Hindu Rạndi maejiu ko Jãwãeaḱ dhon reaḱ hạtiń ko ńama

Disom ren Hindu rạndi maejui jãwaeaḱ joto lekan dhon reaḱ hạṭiń ńama mente oitihasik hukume e̠mkada maraṅ court. Noa babot jopoṛao, mit́ṭen Hạkimte nonkan hukume emkeda maraṅ court ren biḱcạrić Miftah Uddin Chowdhury.

Baṅgladisom reaḱ ạń-ạrikore baba hoṛ ar maejiukoaḱ ạidạri do mit́gea. Maejiu ạn reho menaḱa mit́ ạidạri reaḱ katha. Menkhan nit hạbić disomre̠n Hindu maejiu ko do jã̃wae aḱ dhon bako ńamet́ kan tahekana. Niạ ạn khạtir te nit khon do hindu maejiu ko ho apataḱ dhon re ạidạri tahentakoa. 02/09/2020 Gurubar noa hok reaḱ hukumte Hindu maejiu koaḱ ạidạriko ńama mente ko hudiseda ạkilan ko.




Kukmu Ko Adogoḱ Kana Oka Seć Coň

Kuḱmu Ko Adogoḱ Kana Oka Seć Coň

-Subodh M Baskey

 

Nahaḱ okte sanamaḱ ge bujuroḱ kana ạḍi usạrate

Ḍạňguạ kuṛiaḱ pag̣ra, jaňga reaḱ lipur

Hara goduḱ kuṛiaḱ koṛam, paseć mạnmi tet́ ho, Sanamaḱge

Hoe daṛeaḱa hotot́ nạṛige cet́ coń hoṛmo seć te

Latar te liwạt pheḍoḱ kana.

 

Gaḍa aṛe re kạsi baha bir ar hoṛo geleko,

Jạput́ din reaḱ serma daḱte ạtu hećakan

Gitil kote gitil reaḱ buru benawakana

Baňgem hudis keya, jãhãtis nonḍe sorot candore

Kạsi baha bhuṭạḱlena, hoṛo gele ko belena.

 

Bạrsa reaḱ hende rimil jhar daḱ em men begor

Pagla hoete bharot reaḱ cerapuńjire seṭerena

Rohoṛ keṭeć dhạrti ṭunḍạňre bańcao tãhen baň dãṛe kana

Abad begor kạiko ḍher idiḱkana.

 

Ale atoren hara godoḱ chaṭpaṭić gidrạ koṛa

Akil begor sãṛoḱte, juạn okte reaḱ hoṛmo reňgećte

Din ge bạrić ṭolatei monḍ-haḱ kana

Somaj reaḱ muṭhạn samaňre kạli dulwate

Ạḍi rạskạ tegei jiňgei khemaoyet́ taya

Tayom daram beňget́ bạgi kateć.

 

Santal somaj reaḱ apnartet́ banadhao

Mạńj-hi, Pargana, Desh Mạńj-hi ar

Lo Bir Bạisi kodo, din ke din rạpudoḱ kana

Goć hoṛ rapaḱ ko ghaṭre

Ńit́ ge paseć rapaḱ roňgoḱa sạri kuḱmu kodo

Onḍe ko ruạṛ hijuḱa Saitanren peṛako.

 

Ạḍi duḱ kosṭo te benaowakan kuḱmu reaḱ diuhạ̃

Hoe bharḍo chaḍa ge iṛĩjoḱkana dinamge

Marsal begor ńut́gei sandes ale kana

Baḱ junuwaḱ marsal cerceṭećaḱ

Moca rege mucạdoḱ kana jaijug lạgit́.

 

Ato khon nagraha tei monḍ-hawakan

Nahaḱ jugren juạn koṛa, maraň ạkil hãmẽṭ begor

Din dine bạrić idiḱ kana

Santal ạricạli bhenḍao lạgit́ baňma bole

Serma coṭ khon dãṛei ńamakada,

Eṛe phạsiara hudis bolo toraḱ kana

Sirjon khon teyarakan Santal Atore.

 

Sona jugren juạn kuṛiaḱ sapha mon do

Mạila hoe são tapam kateć

Nagraha renaḱ mạila tuluć pantewakana,

Gate ko mudre kạhu, haena (khĩḱṛi lekan) ar eken ayaň biń ko

Sebel peṛa metaḱme diku koṛa, naeke baba

Ar joto khon lạṭkuṭạ bulakan koṛa.

