt board ren Chairman Topon Kumar noa khobor talate baḍae ocokeda.

Niạ lahare uni do̠ 28-30 November bhitrite biḍạu reaḱ jo̠ so̠do̠r daṛeaḱa mente lại lahaleda. Menkhan enrehõ arhõ pusṭaute lại sodorkeda je, onako din bhitrite mit́ṭen din bachao se niṭ akana. One ona do̠ 28 November ar enhiloḱge biḍạu jo̠ do̠ so̠do̠ro̠ḱa.




Bissokap Reaḱ Pạhil Eneć

Oka khilạḍ se eneć metaḱme FIFA Bissokup-2022 lạgit́ mimit́ko koyoḱ ar tạṅgi horreko tahẽkan, ona do Aṭhawar hiloḱ (20 November) ńindạ uḍhạu hoyena. Ar ona uḍhạu akhṛa talatege Bissokap Phuṭboll eneć haparao do ehoṕena. Noa uḍhạu akhṛare pạhilte maṭhrekin eneć tapamen dol do Qatar-Ecuador.

Menkhan noa pạhil khilạḍ haparaorege Qatar do Ecuador ṭhen 2-0 pharak golteko harao ocoyena. Ar onka leka Ecuador doko jitạuena. Baḍaebon je, eṭaḱ khilạḍko modre phuṭboll khilạḍ mit́ṭen kana. Abo santal boeha-misera são sãote joto lekan jạtiko noa khilạḍ haparaoko kusiaḱa. Ente khilạḍ se eneć hõ aboaḱ hoṛmo hạṭiń niropon dohoe reaḱ mit́ṭen bhag se oṅso kana. Noa Bissokap eneć ńel lạgit́ nit hõ aema hoṛge tạṅgi horre menaḱkoa. Cedaḱ je, mucạd dhạbićte oka disomren ar okoe dolko ṭikạu tahẽnte siropa ko hameṭjoṅa mente.

Onka leka Tv re Teheńaḱ metaḱme (21 November) reaḱ Bissokap eneć se khilạḍko ńel lạgit́ tạṅgi horre tahẽn tabonpe:

Teheń ńindạ ńel ńamoḱ se porcaroḱ eneć khilạḍko:

England-Iran

Nińdạ 7:00 baja khon.

Senegal-Netherland

Nińdạ 10:00 baja khonaḱ ehoboḱa.

 

 




Nạ̃wạ̃i Porob Ko Manaokeda Kolhe Jạtigosṭhiko

Sạnicar (19 November) tikin ber 12:00 baja okte Rajsahi reaḱ Godagari Upạjila, Mohonpur Union reaḱ Babudang atore Kolhe jạtigosthiko Nạ̃wạ̃i Porob ko manaokeda. Noa Nạ̃wạ̃i Porob akhṛa do Kolhe koaḱ Khebel Kheca eneć talateko ehoṕkeda. Noa akhṛare aḍepase ṭoṭha ar Sikhnạt ṭhaõna khon heć seṭerakan legcar (sanskritik) dolko selet́lena. Ar noko selet́akan dolko talare eneć sereń haparao do hoyena. Ona akhṛare atoren mạńjhi haṛam Katrik Tudu aḱ ạkyurte manotan peṛa lekate selet́e tahẽkana Mohonpur Upojila porisod ren  Chairman Khairul Islam.

Inạ chaḍakate hõ selet́ko tahẽkana SIL International Bangladesh Associate ren maraṅ mukhiạ Pintu Albert Piritch, National Agency For Green Revolution (NAGR) ren Program Officer Prodip Hembrom, Jatiyo Adivasi Porisod Naogaon jila ren Adviser Joynul Abedin, Chapainawabgonj ren Prothom alo ren khoboriạ Anwar Hosen, Banudang  Alor Pathsala ren Maraṅ mahasoe Ali Uzzaman Nur, SIL ren Rajshahi Area Manager Nikolas Murmu, ar ona sãote selet́e tahẽkana Kolhe jạtigosṭhikoren mukhiạ Ramdas Hasda, Rumali Hasda, Uzzal Hasda. Ar noa akhṛare ạḱyurre tahẽkana  SIL Area Supervisor Iarael Hasda.

Nạ̃wạ̃i Porob ńutumte akhṛare eneć sereń haparao, galmarao sabha do hoyena. Noa akhṛa do Samar Institiute Of Linguistic (SIL) International Bangladesh bondobos se goṭa lekate Babudang Alor pathsala maedanre hoe purạuena.

