Meskoć

Meskoć

Bijli bạti (Current) baṅ tahẽ okte Tv ńel reaḱ upại:

Mit́ hoṛ do̠ Tv kiriń ạgukeda. Ackage uni hoṛ do̠ mit́ṭen bisoi disạ hećadea. Onate Tv sṭeson rey phone keda-

Kirińić: Iń ma hola am ṭhen kho̠n mit́ṭen Tv do̠ń kiriń ạguakada.

Sṭeson: Jahan muskil se̠ cet́? Cet́ lekateń goṛo daṛekema?

Kirińić: Baṅ menet́ tahẽạń cet́, bijli bạti baṅ tahẽn okte hõ Tv ńel ńamkoḱa se̠ baṅa?

Sṭeson: Cedaḱ baṅ! Mombạti jeret́ katećem ńela.

 




Mit́ṭen Huḍiń Kulại Ṭhene E̠ḱṛe Ocoyena Dhạcri Kul

Bir-gajaṛ ren Raj Dhạcri kul do̠e tahẽkana ạḍi lelha ar asaṅ poḍa. Jo̠to̠waḱrege ạḍitet́e ạṛisoḱa. Mit́ din hiloḱ do̠ jo̠maḱ sendrae oḍoḱena. Ackage mit́ okte uni do̠ mit́ṭen kulạiye ńel ńamkedea. Ar note kulại ma kul ńelte dạdạṛe dhurạuena. Mit́ ghạṛite dare aṛe se̠ aḍepasey dạṛ ạcuroḱ kana, arhõ mit́ ghạṛi do̠ e̠kkal sojhe dạdạṛe ehoṕena. Kulại tin okte dare aṛete dạdạṛe dhurạuen un okte Kul do̠e hudisket́a iń do̠ ạuṛiaḱte kulại tayomte dạṛ se̠ khudạu baṅkate dare danaṅreń okoḱ khan enḍkhan kulại ekkal iń tayomgey dạṛ ạguya nahaḱ. E̠nḍekhan ạḍi algeteń saṕ daṛekea.

Kul do̠ onkageye kạmikeda. Mit́ṭen ạḍi maraṅ dare danaṅrey teṅgo tahẽyena. Ma ńelme kulại sạrige uni Kul ṭhengey dạṛ hećen. Ar ạḍi algateye saṕgolkedea ar aćaḱ oṛaḱteye idi kedea. Oṛaḱ calao tayom kulại do̠ ạḍi kajak hudis-ganḍon kateće menkeda, E̠ boeha Kul, iń ma e̠nte ạḍitet́geń huḍińge.

Iń jo̠m kate amaḱ lać hõ paseć o̠ho̠ bilentama. Onate am do̠ iń jo̠m lahare ar mit́ṭen kulại sendra ńam ạguyem. Inạ tayom mit́ tulućem jo̠mket́lińge. Un ghạṛić iń do̠ nonḍegeń tahẽ hataṛoḱa. Kul do̠e hudisket́a, kulại ma sạri kathage co̠ṅe metạń kan. Calaolengeń arhõ mit́ṭen kulại do̠ń saṕ ạguyea. Uni kulại oṛaḱre do̠ho oṭokate Kul ma arhõ sendrae mohnḍayena. Me̠nkhan sendra sendrate ạḍitet́e laṅga cabayena. E̠nre hõ sendrate o̠ho̠gey ńamledea. Ado̠ oṛakteye ruạṛ hećena. Hudiskedae, teheń do̠ mit́ṭengeń jo̠m hataṛea. Inạ tayom eṭaḱaḱ sendra katećiń joma nahaḱ. Noa hudis kate Kul do̠ oṛaḱteye calao maṛaṅena. Me̠nkhan oṛaḱ sen kateće ńelket́ celege bạnuḱ ko! Kulại mae dạṛ akat́.

Sikhạuna: Bạṛti Laloc do̠ e̠kkal baṅ bhagea.