 

Aema utạr Santal juạn koṛa ko

Somajre ạulạhan ạgu begor, Jug reaḱ

Ulṭạu khon patal puri seć ko monḍ-hawakan

Je leka asoḱ ṭayok bako oṭaň len khan

Paseć lạṛhại re do bako jitạoḱa,

Juạn reaḱ jostet́ baňkhan acka ge paseć

Ạḍi usạrate bodoloḱ renaḱ cinhạ baň ńelogoḱ kana.

 

Jiňgi renaḱ oṛhẽ sereń ko se lạṛhại kore

Jitạu bakhra ganḍon; teheń

Eken banar bạiri leka ge kin hạjirakana,

Bul akan juạn koṛa koaḱ joha ko do cowagoḱ kana,

Bhạṭạmin ṭonṭate dhaṛako eken coeta cabaḱ kan takowa

Ṭhiḱ Romio sṭail lekage,

Belṭ begor jaha okte rege penṭe bhuṛujoḱa.

 

Gel mit́ sai sermaren nãwã juri pạri

Cirgal gidrạ sodor bakhra kin goṭawakat

Somaj reaḱ niạm bạgi kateć gharońj kin sajaoket́.

Menkha gidrạ benao ńindạ hiloḱ ḍoboḱ johar

Jokhen baḍae ńamen, Jamai doe nacar geya

Bilạmtei urgumoḱa ar maraň katha

Uni do AIDS ruạren ruạić kanai

 

Eratet́aḱ buru jharna ho rohoṛ geya,

Dulạṛ bhumbuḱ ḍạḍi daḱ ho baň siṭińoḱ kana

Buru lodam kore ho eṭaḱ disomren dãṛan ko ko

Ạcur baṛalena, paseć ńit́ ge lạndupoḱa

Buru lodam; ṭhik paseć oka hiloḱ coń

Noňka te birbão se bharḍo oṭaň calaolena

Erawaḱ begor baḍaite.

 

Noňka leka ge napai kuḱmu ko do adogoḱkan

Mạnmitet́ ho danaňoḱkana Saitan ko ṭhen,

Dhạrti ṭunḍaň sajao bad kateć

Serma rajosṭi boloḱ lạgit́ haparao  ehoṕakada

Manwa ruṕan phạsiara ko

Ar dhạrti purige noroḱ ko benaowakada.

 

Ar ale okoe serma calaḱ lạgit́ bale ãs chuṭạoḱkan

Jạruṛ khan goć giḍi kateć ho serma purite

Seṭer ocko sạbut akada dhorom bạnij ko;

Sạrige ale do dhạrti puri ạḍi nacar ar riṭhạ

Cele ge bako koyoḱ eda ale seć.

 




Sereń durạṅre ‘Ononna Soros 10 man-2019’ ńameda f-minor

Sereń durạṅre ”Ononna Soros 10 man -2019 ”  ńameda f-minor (Sereń catagorire“Ononna Sirso dos Sommanona -2019” ńameda f -minor.)

Baṅgladiso̠m ren Ạdibạsi modre pạhil kuṛi gidrạwaḱ band do̠ hoyoḱ  kana “f minor”.Akoaḱ no̠a kurumuṭu ar kạmi babot Baṅgladisom reaḱ ạḍi daman mit́ṭen award ko ńameda .Sereń category re “Ononna Sirso dos Sommanona  2019” reko bachao oco akana f minor.

No̠a akhṛa do̠ Dainik Ittefaq ar Pokkhik Ononna ren sasapṛaoić ạḱyurte September cando reaḱ 11 tạrik Ononna Facebook page khon ńindạ 8 baja o̠kte hoyoḱa. No̠a akhṛa ren lạṭu peṛa doe tahena Dr. Dipu Moni(Baṅgladiom Sarkar ren sikhnạt montri)




Nit khon eken mõṛe hoṛ mit́ sãote Sombatem kol daṛeakoa Messenger re

Messanger re nit khon eken mõṛe hoṛaḱ account cetan jahanḱ baṅ kologoḱa. Eṛe so̠mbat pasnao̠ ṭhekao khạtir nonkan goṭawaḱ ko hataoakada muṭhạnputhi.

