Mit́ṭen Lubhiạ Kisạ̃ṛ Hoṛ

Mit́ṭen lubhiạ kisãṛ hoṛe tahẽkana. Ackag mit́din mit́ṭen pori (Fairy) ńamkedea. Enhiloḱ uni pori do muskilre paṛao akan tahẽna. Uni Pori aḱ  bo̠ho̠ḱ uṕ do dare rehet́re aṭakaolentaea. Ado uni lubhiạ hoṛ do pori goṛoae baṅkate uni ṭhen aćaḱ sana se kukmu purạutae lạgit́te khojkeda.

Ado pori ṭhene khojkeda jemo̠n, jãhãṭaḱgeń joteṭ́ onage sona hoekoḱma. Khange pori hõ uniaḱ kathae hẽḱ ada. Inạkate uni hoṛ noa bhage sombat aćren bạhu ar gidrạtae lại hạpạṭińakina mente oṛaḱe mohnḍayena. Cedaḱ je, nonkan ạsirbad pori emadea ar bae bilom daṛeada. Onate harephare mohnḍayena. Khange dạṛate ńir calaḱ kana ar horre tinạḱ dhirikoe ńamet́ sanamaḱe joṭet́ toraeda. Ar pori aḱ katha lekage sanamaḱ do sonaḱ kana.

Oṛaḱe seṭeren khan kuṛi gidrạtae ać baba ńelte dạr ạgukeda. Adoe hẽokede khan uni hõe sonayena. Ina tayom lubhiạ hoṛ aćaḱ bhule aṅgoćkeda. Ar nonkan kạmi khạtir bogete mon dukena are kastaoena.

Sikhạuna: Sạrige lob-laloć do baṅge bogea, ente noa lob-laloć doe jarkharmea.

 




Nú Bul Babawaḱ Hoṛmo Ten Tey Goćena Pe̠ Cando Ren Gidrạ

Ponchogor Atwari upjilạ reaḱ mitṭen ghoṭna. Noa ghoṭna do ạḍi bhabna reaḱ kangea. Ente Somapti Hasda ńutuman Pe̠ cando ren mit́ṭen huḍiń gidrạ ać babawaḱ hoṛmo ten tey goćena. Aṭhwar hiloḱ (10 July) upjilạ reaḱ Bolorampur union reaḱ Dohsur 1 no ward re ạdivạsi santal atore noa ghoṭna ghoṭao akana. Uni gidrạren babawaḱ ńutum do Suniram Hasda.

Atwari thana ren Sub Inspector (SI) Sahin Al Mamun doe baḍae ocokeda je, Enhiloḱ ńindạ uni gidrạren eṅgat do pạṭiạ aṭet́ kate gidrạ são latare gitićena. Mit́ jokhen gidrạren baba Suniram hećkate gitićente jạpit́ akat́ okte ackage gidrạ cetanre ńurhạyena. Khange uni huḍiń gidrạ doe ten goćena. Baḍae ńamena baṅma, Suniram do ńu bul akane tahẽkana.

Atwari thana ren bharapon ạpiser (OC) doe baḍae ocokeda, uni gidrạwaḱ gujuḱ re gharońj seć khon jahan nạlis (ovijog) do bạnuḱanaṅ. Onate noa ghoṭna Babot thanare mit́ṭen opomritur (UD) mamla do em akana.

Source: banglanews24.com




Barea Gate Koṛawaḱ Go̠lpo̠

Barea gate koṛa hãhãkar hortekin calaḱkana. Ado tala horre thoṛakin jhogṛ̣ayen khan, mit́ gate do eṭagaić gate thapa got́kedea. Khange thapae jomket́ gate do, gitilre olkeda: teheń ińren gate thapakedińa.

Inạkate sanamaḱ hiṛińkate arhõ taṛamkin dhurạuena. Khange hor aṛere mit́ṭen jharnakin ńamkeda. Ado bana paromoḱkin po̠rto̠keda. Menkhan uni thapa kedeić gate do paeraḱ bae baḍaekan tahẽkana, ado jaṅga leṅjet́entaete daḱre unumoḱkan tahẽkana.Ado eṭagić gate do uni bańcaokedete jharnakin paromkeda.

Ado onkage uni gate hõ dhiri danderre olkeda, gatetiń teheń gujuḱ khone bańcaokedeńa. Ado gatetae-e kuklikedea, pạhil ma gitilre, niạ ma dhirirem ol cikhnạket́a. Cedaḱ nonka dom olket́a?

Adoe roṛ ruạrket́a, khạṭige thapakedeńam noa do jahan maraṅ ghoṭa baṅ kana. Menkhanem bańcaokedeń noa kangea maraṅaḱ do. Noa kathage hoṛko samaṅre jaejug ṭikạu tahẽkoḱma. Bạṛićaḱ ko baṅ moneaḱ hoyoḱa. Ar noa porcar katećhõ cet́ bhạlạige bạnuḱanaṅ.