21 Jilạre Arhõ Ḍher Daṛeaḱa Rabaṅ

Disạm Reaḱ 21 jilạre reaṛ-rabaṅ bạṛti akana. Noa do̠ gapa hõ tahẽ daṛeaḱa. Ńindạ reaḱ lolo thoṛa ko̠m daṛeaḱa. Me̠nkhan ona kho̠n thoṛa ḍher daṛeaḱa din reaḱ lolo. Disạm reaḱ adom adom ṭoṭha kore serma re rimil tahẽ daṛeaḱa. Noa abohaoa do̠ arhõ mit́ din tahẽ daṛeaḱa. Inạ tayom lolo ḍher daṛeaḱa me̠nte lại laha akada hoe-daḱ bichnạu ạpis (Abohaoa Odhidaptor).

Hola Robibar (30 January) Tangail, Gopalgonj, Faridpur, Madaripur, Rangamati, Feni, Moulvibazar, Jessore, Chuadanga, Kushtia, Barisal, Vela jilạ ar Sitakundo upạjilạ selet́ Rangpur ar Rajshahi bibhạg cetante thoṛa ko̠m ńõḱ hoe se̠ rabaṅ do̠ aṭkaroḱ kana, Ar noa hoe-rabaṅ nonkage tahẽ daṛeaḱa.




Sikhnạt Ṭhãonako Reaḱ Chuṭi Ḍheroḱa Se̠ Baṅ, Noa Babotrey Menkeda Sasthomontri

Disom re ko̠ro̠na ajar ḍher pasnao akante Sarkare lại jạhirakat́ sikhnạt ṭhãonako bond reaḱ okto do̠ ar eyae din bạki menaḱa. Inạ tayom cet́ goṭa katha hijuḱa, ona khạtir aema gidrạ ren gogo-baba do̠ hudis-bundis re menaḱkoa.

Noa babotre Teheń Robibar tikin okte Rajdhạni reaḱ Bangladesh College Of Physician and Surgeon (BCPS) sonmelon re Sasthomontri Jahid Malek do̠e me̠nkeda, Sarkar pạtḥuạ gidrạko napae hoṛmo ko tahẽ daṛeaḱa, noako hudis-bhabna katege sikhnạt ṭhãonako jhić reaḱe mo̠neyet́kan rehõ, jo̠to̠waḱge ko̠ro̠na poristhiti tabe re menaḱ akada.

5 February dhạbić okto menaḱa. Niako din bhitrirege ale do̠ ko̠ro̠na kabja jatiyo solha committee são gapalmarao kate skul-college jhić se̠ bond tahẽna ona babotrey goṭa kathale baḍae ocodaṛeaḱa.




Ko̠ro̠na Ṭika Buster Doge Hatao Reaḱ Umer Do̠ 40 Serma Niṭ Akana

Ko̠ro̠na virus reaḱ ṭikạ Buster doge hatao reaḱ umer do̠ 40 serma hatao hoeakana me̠nte sasthomontri Jahid Malek do̠e lại so̠do̠r akat́a. Teheń Robibar (30 January) mit́ sombad breifing re noa do̠e roṛ so̠do̠rket́a.

Inạ chaḍa hõ disom re 12 kho̠n cetan umer ren jo̠to̠ hoṛko ko̠ro̠na ṭikạ ko emakoa me̠nte noa hõe lại so̠do̠rkeda.




Ge̠l Mit́ Kelasre Bhorti Reaḱ Result Se̠ Jo̠ So̠do̠rena

2021-2022 sikhnạt serma reaḱ ge̠l mit́ (Eleven) kelas re Online hotete bhotri reaḱ jo̠ (result) do̠ so̠do̠rakana. Hola Sunibar ńindạ 8 baja okte Online re ge̠l mit́ kelas re bhorti website  (xiclassadmission.gov.bd)- re result do̠ so̠do̠r hoeakana. Mobile re SMS se̠ bhorti website kho̠nge result do̠ ńamogo̠ḱa.