Kolhe jạtiko modre Akhṛare Rumali Hasda do nonkae roṛ sodorkeda,  Ale Kolhe jạtkoaḱ ḍherkaetege jumi –jaega do bạnuḱtalea. Khas jumirele girobasoḱ kana. Prosason ṭhenle calaoakana. Menkhan jumi reaḱ nit dhạbit́te jãhãn bebostha se mimaṅgsa bale ńamakada. Oka pukhri aṛerele basoḱkan ona hõ eṭaḱ hoṛko cas-abadoḱ kana. Ona hõ baṅle ńameda. Noa disomre Rohinga ko ṭhạ̃iko ńameda, menkhan ale do ona tahẽn ṭhạ̃i khonaḱ hõle laga ocoḱkana. Enḍekhan oka sećle calaḱa.Boma ko giḍilere hõ oka sećge calaḱ reaḱ jãhãn jaega banuḱtalea. Baṅgladisomren hoṛ kanale, noa disomregele tahẽna.

Inạ chaḍa manotanko menkeda, jemon ạdivạsiko akoaḱ legcar ar paltur ko rạkhi jogao. Ạidạri hameṭre mit́te tahẽn Ar sãotare jagwar se aodhan babotreko cehaoket́koa. Enḍekhan ạdivạsiko akoaḱ ạidạri hameṭreko jitkạr daṛeaḱa. Akhṛa mucạt́re 2023 sermaren gelbar (12) goṭen SSC pạthuạko sikhnạt goṛoko emat́koa ar gharońjre lahanti se kạuḍi sõcjoṅ lạgit́te barea maejiu do silại mesin ar ona sãote eyae gel (70) goṭen pạṭhuạko talare sikhạt goṛo metaḱme khata, kolom ko em hạṭińat́ko. Ona chaḍa hõ Noa akhṛa re legcar do̠lko okoe eneć sereń haparao reko selet́len, ona ńutumte jitạu akanko puruskar ko em hạṭińat́koa.




Nobel Jitkạr Mother Teresa

“Hape tahen reak Jo do Koejoṅ

Koejoṅ reaḱ Jo do  Pạtiạu

Pạtiạu reaḱ Jo do Dulạṛ

Dulạṛ reaḱ Jo do Joton

Ar Joton reaḱ Jo do Suluk”

-Mother Teresa

Calaoen 26 October 2022 tạrik do St. Teresa of Calcutta sonot gaṛ bakhol hiri reaḱ ạt hoelen tińa. Uniaḱ ona sonot gaṛ bakhol boloḱ okterege mit́ sister doń ńapam kedite kulikedińa am do pạhil dhaoem hirieda? He iń do ekal pạhil dhom, ado ạḍi mon selet́ doe lại adińa Teresa aḱ khaṭo Itihãs ar uniaḱ sonot bakhol hiri se ńel reaḱ horko. Ạḍi mon selet́iń hirikeda Sonot oṛaḱ St. Teresa aḱ gaṛ bakhol do. Monre nonkań aṭkar keda je tinạḱ sạriaḱ kana; Uniaḱ dhạrti jingi ar kạmi horako; Menkhan teheń do eken golpo leka, ińaḱ ontorre heḍeć rakaṕena ar Santali sereń puthi reaḱ mit́ṭen sereń disạkeda; Dhạrti re alo mon dom lagaoa, Manewa jiwi ṭhikạn bạnuḱa………. Bhage kạmi lạgit́ tinạḱe dandoḱ lente goṭa dhạrti ren hoṛko ṭhene sodor kedea Isor baba do. Teresa aḱ sonot bakhol khon onḍoṅ hijuḱ oktere arhõ sister do johar iń caladia ar barea ạḍi huḍiń puthi Mother Teresa babot doe emadińa. Sonot gaṛ khon onḍoṅ katet́ ruạṛ okte ạḍi hudis ganḍonreń paṛaoena; uihạr ruạṛ kedạń teheńaḱ Kolkata ar uni okte reaḱ Kolkata tinạḱ begar do tahẽkana.  

Uniaḱ oṛaḱ hiri tayom do ńapam hoylentińa Norway disomren mare missionary Manotan Torbjorn Lied, Uni okoe do Bangladisom  santalko talare ạḍi aema serma doe kạmi akat́. Ạḍi aema do gapalmarao hoyena Manotan Mother Teresa Babot. Manotan Torbjorn Lied ińaḱ hiri reaḱ experience lạpại hạṭiń laharege ać doe roṛ sodorkeda; tinạḱ hahaṛa Mother Teresa aḱ dhạrti jingi ar kạmi horako. Ińaḱ hõ onka ge hudis do tahẽkana tinạḱ bhage hoṛe tahẽkante uniaḱ dhạrti jingi ar kạmi hora do nonka soros tahẽkana.