Lukhibar mit́ blog reaḱ sodorre Messanger Privacy and Security Product Management ren mukhiạ J Sulbhan e lạikeda baṅma bạṛićaḱ so̠mbat pasnaoḱ kan khạtir nonkan goṭawaḱ do̠ hatao̠ hoyena. Ar nonkate tho̠ṛa gan hõ niạ eṛe so̠mbat pasnao̠ kom ńogoḱa.

Muṭhạn puthi ren mạlik whatsapp re hõ nonkanaḱ niyạm do̠ 2 serma lahare ko bandhao akada. Niạ se̠rma reaḱ March cando Messenger re hõ nonk ạn calao reaḱ katha heć lena. Thoṛa din niạ do̠ ko biḍạu legayet́ tahekana. Nit do̠ niạ ạn joto hoṛ lạgit́ ge manaoḱa.

Baḍaoḱ kana je, mit́ messanger khon 5 hoṛ cetan jahan so̠mbat baṅ panao̠ḱa, jahae pasnao̠ reaḱe kurumuṭu lekhan mit́ husiạr do̠ ńama ona laṛcaṛić ar Inạ cetan bạṛti do̠ baṅ calao̠ḱ taea.




 Ạkil Paṛhaoḱredo Ḍigir Marsal

 Ạkil Paṛhaoḱredo Ḍigir Marsal Menaḱa. Hẽ sạri kan geya je, o̠lo̠ḱ paṛhaoḱ rege do̠ Ḍigir Marsal menaḱa. Tin hạbić abo do̠ o̠loḱ paṛhaoḱte mẽt́ babon marsala unhạbić abo do̠ kaṛaṅ ńũt ar tayom regebon tahena. Ạkil paṛhaoḱ rege dhạrti ar o̠nto̠r reaḱ mẽt́ doe marsaloḱa. Tin hạbić abo do̠ bud ạkil babon hameṭa un hạbić abowaḱ jio̠n do̠ duk kosṭo̠ ar tạklip rege tahena. Nitạḱ o̠kto̠ ar somae do̠ ạḍi damanaḱ somae kana. Noa dhạrti reaḱ jahan jaega gebon calaḱa ar bon tahena bego̠r ạkil paṛhao̠te do̠ suluk do̠ baṅ gebon ńama. Bud ạkil rege dhạrti ar apnaraḱ oprom ar suluk jaega bon ńama. Bud ạkil tege diso̠m benaḱa ar jo̠to̠ hoṛaḱ gharońje marsala. O̠lo̠ḱ paṛhaotege siń cando leka ar ńindạ ipil ko lekabon benaḱa. Ar goṭa dhạrti oloḱ paṛhaote Ḍigir Marsala. O̠nate abokoren gidrạko school tebon kolko ma ar somaere bhage siknạt ar cạl colon(bebharbon) cet́ ako. Somae do̠ ạḍi damgeya ar aboaḱ jibạn re somae do̠ baṅge ruạṛ hijuḱa. Somae bon dulạṛma ar somae jugleka ạkil paṛhao̠te goṭa disom go̠ṭa dhạrti ar go̠ṭa gharońj bon Ḍigir Marsalma.

 




Buru re Maijiu ar Kuṛi gidrạ aḱ Konać (Rape) reaḱ biḱcạr lạgit́ Chittagong naṅgraha re Manwa Sikṛi

Bandarban Lama Upojilạ re mit́ Tripura kuṛi gidra̠waḱ konać (Rape) reaḱ birudre ar o̠na soṅge jo̠po̠ṛao̠ menaḱko sanam ho̠ṛko sạjại emako lạgit́ hola Chattogram maraṅ naṅgraha re Manwa sikṛi(Manob bondhon) kedako 4 pahaṛi gãota.

04/09/2020 Sokolbar ạyuṕ bela naṅgraha reaḱ Ceragi Pahaṛ moṛ re UPDF aḱ pela ren Maejiu gãota, Hill Women’s Fedaration, Pahaṛi Chatro Porisad (PCP) ar Gonotrantrik Jubo Forum sanamko mit́ são noa reaḱ ko jogaṛleda.

Parbortto Chittagong  Maejiu Soṅgho ren Mukhiạ Resmi Marmawaḱ ạyurte  akhṛare  kathako roṛkeda são mukhiạ Pinki Cakma, Pahaṛi Chatro Porisodren Chittagong University naṅgraha gãotaren Tottho ar Procar sompadok Ronel Cakma, Juạn a̠yurić Subho Chak, Chatro Union Chittagong  University ren  Saṅgoṭhonik Sompadok Prottoy Nathak.