Bachao ocoakan  pạṭhuạ gidrạko darakan 30 January kho̠n 6 February ńindạ 8 baja bhitrire Mobile banking charge bad kate registration fee 228 taka jo̠ma talate bhorti reaḱ nisṭạn baḍaejoṅ hoyoḱ takoa.

Sikhnạt ṭhãonako re bhorti reaḱ tạrik do̠ 19 kho̠n 24 February dhạbić. Kelas ehoṕ reaḱ tạrik do̠ 2 March. High School re bhorti lạgit́ 8 January Online ar SMS re ardas hatao ehoṕ kate 23 January mucạt́ akana. Darakan 2 March kho̠n nãwã sikhnạt serma ren gidrạkoaḱ kelas ehoṕ reaḱ katha menaḱa.

Dhaka Sikhnạt Board ren College visitor (poridorsok) Abu Taleb Moazem Hosen do̠e baḍae oco akada, bhorti reaḱ jo̠to̠ lekanaḱ kho̠bo̠r ko website hotete ńamogo̠ḱa.




Sunibar Quarter Final, Bharot Re̠n Do̠lko Sãoko Ńapamoḱa Baṅgladisom

Sunibar Quarter Final, Bharot Re̠n Do̠lko Sãoko eneć Ńapamoḱa Baṅgladisom re̠n do̠lko. Quarter finel re Bharot ren do̠lko bhagao ko lạgit́ Baṅgladisom ren do̠lko sapṛaoḱ kana.

Hirạu kate Bissocup mission ko ehoṕ akat́ rehõ, tayom barea enećre jitạu kate mo̠nre as he̠ć ruạṛ akat́koa. Nonkae menet́kana Betar Nouraj Prantik. Antigai Sir Viv Rechards stodium re Bharot são ko enećjoḱa Baṅgladisom. Noa eneć lạgit́ Baṅgladisom ko sapraoḱ kana. Calaoen bisssocup final leka arhõ Bharot hirạu ko kho̠j kana Rokibul Hasan ren do̠l. Quater final lahare Budhbar ako ako talareko eneć legayena Baṅgladisom.




Ạnḍiạ Pusi

Abo santal ho̠ṛaḱ do̠ ạḍi napae ar daman ạricạli, le̠k acarko menaḱtabona. Noako do̠ hapṛamko bidạl kho̠nge ạḍi man ar mano̠t se̠le̠t́bon manao ạguieda. Ạricạli do̠ ạrsi leka, Ạrsire̠ ap apnar met́ muṭhạn cet́leka saphate ńe̠lo̠ḱa onkage ạricạli ho̠te̠tege manwakoaḱ boge bạṛić aso̠l muṭhạn do̠ so̠do̠ro̠ḱa. Am iń okabon cekae̠t́, pạtiạu se̠le̠t́ okabon pańjae̠t́ arbon so̠do̠ret́ ona kangea Ạricạli do̠. Ạricạli babo̠t ạḍi aema daman kathage ro̠ṛo̠go̠ḱa. To̠be̠ ạḍi khato̠te̠ me̠no̠go̠ḱa, Aboaḱ jo̠m, ńũ, ho̠ro̠ḱ bande, ro̠ṛ landa, duṛuṕ teṅgon, ḍo̠bo̠ḱ johar, e̠ne̠ć sereń, khạṭuạ, pujạ, po̠ro̠b, acar bicạr, jaman, gujuḱ, bapla, bhanḍan noṅkaleka jingi khemaore jo̠to̠aḱge Ạricạli do̠. Mimit́ jạtren manwakoaḱ mimit́ leka Ạricạli. Abo santalko aboaḱ ạricạliko sedae kho̠nbon manao ạguet́rehõ̠ nahaḱ do̠ ạḍi aema karo̠nte kho̠d bhe̠d do̠ babon manaoeda se̠ babon pańjaeda. Aboaḱ ạricạli babo̠t aboaḱge pustạute baḍae bạnuḱtabona, baḍaejoṅ hõ̠ babon mo̠neaḱ kana.