Gapalmarao oktere arhõ katha rakaṕena je, Mother Teresa do goṭa dhạrti re mit́ sae bargel (120) disom redoe kạmi akada. Mother Teresa do aema utạr man manot siropa, meḍel, sona ko doe hameṭ akada. Goṭa dhạrtiren hoṛ bạrti ko orom kedea Nobel reaḱ SANTI/SULUK jitkạr sećte. Noa Nobel doe ńamleda 1979 serma reaḱ 10 December cando Norway, Oslo re menaḱ Nobel conference hall room re. Noa maraṅ jitkạr selet́ uni do 700 lekan judạ judạ kạmi hora lạgit́ siropa, meḍel, sona, rupạ jitkạr ko doe hamet ̣akada.

Norway reaḱ rajdhạni Oslo Nobel emoḱ hall romte boloḱ reaḱ ạt hoylentińa 2015 serma P.O Bodding aḱ 150 years Symposium oktere, one oka do Oslo University ar Thromso University jointly ko hoe ocolet. Ona Nobel emoḱ ṭhạ̃i re bolo katet́ hoń ńelkeda Mother Teresa aḱ naksa do bhitreko aka akat́taea. Eken onḍe do baṅ Dhạrti reaḱ aema oṛaḱ, office, hospital, dokan kore hõ Mother Teresa aḱ naksha doko doho akada, entet́ uniaḱ ạsirbad se uniaḱ kạmi horako disạ, pańja ar onka kạmie lạgit́. Uniaḱ ona naksa samaṅ re apnarak photo baṅ rakaṕ hõ cet́ leka; baṅ bilom katet́ iń hó photo doń rakaṕkeda ar apnaraḱ documents hisạbteń tol doho kada. Aema Manot ar Dulạṛ Johar manotan Mother Teresa amak ́Nobel Suluk jitkạr ńutumte. 

Class Nine re oloḱ paṛhaoḱ okte Mother Teresa babot mit́ puthi doń paṛhaoleda; onḍe uniaḱ aema lekan hahaṛa kạmi hora reaḱ ol rakaṕ akana, iń lạgit́ ạḍi bhabna, hahaṛa do tahẽkana je, Uni do mit́din setaḱ 10 baja okte mit́ maraṅ londbondić ṭhen taka paisa koe lạgit́e senlena, aćaḱ jojom ti laha katet́ baṅmae koe ledea je, amak goṛo bhor dan emạńme, menkhan maraṅ londbondić do uniaḱ jojom ti laha akat́ tirege hirkhạge kharaḱ adea. São sãote ona hirkhạ kharaḱ do Isoraḱ ạsirbad kana mente mother Teresa doe caṭok jomkeda. Soṅge soṅtege uni maraṅ kisạ̃ṛ londbonić aḱ mon do pheraoentaea are metadea ne hatao me phaka chaeck amaḱ tinạḱ jaruṛ taka olme ar bank khon hataome. Ohh Isor amaḱ kạmi lạgit́ sạrige ạḍi haron mũhin kosṭo do menaḱa, ar ona do dhạrti jingire am seć lekate Jisu hotetele ńel akada ar India re Mother Teresa hotete hõle ńel ńamkeda.

Ona puthi paṛhao katet́ aema baḍaeteaḱ do tahẽkana, ar nitoḱ do ona as purunena Isoraḱ daya ar dulạṛte. Sạrige Puthire paṛhao, hoṛko khon galmarao ańjom khon nij mẽt́te ńel ar aṭkar do ạḍi damangea. Oka do iń aṭkarket́ uniaḱ oṛaḱ hirikatet́. Mother Teresa aḱ janam do hoelena 1910 serma 26 August Cando Skopje nagraha oka do nitoḱ rajdhạni hoy akan Republic of Macedonia. Uniren Baba Gogo aḱ ńutum do Nikoa ar Drana Bojaxhiu, Onkoaḱ pạhil tahen ṭhạ̃i do Albenea ar Catholic dhoromre ạḍi keṭeć selet́ gạkhuṛ doe tahẽkana. Janam dosar dinge uni doko bạptisma ledea ar uniaḱ ńutum doko dohoket́taea Gonja Agnes. Albenia bhasate Gonja katha reaḱ jos do hoyoḱ kana Baha reaḱ koli se Mukul. Gogo baba re 5 mõṛẽ gidrạ modre sanam khon huḍiń utạrić doe tahẽkana.   