Bhage bhage katha ar ghoṭnako disạ dohoe hoyoḱa. Enḍekhan eṭaḱko hõ nonkage bhage kạmireko lahaḱa. Sạrige kạṭić kạṭić dukanaḱ kathako monere baṅbon rebet́ma. Rạskạwanaḱ kathako monere baha mala leka gathaokaḱ hoyoḱa. Jãhãe hoṛe upkạrlem khan onage disạekaḱ jạruṛ kana. Nonkate eṭaḱko hõ akoaḱ jionre bhage kạmire udgạuko ńamjoṅa.




Teheń Do Goṭa Dhạrti Mạnmi Soṅkha Mãhã

Tehen do Sombar (11 July). Ar teheń mit́ṭen bises mãhã kana. Metaḱme Goṭa Dhạrti Mạnmi Soṅkha Mãhã kana. 1990 serma reaḱ teneh́aḱ din 11 July re are ge̠l (90) goṭen disomre pạhil mạnmi soṅkha Mãhãko manaoket́a. Ado un khonaḱge goṭa disomre Mạnmi soṅkha Mãhãko manao ạguiet́ kana.

Baṅgladisomre Gel sermare moṭre bar karoṛ hoṛ se mạnmiko ḍherakana. Jạtikoren baba Boṅgo bondhu Sheikh Mujibur Rahman aḱ jạhĩt se kurumuṭute 1974 sermare pạhil hoṛ lekha do hoelena. Un okte disomre hoṛkoaḱ soṅkha tahẽkana 7 karoṛ 15 lakh. Inạkate 1981 sermare tahẽkan hoṛkoaḱ soṅkha 8 karoṛ 99 lakh, ar 1991 sermare do 11 karoṛ 15 lakh, onka leka 2001 sermare hõ lekha lekate hoṛkoaḱ soṅkha tahẽkana 13 karoṛ 5 lakh. Ar 2011 sermare lekha lekate, noa dismre 14 karoṛ 98 lakh. Enrehõ hoṛkoaḱ soṅkha do lekha baher metaḱme noa khon hõ ḍherge menaḱ baṛakoa.

Ńelkeda bon je, sạrige disomre bại baite hoṛkoaḱ soṅkha tinạḱgan ḍher  akana mente. Menkhan enrehõ korona mahamạri khạtirte niṭ akan oktere bar serma tayom calaoen 15 June khonaḱ disomren hoṛ lekha ehoṕena. Ado digital niạmte hoyoḱkante niạ dhao do ạḍi algate nebetar jugren hoṛkoaḱ soṅkha baḍae ńamoḱa. Ar pusṭạuḱabon se sanamko bon baḍae ńama nit tinạḱgan hoṛ noa disomre menaḱbona mente.

 

 




Meskoć

Meskoć

Chin doye menet́ kana-

Ale disomre setako skuṭi gạḍiko calaoet́ kana.

Onka leka America hõe mengot́keda-

Ale disomre hõ co̠ pusi ko pon cãk gạḍiko calaoet́ kan.

England hõe menkeda-

Ale disomren gạ̃ṛiko ma jahaj ko calaoet́kan.

Onkage Bharote menkeda-

Hẽ, sanamaḱge bogegea. Menkhan cedaḱ nunạḱ hahaṛa do?

Ale disomren gadha ma disomko ạyuret́kan.




Santal Hopon

Abo kanabon santal hopon

Menaḱbona nit hõ nacar

Eṭaḱ ko mako hoyen roton

Tis adobon bud bicạr.

Oloḱ paṛhaoḱ sẽṛa kate

Udugoḱ kanbon iń do okoe

Bạnuḱ tabona mit́ jhukate

Sãota tabon doho rokao.

Hudis kate lahaḱ mabon

Diku talare jitkạr hoyoḱ

Delabon nitge jotoko logon

Tayomseć do alobon koyog.

Sãota reaḱ bhạlại redo

Juạnkoṛako lahaḱ mabon

Abo geco ho ạyur kodo

Somaj sagaṛ happen lagayabon.

Nitge okte babon bilom

Ar baṅ khan bon bhagao ocoḱ

Ekraṛabon doho sãota niạm

Tisge ona khon babon pacoḱ.




Mit́ṭen Gadha Ar Toyo Kin Rapṭa Rạpṭiḱkan

Mit́ṭen Gadha ar Toyo bogete bir-gajaṛ bhitrirekin rapṭa rạpṭiḱ kana. Gadha doe menet́ kana ghãs do sasaṅgea. Ar Toyo doe menet́ kana baṅ ghãs do hạriạṛgea. Ado tinre rapṭa rạpṭitekin laṅgayena, Unre birren Raj Tạruṕ ṭhenkin sa-calaoena. Ado ạkin talare rapṭa rạpṭi reaḱ karontet́kin lại jạhiradea. Ado Tạruṕ do unkinaḱ sanamaḱ kathae aṅjomket́tạkina.