Aboaḱ gharońjre ar ato ṭolare ńe̠l ńe̠lte ạricạlibon pańjaeda, manaoeda. Ạricạli reaḱ le̠k, bhe̠d, babo̠t baḍae bạnuḱte andha pạtiạu ar bud ạkil be̠go̠rte ona reaḱ khạndri ar aso̠laḱ do̠ babon tolaseda. Onkaleka okako abo jạti ar somaj lạgit́ jạruṛaḱ se̠ bogeaḱ baṅkan nonkanaḱrebon ge̠r biduḱ kana. Ado̠ nonkaleka mit́ kạhinige Ạnḍiạ Pusi do̠. Mano̠tanko, ne̠ho̠riń do̠ho̠ea, noate mo̠n alope ạṛisa, bicko̠m thoṛa ganḍo̠no̠ḱte sạriaḱ ar bogeaḱko bujhạute pańjae tabonpe̠ baṛe̠. Pusi do̠ ạsul janowar kanako. Ạḍi aema ho̠ṛge pusiko ạsulkoa. Oṛaḱre pusiko tahẽ̠n aema ho̠ṛge bako kusiaḱa. O̠ko̠eko pusi ạsulko kusiaḱ onkoko me̠na oṛaḱre pusiko tahẽ̠le̠nkhan goḍoaḱ utpat baṅ tahẽ̠na. Goḍo oṛaḱ reaḱ anaj pho̠so̠l se̠ jo̠maḱko bako no̠sto̠ daṛeaḱa, oṛaḱre bako bhugạḱ daṛeaḱa, biń oṛaḱ bako bo̠lo̠ḱa. Onate oṛaḱ duạr ar anajko napaege tahẽ̠na. Ar o̠ko̠eko pusi ạsul bako kusiaḱ onkoko me̠na pusi oṛaḱreko tahẽ̠n khan ạḍi chiṭkạlge aṭkaro̠ḱa. Pusi oṛaḱ kocakoreko ija, ro̠ho̠ṛ caole cetanko̠re̠ko ić aḍoya, jel daka towako jo̠m kombṛoea, thạri, bạṭi, ṭukuć, celaṅ ḍhan ḍhunteko rạpuda. Noṅka de̠ne̠ banar ạḍi lekan jukti do̠ menaḱgea sạrige. Abo santal ho̠po̠nge Bhanḍanre jib daṛẽ̠bo idikoa. Onko jib daṛẽ̠ko boṅga talaoaakanićaḱ atma bhạlại lạgit́ko daṛẽ̠koa. Sim, Sukri, Bhiḍi, Mero̠m, Parowa jib daṛẽ̠ko reká katha do̠bon baḍaea, ańjo̠makada se̠ bon ńe̠leda, ńe̠lakada. Bhanḍanre jib daṛẽ̠ko sãote̠ aema lekan anaj do̠ jạruṛa, aema lekan le̠k acar manao ganao hoyoḱa. To̠be̠ bhanḍanre mit́ṭen Ạnḍiạ pusi lagaoḱa se̠ jạruṛa noa do̠ pase̠ć aema ho̠ṛge babon ańjo̠makada, se̠ bon ńe̠lakada. Hẽ̠, bhaṇanre Ạnḍiạ pusi lagaḱa noa reaḱ kạhni do̠ noṅkaleka.