Mother Teresa do 1997 Serma reaḱ 5 September cando ńinda 9:30 okte aćaḱ oṛaḱrege dhạrti reaḱ mãyã bạgikatet́ Probhuaḱ hoborreye calaoena. Un okte uniaḱ umer do hoylentaea 87 serma. Gujuk são sãotege Kolkata nagraha, Bharot disom selet́ goṭa dhạrtire pasnaoena. Bharot disomren sarkar do disom reaḱ maraṅ man manottege uniaḱ mạ̃ṛi doko manotkeda 1997 serma 13 September cando. Bangladisom reaḱ BTV re hõ uniaḱ goć mạ̃ṛi doko uduḱkeda ar gadel gadel hoṛko dukena, Onate nitoḱ do uniaḱ oṛaḱ do mit́ṭen maraṅ sonot oṛaḱ do hoe akana, dinạmge gadel gadel hoṛ doko hirieda. Uniak topa cetan re Jisuaḱ nonkan katha ol akana; Iń cet́ leka apeń dulạret́ pe, ape hõ onkage mimit́ko dulạṛkope, ar noa do Mother Teresa aćaḱ dhạrti jingi bhor doye onka akada. Ar onate teheń hõ aema bhage kạmiạko doko oḍok akana uniaḱ Missionary of Charity gharońj khon onkate jug mucạt́ hạbić.  

Ińaḱ oloḱ reaḱ mucạt́ re noa katha tegeń aṭkar ocoet́ bon kana je, sạrigi dhạrtire okoe hõ jaejug do babun tahena, menkhan aboaḱ sanam kạmi horako do jaejug tahena. Onate teheń oka bhage kạmi bon kạmi onado jaejug hạbić sonate ol tahena. Ar dhạrti jingire do ạḍi aema jaruṛ do banuḱa, Mother Teresa khon aema cecet́aḱ do menaḱa, gitić lạgit́ hopon mit́ parkom, oloḱ lạgit́ table ar kedara, daka jom lạgit́ table, hopon mit́ oṛaḱ ar sanam okte dhạrtiren manewa ko soṅge kạmi, haere timin maraṅ hahaṛa kạmi hora. Ạḍi aema Manot Johar tahen kana khạndri ontor khon, amaḱ kạmi hora teheń ale sanamkoye hudis ocoet́le kana. Jemon alehõ maraṅ utạr kạmi hora do baṅ eken apnaraḱ ṭhạ̃i khon huḍiń kạmi horale etohoṕ daṛeaḱte mit́din sanam jạtrenko jemon noa suluk dhạrtire nae napaete dhạrti jingi bon khemao ar sisirjạuić Isoraḱ man sabasi hoyoḱtae ma.            




Sunum Ar Cini Reaḱ Dam Arhõ Ḍherena

Niạko dinre hạṭiạ bajarre joto lekan jinis-pạtiko reaḱ dam ạḍige ḍher akana. Metaḱme Horoḱ bandenaḱ  khon ehoṕkate sạbji se ututeaḱ ar din hiloḱ jạruṛoḱ kan jotowaḱ jinis.Onka leka Utu sunum (soabin) reaḱ dam hõ liṭer re 12 ṭaka ḍherente 190 ṭaka kateć paṛaoena. Eken ona eskar do baṅa cini reaḱ dam hõ 13 ṭaka ḍherente kegi re 108 ṭaka kateć paṛaoena. Ar teheń khonaḱge hạṭiạre noakin jinis reaḱ dam do ḍherena.

Nonkage bại bạite jotowaḱ jinisko reaḱ dam ḍher calaḱkante reṅgeć nacar hoṛkoaḱ jion ar gharońjre muskil do heć paṛao akana. Bạṛtikate reṅgeć nacar hoṛko ạḍi obhab ar ṭontạ talate dinko khemao hoyoḱkantakoa. Ente  jạruṛ jinisko ohoko kirin kulạu daṛeaḱ kana. Sạrige jotowaḱ reaḱ dam nonkage ḍher idilen khan eken reṅgeć nacar hoṛko do banȧ joto hoṛge ạḍi haron dosare paṛaoḱ hoyoḱtabona.




28-30 November bhitrite SSC Biḍạu Reaḱ Jo̠ So̠do̠ro̠ḱa

Secondary School Certificate (SSC) biḍạu reaḱ jo̠ do̠ darakan 28-30 November bhitrite so̠do̠ro̠ḱa mente Madhomik ar Uchomadhomik Sikhnạt board ren Chairman Topon Kumar Sarkar-e lại so̠do̠r akada.

Baḍaeabon je, SSC biḍạu do̠ jao sermage March cando hoe baṛaḱa Menkhan Niạ dhao do̠ korona virus ar jãhãn karonaḱtege okte nạpitre baṅkate ạḍi bilomtege hoe purạuena. Metaḱme nes reaḱ biḍạu do 15 September ehoṕlena. Ar ona biḍạure bergel (20) lakh bargel mit́ (21) hajar irạl sae turui gel irạl (868) goṭen pạṭhuạko bidạureko selet́lena. Ado ona bidạu reaḱ jo̠ do̠ 28-30 November bhitrite so̠do̠ro̠ḱ lạgidoḱ kana.