Khange unkinaḱ katha lekate goṭakeda. Metaḱme Toyo do mit́ cando lạgit́ kạd oṛaḱre dohokedea. Ar onkage uni Gadha doe khalas kadea. Khan Toyo do Tạruṕ-e kuklikedea, nõḱõe nonka hok bicạrtam? Ghãs do cet́ baṅ hạriạra? Tạruṕe roṛ ruạṛkeda, hẽ hạriạṛgea. Sanamkobon baḍaea ghãs do hạriạṛgea. Noa khạtirte kạd oṛaḱreń dohoket́mea, cedaḱje baḍaekate rehõ Gadha sãoem rạpṭa rạpṭi akana.

Sikhạuniạ: Ne̠be̠tar jugre nonkage adom adom hoṛko ạuṛiaḱteko rapṭa rạpṭi kana. Ente  onkan hoṛ menaḱkoa, okoeaḱ sạriạḱtet́em baḍae. Menkhan nonkan hoṛko sãoem rapṭa rạpṭilenkhan cetat́tege acaḱ bhul o̠ho̠gey aṅgoćkea. Menkhan thoṛa Gadha lekan hoṛ hõ menaḱ baṛakogea, baṅ ganoḱ kathako roṛa. Onkan hoṛkoaḱ kathako tisge alom hetaowaḱa. Enḍekhanem jitạuḱ arem bhagao ocoḱ. Noa do alom moneaḱa.




Disomre Ko̠ro̠na Rog Arhõ Ḍheroḱ Kana

Disomre ko̠ro̠na rog do arhõ bại bạite ḍher sećge mohnḍa akana. Ente ko̠ro̠na rogte jạbun akan hoṛkoaḱ gujuḱ soṅkha hõ din dinte ḍheroḱ kana. Menkhan noako dinre sikhnạt ṭhaõnako bond dohoe lạgit́ jahan hudis-cintạ bạnuḱanaṅ mente sikhnạt Montri Dipu Moni doe baḍae ocokeda. Arhõe menkeda je, Disomre korona ṭikạko calao idiḱkana. Nit dhạbićte aema hoṛge booster doge ko hatao akat́a. Menkhan korona rog do arhõ ḍher akana. Baḍaekaḱabon je, sanamko arhõ mask horoḱ lạgit́bo nehõr oco akana. Onkaleka sikhnạt ṭhãonakore hõ mask horoḱ se beohar lạgit́te lại saḍeakana.

Noa lahare Sastho Montri Zahed Malek-e baḍae ocoakada, 12 khon cetan umeran ḍher pạṭhuạ gidrạko ko̠ro̠na ṭikạko hatao akada. Enḍekhan  nit 12 khon latar umeren pạṭhuạ gidrạko hõ ṭikạ tabere ạguko lạgit́te hudis cintạ calaḱ kana. Noa umerren gidrạko ṭikạ tabereko hećlen khan sikhnạt ṭhãonako ardo baṅ bondoḱa. Enrehõ ko̠ro̠na rog ạḍige chạplạulen khan tayomte sikhnạt ṭhãonako reaḱ bebostha hataowaḱa.

Eken pạṭhuạ gidrạko do baṅ sanamko sontor tahẽn jạruṛkantabona. Onate dela sanamko maskbon beohara ar sanam lekan ạnkobon manao-ganaoma. Enḍekhan niropon hoṛmo tahãenre jahan muskil baṅ hoyoḱtabona honaṅ.

 




Teheńaḱ Khilạḍko

Tennis

WIMBLEDON

Quarter Final

Dhinạn 6:00 baja khonaḱ

Star sports select 1 ar 2 channel re porcaroḱa.

Phuṭbol

Kuṛikoaḱ UEFA Euro

England-Austria

Nińdạ 1 baja jokhen

Sony Ten2 channel re ńelogoḱa.

 




SSC (Secondary School Certificate) Ar Ona Man Reaḱ Biḍạu Do August Cando Hoyogoḱa

Banbạsi ar ḍubạ daḱ kakhante bond akan SSC ar ona man reak biḍạu do darakan August cando hoyogoḱa mente baḍae ńamena. Aṭhwar hiloḱ (3 July) Anto: sikha board re mit́ dupuṛuṕre noako niṭkeda.

Onka leka Karigori sikhnạt board, Comilla sikhnạt board ar Dhaka sikhnạt board ren sanam chairman ko noa biḍau lạgit́te akoaḱ apan ạpin board reaṅ kathako lại sodorkeda. Jotokogeko mepenena je, August cando reaḱ pạhil haptage bidạu ehoṕ lạgit́ko kurumuṭu kana. Menkhan enrehõ noa do eken sikhnạt montronaloy aḱ goṭa lekate biḍạu do hoyogoḱa.

Dhaka sikhnạt board ren chairman professor Topon Kumar Sorkar doe baḍae ocokeda, Eid tayom khange SSC biḍạu reaḱ nawate tạrik ar Routine kodo sodoroḱa. Banbạsi reaḱ kathako hudiskatege nitoḱ khon jahan tạrik do baṅ sodoroḱ kana. Ente Syhlet ṭoṭha reaḱ hal halot nonka kana, nit onḍenaḱ sikhnạt ṭhãonakore biḍạu hatao ạḍige muskilgea. Onate Eid tayomge bidạu tis hoyogoḱa jotowaḱ do baḍae ńamoḱa.