Ạḍi sedae reaḱ katha kana. Un o̠kte̠ do̠ ho̠ṛko o̠lo̠ḱ paṛhaḱ hõ̠ bako baḍaekan tahẽ̠kana. Mare ar mano̠tan ho̠ṛkoaḱ kathage so̠maj reaḱ ạn ạri, onkoaḱ hukum ar kathaleka kạmi purạuge dho̠ro̠m ar ạricạli do̠. Ado̠ mit́ṭen ho̠ṛ ać babae bhanḍanede kana. Oṛaḱ pe̠re̠ć peṛako he̠ćakana. O̠ko̠e okalekako daṛeaḱ daṛẽ̠ko ạguakat́koa. Ado̠ ạyuṕ bela jaṅ baha buhạl lahare oṛaḱ mạlik do̠ ṭikaḱ sindur, pujạ kạmirey duṛuṕena. Pujạ kho̠nḍre duṛuṕkate ać babawaḱ atma bhạlại lạgit́te ṭikaḱ sindureda, cinibatasa, kaerako sipikatey curućeda. Uni ho̠ṛren mit́ṭen ạsul ạnḍiạ pusie tahẽ̠kana. Uni pusi do̠ uni ho̠ṛ ṭhengeye gạsur mạnḍur baṛaekana, cãnḍbo̠l kuṭuṅ are ghiriạ baṛaeda. Uni ho̠ṛ kaerako curue̠t́ sãote pusi do̠ onae jo̠me̠t́ kana. Ado̠ uni ho̠ṛ do̠ pusie saṕkedea ar babe̠rte ho̠ṭo̠ḱre to̠le̠te o̠nḍe̠ge tahẽ̠kan mit́ṭen khunṭireye to̠lkedea. Ado̠ aćaḱ eṭaḱ eṭaḱ le̠k acar ar pujạ kạmiko purạuen tayo̠m uni pusie do̠e aṛaḱ kedea. Uni ho̠ṛren mit́ṭen lanṭa gidrạe tahẽ̠kana. Uni lanṭa do̠ ać baba ṭhe̠n ge̠nḍhe̠rkate ać babawaḱ pujạ kạmiko ạḍi mo̠ne̠te̠ye̠ ạribạndhikeda. Ado̠ mit́din nui ho̠ṛ hõ̠e go̠ćena. No̠te uni lanṭa gidrạ hõ̠e hara buruena, Gharo̠ńjre aćge mạlik. Enḍe̠ khan nit́ do̠ aćaḱ maraṅ dạyik ạć babae bhanḍanea. Bhanḍan dinre arhõ̠ oṛaḱ pe̠re̠ć peṛako he̠ćena. Ado̠ ać hõ̠ pujạ kạmire̠y duṛuṕena. Pujạe lạgit́ okako jạruṛ sanamaḱge ać samaṅre. Pujạ kạmie ehoba un okte aćkae disạkeda jo̠to̠aḱge menaḱa me̠nkhan ạnḍiạ pusige bạnuya. Pujạ kạmi baṅ eho̠ṕkate uni ho̠ṛ do̠e kuḍbur hapeyena. Khan  jarwaakan  ho̠ṛko do̠ uniko kulikedea ce̠t́ jahan muskilanaḱ hoyena se̠ ce̠ta. Uni ho̠ṛ do̠ onkoaḱ katha reaḱ ro̠ṛ ruạṛ bae e̠meda, e̠kale̠ thir hapeakana. Ado̠ ạḍi jo̠rteko kạjiạkedete̠ aso̠l boṅga katha do̠e lại posaḱkeda, baṅma mit́ṭen ạnḍiạ pusi be̠go̠r pujạ kạmi do̠ o̠ho̠geye eho̠ṕlea.