Niạ Manwa sikṛi (Manobbondhon) re  katha roroṛko ko menkeda diso̠m reaḱ uskurte  Pahaṛren nãwãte bosotoḱkanko ṭhen calaoen 30 August Bandarban reaḱ Lama Upojilạ re  mít́ Tripura maejiu ar Mahal choṛi Upojilạ re mit́  Marma kuṛi gidrạ baṅgali seṭelar  hotete konać oco akana.  Niạ ghoṭona reaḱ hike hok bicạr ar jo̠po̠ṛao̠ menaḱko sanam ho̠ṛaḱ sạjại ko kho̠j akada.

Burure Maejiu koclon ar bạrić kạmiko bańcao ko lạgit́ mit́ lekan hoṛko khub ko lagao akana. Mahalchaṛi re kuṛi gidra bạṛić (Rape ) reaḱ ghoṭona baḍae por ona Upojila ren Auamilig  chairma ar ona ṭoṭharen so̠do̠r Union Porisad chairman Ratan Kumar Shil ạn barhe bicạr duṛuṕ kate eken 10 hajar kạuḍi danḍom kate niạ reaṅ e sapha kate dosi Al Amin ar uniren sãoten  hoṛ ko bańcaoet́ koa. Onate  Ratan Shil chairman hudạ khon ocoḱ kate  uniaḱ hõ bicạr ko kho̠j akada.




Narayonganj reaḱ Mosjidre AC ṭhute lo akan hoṛkoaḱ gujuḱ lekha jelińoḱ kana

Narayonganj reaḱ Tolla Ṭoṭha re hola sokolbar mit́ Mosjidre Air Conditioner ṭhu posaḱ kate seṅgelte lo hoṛko do teheń nit hạbić  teko goćena 14 hoṛ. Sheikh Hasina jatiyo burn unit ar Plastic Surgery  são te  bhurti  menaḱ ko sareć 23 hoṛaḱ hal hõ ạḍi muskil getakoa mente haspatal ren ko lại sodoreda.   Niạ chaḍa ho o̠ko̠e koaḱ ho̠ṛmo̠ reaḱ 60 khon 70  hạṭiń lo akana onko hõ muskil re menaḱ koa mente sosolhaić doctor Samonto lal doe lai sodor keda. Uni ar hõ lạikeda baṅma  diso̠m ren maraṅ mukhiạ manotan Sheikh Hasina noko sanam hoṛkoaḱ mońj ran jemon hoyogoḱ.




UEFA Nations League haparao reaḱ pạhil khilạḍ re Netherlands ko jitạuen rehõ,bako daṛelena Italy

Holanoḱ ńindạ UEFA Nations League reaḱ 1 no̠mbo̠r group reaḱ pạhil khilạḍre 1-0 goal te Poland ko harao ket́koa Netherlands.

Menkhan Bosnia and Herzegovina saõte 1-1 goal teko drow keda 4 dhao ren bisso champions Italy.

Arm strong reaḱ Johan Cruyff Arena re khilạḍreaḱ pahil khonge ạḍi kajak goal lạgit́ ko kurumuṭuet́ tahẽkana Netherlands.61 miniṭ rei goal keda Steven Bergwijn.o̠na goal tege pạhil jit ko hameṭ joṅkedaO range Army ko metakokan do̠̠l Netherlands.

Menkhan o̠na group reaḱ ar mit́ṭen khilạḍ re Bo̠snia and Herzegovina saõte 1-1 goal te ko draw keda Italy. Pạhil khonge ball ḍher akoaḱ jaṅgare ar goal reaḱ ko kurumuṭuet́ kan tahẽkan rehõ 57 miniṭ o̠kte re Dzeko aḱ goal te ko lahalena Bosnia and Herzegovina. 10 miniṭ taenom goal e̠mket́te 1-1 goal te khilạḍ do̠ cabayena.




Bangladesh Bureau of Statistics re nukri ardas reaḱ mucạt́ din 15 sepṭembor

Baṅgladesh bureau of statistics re 716 goṭen ho̠ṛ hatao̠ reaḱ mit́ nukri ḍhạrwạḱ do̠ pasnao̠ akana. Darakan 15-09-2020 tạrik tikin 2.30 baja bhitrire http://bbs.teletalkcom.bd noa ṭhikạnare bolo kate ardas em lagao̠ḱa Rạskạḱkan se gagoj mon menaḱtako Boeha/Miserako onare jạruṛoḱ/khojogoḱkan  man sakam (certificate) sãope Ardas daṛeaḱa.