Ho̠ṛko do̠ uniaḱ katha ańjo̠mte̠ am iń khaḱ khaḱko landakeda. Metadeako cele ya bạbu, acka ado̠m cekayena, ar ạnḍiạ pusido̠m cekayea? Aema ho̠ṛ aema lekateko bujadea, me̠nkhan uniaḱ do̠ mit́ joban, do calaḱpe ar mit́ṭen he̠nde̠ ạnḍiạ pusi saṕ ạguyepe. Tin hạbić pusi bape saṕ ạgueye un hạbić pujạ kạmi do̠ baṅ e̠ho̠ba. Ać babaren ma ạsul he̠nde̠ pusiye tahe̠kan. Ać ma pusi ạsul bae kusiaḱ. Ạḍi muskilre sanamko paṛaoena. Jo̠to̠ ho̠ṛko tharbasao cabayena nit ado̠ ce̠t́ko cekaeya me̠nte̠. Uni ho̠ṛ kuli mako kuliede cedaḱ ado̠ ạnḍiạ pusi do̠ lagaḱa me̠nte̠. Me̠nkhan uniaḱ mit́ katha, karo̠n baḍae do̠ alope kho̠ja. O̠ko̠eaḱ katha hõ̠ bae ańjo̠meda. Me̠nkedae iń babań bhanḍanedea, judi go̠ṛo̠ reaḱ boge mo̠nsubạ menaḱ tape̠khan enḍe̠khan be̠go̠r bilo̠mte mit́ṭen he̠nde̠ ạnḍiạ pusi saṕ ạguye reaḱ usạra kurumuṭuipe. Ado̠ e̠ne̠ ṭo̠laren koṛako jarwaena ar ṭheṅga jhạliante̠ he̠nde̠ pusi se̠ndrako oḍokena. Mit́ṭen diạṛ bathanre sạrige he̠nde̠ ạnḍiạ pusiko ńamkeda. Ado̠ sabe̠ lạgit́ jhạliko oḍaokeda. O̠ko̠eko do̠ ṭheṅgateko capat́kede khanpusi do̠ ricạm po̠ṭ dạdạṛe lagaoena. Koṛako do̠ pusiko khudạu kedea. Pusi do̠ jiwi bo̠to̠rte hante nate̠ dạṛ dạṛte mit́ṭen amaraṅ jhạpṛạ jo̠jo̠ darerey ńir dećena. Koṛako do̠ ḍhelkate am iń capat́ko dhurạuena.

Menkhan pusi do̠ coṭ laphaṅ ḍạrre rabo̠ṛ kajakoḱte̠y lambe̠t́ hapeyena. Koṛako do̠ ona jo̠jo̠ darereko de̠ćena ar pusi ko laga phe̠ḍ kedea. Ado̠ e̠ne̠ laga lagateko saṕ kedete oṛaḱ ko ạgu kede khan uni ho̠ṛ e̠ne̠ ado̠ bhanḍan kạmie e̠ho̠ṕket́a. Ganḍo̠n reaḱ: Abo santalko ce̠t́ nit́ hõ̠ ạnḍiạ pusi tayo̠mtebon ńir baṛaya se̠ aboaḱ aso̠l daman ạricạli rạkhi jogao ar lahanti lạgit́bon kurumuṭuya? Reaḱ ạ̃t́ko ńemet̠́kana, asraeko ńameda, oka doko ol aṅgan kana: me̠nako nokoaḱ no̠ńjor ko bạṛićgea, ar hudis cintạ hõ̠ jhạlgea, ado bir nạṛite dare to̠lo̠ḱ lekae kirḍhumket́a. Ado̠ oṛaḱ reaḱ jumi jaega kuṛi era chạmki chaḱ, maraṅ kuṛi tala kuṛi, ho̠po̠n mại bại bạitey sibạṛmea. Ar noṅkatege juripạri bapag ḍheroḱ kana, bin baplate ko̠ler sonako ho̠bo̠rjoṅ kan, apaṅgir, mit́ pạrsire baplaḱ, caco bapla, khicạ umạrre ṭhạ̃oḱ se̠ ṭhạ̃okako. Aema pạlkuṛi mo̠nean kuṛi gidrạko oḍoṅ calaḱ kana. Bardin tayom copoć siṭạ ocokate e̠ke̠n jaṅko ruạṛ hijuḱkana. Oka do̠ apa bare ṭhen ot baṛgeko dabiet́ kana, noṅkate jumi bon atet́ kana, ạkhriń ar bho̠ro̠n ma menaḱge. Nijaḱ se̠ somaj gharo̠ńj reaḱ oko kathako bhin jạt ṭhen ḍamḍahe, Dho̠ro̠m ko̠ro̠mte dhilisili ar andha pạtiạukate somaj do̠ jạbun akante geraṅ are̠ ho̠mo̠re̠t́ kana. Kisku raja do̠ man ijjo̠t rukhiại lạgit́ cae campa gaṛe̠ bạgiada.

Menek abo do̠ nij ṭhạire teṅgo keṭeć katege, ho̠ṛ ho̠po̠naḱ ijjo̠t rukhiại, Jạt baṅcao, sepeṅ rakab, ar lahae lạgit́ ce̠t́ babon ti jaṅgawaḱa? Ce̠t́ hapṛam koaḱ mãyãm ho̠ṛ ho̠po̠naḱ ho̠ṛmo̠re heḍejoḱ kana? Nahaḱ bidạl muskil muhunre ato gãota bandoa urić, sạdhin ar rukhiại do̠ho̠e lạgit́ aboren ạyurko ar mukhiạkoge Haṛma, Gurbhu Cạmpại ar Sam pargana do; ce̠t́ noko aboren hapṛam koaḱ ạyur gun do̠ e̠bhen se̠ jạpit́gea? Ho̠ṛmo̠ daṛe bo̠do̠l bo̠ho̠ḱ hataṅte hulgạriạ Sidạ Kanhu leka dela orbonpe. Ar gharo̠ńre, ato ṭolare ar somajre jạt leka jiwedo̠ḱ reaḱ ar ar marsal reaḱ rãt jhalkoaḱ arbon ńe̠l ocoema.

 

 




Meskoć

Meskoć

(1)

Mama ar bhạgnạkin galmaraoḱ kana-

Bhạgnạ: Acha mama, Ul ar kanṭhaṛ jo̠khe̠ćgey hoedaga cedaḱ?

Mama: Am do̠ ona hõ bam baḍaea?

Bhạgnạ: Haere, baṅ hoe daḱ lekhan hoṛ do̠ cekate dare latar kho̠n ul do̠ ko halaṅa?

(2)

Dipu ar Ṭipu-

Dipu: Dela se̠ Ṭipu, mẽt́ ren ḍaktor ṭhenlaṅ calaḱa thoṛa goṛoạńme.

Ṭipu: Cedaḱ?

Dipu: Sạṅgiń reaḱ jãhãn jinisge bạń ńel ńameda.

Ṭipu: Amaḱ mẽt́ ma co mõńjge.

Dipu: Raṅgao ńõḱkateye me̠nkeda, cekatem bujhạukeda?

Ṭipu: Hạni sermare cando ńel ńame kangeam?

Dipu: Hẽ, ńel ńame kange co̠ń.

Ṭipu: Ar tinạḱ jhạl reaḱ jinis ńelem khojkana.

 




Pop Do̠ Aćaḱ Tite Suhiat́ Mit́ṭen Jạrsi Messi Sandese Emawadea

Vatican ren Sports Association ko baḍae ocoket́a, Argentina ren football cela metaḱme (bho̠kto̠) Pop Francis aćaḱ suhiat́ mit́ṭen jạrsi Messi sandes hisạbteye em caladea. Noa lahare hõ Messi do̠ aćaḱ suhiat́ mit́ seṭ jạrsi , France ren Maraṅ Montri Jean Castex hotete calaoen October cando Pop ṭhene kolleda.

Note ko̠ro̠na virus kho̠n phạriạ kate calaoen Robibar kho̠n Messi do̠ arhõ maṭhrey pheḍ akana. Athletica Vaticana fecebook hotetey lại so̠do̠rket́a, Roman Catholic Church ren Maraṅ utạr irạl gel mõṛẽ (85) umer ren Pop aḱ suhi do̠ eyae dhao Ballon d’Or Joye se̠ jitạu akan Messi lạgit́  ‘ạsirbad’ lekanaḱ kana.