Diso̠m re 92 goṭen online chapa so̠do̠r So̠mbat sakam reaḱ registration

Diso̠m reaḱ 92 goṭen online Dinạm chapa so̠do̠r So̠mbat sakam do̠ registration reaḱ hukume em akada sarkar. Lukhibar hiloḱ Din hiloḱaḱ niạ So̠mbat sakam  bachaokate  Totho Montronaloi khon mit́ hukum jạṛiakana. Niạ laha 30 july 34 goṭen kho̠bo̠r sakam (news portal) ko  bachao leda.

Hukum jạrire so̠do̠r akana je, O̠nline kho̠bo̠r sakam ko reaḱ do̠ tho̠ṛathoṛate registration kạmi purạuḱa o̠na reaṅge lasaṛhet́te 92 goṭen kho̠bo̠r sakam pạhilte registration reaḱ hukumko ńamkeda.

Pạhilte niạ registration hukum ńam 92 goṭen kho̠bo̠r sakam sarkaraḱ ạn ạri pańjakate  niṭakan kạuḍi em lagao̠akoa niạ hukum jạṛi so̠do̠r reaḱ 20 mãhã bhitrire sanam lekan niạ são jo̠po̠ṛao̠ kạmiko purạu lạgit́ ko nehõr ocoḱ kana. Niạ laha 30 july tạrik registration reaḱ hukum ko ńam keda 34 goṭen o̠nline kho̠bo̠r sakam. O̠nare diso̠m reaḱ maraṅ maraṅ kho̠bo̠r sakam reaḱ ńutum do̠ baṅ heć akana.

Lukhibar o̠nline registration hukum ńamakat́ kho̠bo̠r sakam ko modre menaḱa- Baṅgladesh Protidin, Prothom ALo, Kaler Konṭho, Jugantar, Ittefaq, Amade̠r So̠mo̠y, Jonokanṭho, So̠mo̠kal, Saṅgbad,  Bhorer Kagoj, Manob Kantho, Protidiner Soṅbad, Inkilab, Baṅgladesher khobor, Amar Soṅbad, Amader O̠rthoniti, Manobjamin, Bhorer Ḍak, Alokito Baṅgladesh, Ajkaler Kho̠bo̠r, Dhaka protidin, Bo̠rto̠man, BonikBarta, Janata, Khola kagoj, Gono kantho, Somoyer Alo, Jaijai Din, Lakhokantho, Baṅgladesher Alo, Desh Rupantor, Dainik Dhaka times, Dainik baṅgla, Jagoron, Baṅgladesh Journal, Amar Somoy, Amader Natun Somoy, Naya Diganto, Amar barta, Dinkal, Baṅgladesh Kantho, Nabocetona,Hajarika Protidin,Soṅbad Sarabela, Agni Shikha  ar Jobabdihi.

 Eṅreji(Enlish) kho̠bo̠r sakam modere do Asian Age, Baṅgladesh Post, Baṅgladesh Today,  Financial Express, Independent, New age, Observer, Daily Star, Daily Sun, Daily Tribunal ar Dhaka Tribune.

Diso̠m reaḱ Bibhag naṅgraha koreaḱ khobor sakam ko moder menaḱa – Rajshahi reaṅ  Sonar Desh, Sonali Soṅbad, Sunshine, Dainik Barta. Mymensingh  reaky Sodesh Soṅbad ar Jahan; Chattogram reaṅ Ajadi, Purbokon,Purbodesh, Amader Cottogram,Naya baṅgla, Suprobhat  Baṅgladesh, Saṅgu, Purbotara, Coṭṭogram Protidin ar Daily People’s View. Raṅgpur reaḱ- Dạinik Poribesh, Prothom Kh̠o̠bo̠r, Juger alo ar Dabanol. Khulna reaḱ- Purbancal, Probaho, Somoyer kho̠bo̠r ar Proborton. Borishal reaḱ- Dạinik Ajker Barta, Ajker Poribarton, Sahanama ar Kirtonkhola. Shylheṭ reaḱ- Dạinik Shylheṭer ḍak, Jalalabad, Sobuj Shylheṭ, Samol Shylheṭ, Kajibajar, Jointa Barta ar Subho Protidin.